872 Nya sig inåt landet. Kusten är mycket brant. Den inre delen av N. är ett torrt och stäppartat lågland, som genomflyts av Darlingfloden och genom konstgjord bevattning gjorts lämpligt till betesmarker. I fråga om boskapsskötsel intar N. främsta platsen bland de australiska förbundsstaterna. I synnerhet får-aveln är högt uppdriven. Kuststräckan är den bördigaste och tätast befolkade delen av N. Där bedrivs åkerbruk med vete som viktigaste sädesslag. Dessutom odlas sockerrör och sydfrukter. I fråga om stenkolsproduktionen står N. främst bland förbundsstaterna. Guld, silver, bly, koppar och järn utvinns även. Viktigaste exportvaror är stenkol, järn och ull. Nya system AB ersätter sedan 1/10 1955 de förutvarande systembolagen. N:s aktiekapital är 500 000 kr, fördelat på 500 aktier, vilka samtliga ägs av staten. N:s styrelse har 8 medlemmar; av dessa tillsätter K.M:t 6. Verkställande direktör i N. är sedan dess bildande H. Älmeby. Nya testamentet, se Bibeln. Nya tiden, det världshistoriska tidsskede, som från slutet av medeltiden går fram till våra dagar. Man brukar räkna N. från tiden omkr. 1500. Kring detta sekelskifte inträffade genomgripande förändringar. Feodalsystemet sönderföll, krigskonsten revolutionerades genom att krutet började användas, den andliga odlingen erhöll genom boktryckerikonsten helt nya utvecklingsmöjligheter och de stora upptäcktsresorna medförde bl.a. förbindelse med en ny kontinent, Amerika. Dessa och liknande företeelser har man ansett motivera avgränsandet av ett nytt tidevarv. Den första perioden av N. (till westfaliska freden 1648) är en övergångsperiod framför allt kännetecknad av reformationen och religionskrigen. Den andra perioden (till utbrottet av franska revolutionen 1789) karakteriseras av mera lugn utveckling och har kallats ”den oinskränkta furstemaktens tid”. Från medeltiden ärvda samhällsinstitutioner, särskilt adelns privilegierade ställning och de breda massornas avsaknad av medborgerliga rättigheter kom så småningom att framträda som skärande missförhållanden. Franska revolutionen blev inledningen till en ny period, ett nydaningsskede på det sociala området, då folken själva fick mera inflytande på styrelsen och då lagstiftningsarbetet strävade att utjämna motsättningen mellan över-och underklass. Samtidigt har också alltmer framträtt motsättningar mellan arbetsgivare och arbetare, vilka lett till uppslitande sociala stridigheter. Medan N:s första skede utmärktes av religionskrig och religionshat, kan man säga, att det andra skedet framför allt karakteriserades av stridigheter mellan furstar och fursteätter, och att det sista skedet på det mellanstatliga området framför allt kännetecknades av nationalitetskrig och nationalitets-hat som resulterat i två världskrig. Nya världen, se Amerika. Nya Zeeland [se'-], ögrupp, brittisk dominion i Stilla havet, sö. om Australien, bestående av två större öar, Nordön (115 000 km2) och Sydön (152 000 km2) samt några mindre ögrupper, tillsammans 267 000 km2. 2,1 milj. inv. 1954, varav 127 384 maoris*. Öarna tillhör den tertiära bergskedjezonen. Högsta punkt Mount Cook (3 760 m). Betydande glaciärer, gejsrar och varma källor. N. ligger diametralt motsatt Sverige (är Sveriges antipod) och har tempererat klimat. Huvudnäring är boskapsskötsel, som lämnar kött, smör, ost och ull till export. Stora mineraltillgångar (guld, kol m.m.). Huvudstad Wellington på s. kusten av Nordön, 140 400 inv. 1954 (förstaden Hutt inr. 222 400). N. har i stor utsträckning självstyrelse; har eget parlament, i spetsen för vilket står en av Storbrit. tillsatt generalguvernör. N. har på det sociala området i vissa avseenden varit ett föregångsland. Redan 1893 infördes allmän rösträtt för kvinnor. Åtgärder för barnavård har bidragit till att ge N. (efter Sverige) den lägsta spädbarnsdödligheten i världen. — N. anslöt sig vid 2:a världskrigets utbrott till Storbritannien och förklarade Tyskland krig. Allmän värnplikt infördes 1940. N. var medlem av FN:s ekonomiska och sociala råd 1947—49. N. slöt 1951 med Australien och USA ett säkerhetsavtal. 1954 anslöt sig N. till Sydöstasienpakten. Nya Älvsborg, befästningsanläggningar från 1600-t. på en holme vid Göta älvs mynning utanför Göteborg. Fästningen utdömdes 1869. Nybabyloniska riket, det av Nabopolassar grundade Babyloniska riket. Jfr Babylonien. Nybergsfältet, malmfält i s. Dalarna. Malmbrytning sedan 1600-t. Nyblom. — 1. Carl Rupert N., 1832—1907, professor i Uppsala, skald, utgav diktsamlingar, essäer m.m. — 2. Helena N., 1843—1926, dansk-svensk författarinna. N. har skrivit novellsamlingar (K vinno ö d e n), romanen H ö g v a 11 a, ungdomsböcker (Kusinerna) och sagor, vidare dikter, teaterpjäser och essäer. — 3. K. M. (Manasse) N., 1870 —1949, den förras son, skådespelare och regissör. N. gjorde sig populär som vissångare till luta och skrev bl.a. Uppsala är bäst. — 4. Elsa N., 1890—1956, förf. Grundare av tidningen Husmodern, red. för Veckojournalen 1928—43. Har utgivit Strängt personligt 1945, Kvinna U. P. A. 1948. Nybom, J., 1815—89, skald, som under skandinavismens glansdagar framträdde som tillfällighets-diktare i Uppsala. Hans dikter kännetecknas av en klangfull men ytlig fosterländskhet (Stå stark du ljusets riddarvakt). Nyborg, stad vid Stora Bält, ö. Fyn, Danmark. 11 000 inv. Ångfärjeförbindelse med Korsör på Själland. Nybro, stad v. om Kalmar, ö. Småland. 8 029 inv. 1956. Glasbruk. Snickerifabriker. Nycander, Fredrik, 1867—1944, skådespelare och författare, som bl.a. skrev vikingaspel. Ny Carlsberg glyptotek i Köpenhamn, en skulptursamling, grundlagd av C. Jacobsen, som skänkte den till staden Köpenhamn 1888. Samlingen är inrymd i en 1892—97 uppförd praktbyggnad. 1902 skänkte Jacobsen även sin samling av antika konstföremål till Köpenhamns stad. Denna samling, som anses för en av Europas största i sitt slag, förvaras i en tillbyggnad till glyptoteket. Nyckelben, ett svagt, S-formigt ben, som ledar mot bröstbenets ena ände och mot skulderbladet. Nyckelblomster, se Orchidaceae. Nyckelharpa från Uppland. Nyckelharpa, ett gammalt, nordiskt stråkinstrument, något påminnande om en fiol till utseendet. På halsen finns tangenter, nycklar, som nedtrycks mot de tre el. fyra strängarna. Tonen frambringas med en stråke.