873 Nyckelpigor (CoccinelFidae), skalbaggfamilj. Täckvingarnas färg är vanligen röd el. gul med små runda, svarta prickar. Omkr. 2 500 arter beskrivna. I Sverige är omkr. 55 anträffade. Vanligast är Coccinella septempuncta'ta, som har röda täckvingar med 7 svarta punkter. Nyckelroman kallas roman, vars handlande personer är mer el. mindre igenkännligt återgivna ur verkligheten. Ny Dag, huvudorgan för Sveriges kommunistiska parti, grundad 1930, kvällstidning. Morgontidning från 1957. Nydqvist, J. A. H., 1817—1914, ingenjör, grundare av Trollhätte mekaniska verkstad, som numera innehas av Nydqvist och Holm AB. Nydqvist och Holm AB, Trollhättan, grundades 1847 under namn av Trollhätte mekaniska verkstad. N. har alltmer specialiserat sig på lokomotivtillverkning och på detta område nått världsrykte. Till N. hör också en flygmotorfabrik. Nygaardsvold, Johan, 1879—1952, norsk politiker (ursprungligen sågverksarbetare), ledare för arbetarpartiet och statsminister 1935—45. N. följde 1940 konungen och den övriga regeringen till London. Han avgick med statspension efter befrielsen 1945. Nygoti'k, en inom byggnadskonst och hantverk under 1800-t:s första hälft framträdande riktning, som ville återuppliva gotiken. Nygren. — 1. O. N., f. 1872, militär. Chef för generalstaben 1933—37, chef för armén 1936, general 1937, befälhavare för beredskapsstyrkorna i Norrbotten 1939. — 2. Anders N., f. 1890, teolog. Biskop i Lunds stift 1949. Tidigare professor i systematisk teologi i Lund och en kortare tid biskop i Linköping. — 3. Hildur N., f. 1896, folkskollär., överlärare, ledamot av riksdagens 2:a kam. 1941— 52, undervisningsråd sedan 1951, statsråd och chef för ecklesiastikdepartementet mars—okt. 1951, ställföreträdande generaldirektör i skolöverstyrelsen sedan 1954. Nyhammar, industriort i Grangärde i Dalarna med järnbruk, mekanisk verkstad, sågverk etc. Nyimpressionism, se Neoimpressionism. Nying, stockeld av tre upphuggna och mot varandra lagda stockar. Nykantianism, en tysk filosofisk strömning, som uppkom på 1860-t. och som framför allt manade till återgång till Kants kritiska inställning gentemot vårt vetande och betonade hans åsikt, att verklighetens väsen faller utanför vår fattningsförmåga. N. riktar sig såväl mot materialism som mot mera spekulativa, idealistiska system. Bland N:s ledande personligheter märks Lange, Vaihinger och Win-delband. Nykarleby (Uusikarlepyy), stad vid Bottniska viken, sv. Österbotten, v. Finland. 1 292 inv. 1952. Nykjöbing, se Nyköbing. Nyklassicism, se Bildhuggarkonst, Byggnadskonst, Målarkonst och Empirestil. Nykroppa, brukssamhälle i ö. Värmland, nära gränsen till Västmanland. Stort järnbruk. Nykterhetsnämnd, se Nykterhetsvård. Nykterhetsorganisationen Verdandi, arbetarnas nykterhetsförbund (NOV), bildades 1896 och hade 1955 8 728 medlemmar. N. samarbetar med arbetarorganisationerna vid anordnande av kurser och föreläsningsturnéer och har anslag från dessa till sin ungdomsrörelse. Nykterhetsrörelsen. Den äldsta svenska nykterhetsrörelsen, den för-wieselgrenska, stod icke som den nuvarande på absolutistisk basis utan var en måttlighetsrörelse. Bland dess märkesmän må nämnas överdirektören vid generallantmäterikontoret Karl Gustaf av Forsell, som år 1830 stiftade Stockholms måttlighetssällskap, vars förste ordförande Nyk blev dåvarande pastor primarius J. O. Wallin. Från åtskilliga håll krävdes dock redan vid denna tidpunkt en radikalare inriktning av rörelsen. Ett uttryck för denna uppfattning var Kungsholms nykterhetsförening, stiftad av Samuel Owen år 1831, som av sina medlemmar krävde fullständig avhåll-samhet från brännvin. Centralpunkten för denna halvabsolutistiska rörelse, som medgav ett måttligt bruk av öl och vin, blev det år 1837 stiftade Svenska nykterhetssällskapet, som bl.a. räknade kronprins Oskar, sedermera konung Oskar I, som medlem. Den mest framträdande representanten för denna rörelse blev P. Wieselgren. Framförallt under inflytande av den framgångsrika agitation, som bedrevs av denne, växte anslutningen till nykterhetsrörelsen. Maximum ifråga om medlemsantal nåddes år 1846, då medlemssiffran överskred 100 000. Ehuru rörelsen därefter numerärt sett började gå tillbaka, kan dock den genomgripande lagstiftning, som genomfördes år 1885 och som medförde husbehovsbränningens avskaffande, betraktas som ett resultat av dess arbete. Mot slutet av 1860-t. och under 1870-t. började nya strömningar växa fram. Skarpa motsättningar började göra sig gällande mellan den gamla halvabsolutistiska rörelsens förkämpar och företrädarna för en mera modern åskådning, som krävde av-hållsamhet även ifråga om öl och vin. Dessa motsättningar kom till uttryck bl.a. på de av svenska nykterhetssällskapet anordnade allmänna nykterhetsmötena (Stockholm 1876, Uppsala 1877, Norrköping 1878, Stockholm 1879 och Jönköping 1880). Ett märkesår i den absolutistiska rörelsens historia är 1879, då i Göteborg den första godtemplar-logen bildades. Den svenska godtemplarorden, som ända till år 1887 liksom den internationella godtemplarorden var delad i två grenar, den malinska och den hickmanska, utvecklade sig raskt, så att den redan år 1885 räknade över 60 000 medlemmar. Bland nuvarande svenska absolutistiska organisationer må förutom godtemplarorden och motorförarnas helnykterhetsförbund (MHF) nämnas följande: Sveriges blåbandsförening (SBF), som stiftades år 1884 och som har en utpräglat religiös karaktär. Nationaltemplarorden (NTO), bildad år 1922 genom sammanslagning av den år 1884 bildade templarorden och den genom en utbrytning ur godtemplarorden år 1888 bildade nationalgodtem-plarorden. Nykterhetsorganisationen Verdandi (NOV), som likaledes leder sitt ursprung från godtemplarorden, ur vilken den bildades genom en utbrytning år 1896 av de i politiskt och religiöst avseende mest radikala elementen. Vita bandet (VB), en år 1900 bildad kvinnlig nykterhetsorganisation. Sveriges studerande ungdoms helnykterhetsförbund (SSUH), stiftat år 1896. Sveriges lärares nykterhetsförbund (SLN), bildat år 1905. Härtill kommer ett flertal organisationer, vilka liksom de bägge sistnämnda riktar sig speciellt till vissa grupper av samhällsmedlemmar såsom tex. Svenska läkarnas nykterhetsförening och Järnvägsmännens helnykterhetsförbund (JHF). Sin största anslutning hade den svenska organiserade absolutistiska nykterhetsrörelsen åren omkring 1910, då dess medlemsantal, inberäknat medlemsantalet i de särskilda barn- och ungdomsorganisationerna, torde ha närmat sig 500 000. 1950 var antalet medlemmar omkr. 300 000. Nykterhetsvård. Lagen om nykterhetsvård, som trädde i kraft den 1 okt. 1955 och ersatte 1931 års alkoholistlag, var ett led i den omläggning av samhällets nykterhetspolitik som beslöts vid 1954 års riksdag. Lagen ger möjlighet till ingripande mot alkoholmissbruk på ett tidigt stadium. Missbruk anses föreligga om någon använder alkoholhaltiga drycker till uppenbar skada — fysiskt, psykiskt, socialt eller ekonomiskt — för sig själv eller annan 28*