871 samlingen Tusen och en natt förekommande trollkarl, en mörk och ondskefull natur. Nurmi, Paavo, f. 1897. Under 1920-t. världens obestridde löparkung och innehavare av de flesta världsrekorden mellan 1 500 och 20 000 meter. N. satte sammanlagt 20 världsrekord samt vann 7 olympiska guld- och 3 silvermedaljer individuellt och hemförde dessutom 3 guldmedaljer i lag. 1932 blev N. förklarad som professionell. Nutation, en liten periodisk störning i jordaxelns läge genom månens inverkan. Periodens längd är 18,7 år. Nu'tria, pälsverk, berett av skinn av den sydamerikanska bäverråttan. Nutrition, näring. NW, eng. North-West [nåth-oe'st], internationell förkortning för nordväst. Ny, se Månen. N. Y., officiell förkortning på staten New York, USA. Nya Amsterdam. — 1. En till Frankrike hörande ö i Indiska oceanen. — 2. Se New York. Nya Britannien, den största ön i Bismarck-arki-pelagen*. — N. var ockuperat av japanerna jan. 1942—44. Nya Caledo'nien, fransk koloni i Stilla havet, omfattande utom ön N. flera mindre ögrupper, bland vilka märks Loyaltyöarna ö. om N., Chesterfield-öarna i v., Wallis- och Hoorneöarna, belägna nö. om Fidjiöarna, tillsammans 18 500 km2. 62 315 inv. 1953, varav omkr. 20 415 européer, 34 143 mela-nesier och 7 757 immigranter (tonkineser och java-neser). Kolonin styrs av en guvernör med säte i Nouméa (10 500 inv.) på ön N. På en liten kustö, nära Nouméa, fanns förr en fransk straffkoloni, dit emellertid straffångar numera icke sänds. N. var intill början av detta århundrade världens främsta nickelproducent men är numera betydligt överflyg-lat av Kanada. Förnämsta exportartikel är fortfarande nickel jämte krommalm. Under 2:a världskriget anslöt sig N. 1940 till det fria Frankrike och ställde sig dec. 1941 under USA:s beskydd. Nya Carlsbergf onden stiftades 1902 av bryggeriägaren Carl Jacobsen, son till J. C. Jacobsen (grundaren av Carlsbergfonden*). N. har till ändamål att stödja konst och konstindustri. Nya CastHien, landskap i mell. Spanien. 72 000 km2. Viktigaste stad Madrid, 1,6 milj. inv. 1952. — N. är det största av Spaniens landskap och upptas till övervägande del av en av magra kalkstensbedar bestående, glest befolkad högslätt, där boskapsskötsel bedrivs. Nya Dagligt Allehanda (NDA), en 1859 i Stockholm startad daglig kvällstidning med konservativ färg. Tidningen fick 1936 ny regim, då Leon Ljunglund efterträddes av regissör Harald André som huvudredaktör, samtidigt som fil. dr I. Öman blev politisk redaktör och ansvarig utgivare. Upphörde 1944. Nya England, se New England. Nya Guine'a [gi-], näst Grönland jordens största ö, belägen n. om Australkontinenten, från vilken den skils genom Torres’ sund. Öns inre, som ännu är tämligen outforskat, uppfylls av berg (intill 5 000 m ö.h.) och väldiga skogar. Kusterna är mestadels sumpiga och osunda. Befolkningen består till största delen av papuanegrer samt i någon utsträckning melanesier och avkomlingar till urinvånarna, tapiro. — I politiskt hänseende delas N. i 3 områden: 1. Nederländska N., som omfattar v. delen av ön samt en del småöar längs kusten, tillsammans 412 675 km2. 352 000 inv. Huvudstad: Hollandia. Nederländska N. ingick tidigare i Nederländska Ostindien. Vid konferensen i Haag 1949 bestämdes att N. fortsättningsvis t.v. skulle lyda under Nederländerna. Detta bekräftades genom en överens Nya kommelse i aug. 1954. — 2. Papuaterrito-r i e t, som omfattar sö. delen av N. samt närliggande öar. 235 000 km2. 375 000 inv. Huvudstad: Port Moresby. Förvaltas av Australien sedan 1945. — 3. Nya Guineaterritoriet, som omfattar nö. delen av N. samt Bismarckarkipelagen och några av Salomonöarna. 241 000 km2, ca 1,1 milj, inv. Tillhörde före l:a världskriget Tyskland. Var sedan australiskt mandatområde 1921—47 och kom därefter under FN:s förvaltarskap. Det styrs emellertid fortfarande av Australien, sedan 1947 tillsammans med N. 2, och Port Moresby är huvudstad för båda områdena. Före 1947 var Rabaul på ön Nya Britannien huvudstad i N. 3. De av Australien förvaltade delarna av N. är både ur förvaltnings- och produktionssynpunkt den bästa delen av N. Nya Hebrfderna, en till Melanesien i Stilla havet hörande ögrupp, bestående av flera bergiga vulkanöar, tillsammans 13 000 km2 med 48 500 infödingar och 1 716 européer 1952. På ön Manekula förekom ännu 1955 kannibalism. Viktigaste produkter är kopra, kaffe och svavel. Ögruppen styrs av en engelsk-fransk kommission. Nya Holland, äldre benämning på Australien. Nya Huvudsta, Huvudsta, förstadssamhälle till Stockholm, som ingår i Solna stad. Nya Irland, en av öarna i Bismarckarkipelagen*. 7 800 km2, omkr. 34 838 infödingar och ca 527 inflyttade 1953. — Jan. 1942 invaderades N. av japanerna. Nya Jerusalem, mormonernas namn på Salt Lake City. Nya Jerusalems kyrka, se Swedenborg. Nya Kaledo'nien, se Nya Caledonien. Nya Mexiko, se New Mexico. Nyans [-angs'], skiftning, färgskiftning, ton. — Ny a ns e'r a, skugga, schattera, återge fina skiftningar. Nyan'sa, Njan'sa, infödingarnas benämning på sjöar i Östafrika, t.ex. Albert-Edvard N. Nyapostoliska församlingen, se Irving 2. Nya Pressen, sedan 1945 benämning på Svenska Pressen, svenskspråkig aftontidning i Helsingfors. Nya'sa, Nja'sa, stor insjö i ö. delen av Sydafrika, till storleken den fjärde av Afrikas insjöar. 26 500 km2. N. har utlopp till floden Sambesi. Sjön upptäcktes 1859 av Livingstone. Nya'saland, brittisk besittning i Afrika, s. och v. om sjön Nyasa, förr benämnd Brittiska Central-afrika. Omkr. 100 000 km2. 2,5 milj, infödingar och omkr. 5 200 européer och 7 800 asiater år 1954. Viktigaste ort är Blantyre. Handeln med utlandet sker flodvägen till Sambesis mynning. Viktiga exportvaror är kaffe, bomull, tobak, kautschuk, jordnötter. Nya stilen, se Tideräkning. Nya Sverige, förr svensk koloni i Nordamerika, 1638—55, belägen på ömse sidor om floden Dela-ware och omfattande delar av nuvarande staterna Delaware, New Jersey och Pennsylvania. Som utgångspunkt för kolonisationen anlades skansen Kristina. Med indianerna stod de svenska kolonisterna på fredlig fot, men redan från början uppstod tvister med holländarna, som ägde nybyggen i närheten. Slutligen erövrades den svenska kolonin fullständigt av holländarna för att senare jämte Nya Nederländerna övergå i engelsmännens händer. 300-årsminnet av N. firades i juni 1938 bl.a. med ett monument av Milles över det första skepp (Cal-mare nyckel), som förde svenskar till N. Jfr New Sweden. Nya Syd-Wales [-oej'ls], stat i Australiska statsförbundet, belägen i sö. delen av kontinenten. 801 000 km2. 3,4 milj. inv. 1954. Huvudstad Sydney, 1,9 milj. inv. 1954. — Ö. delen av N. är en av bergskedjor genomdragen högslätt, som sänker