Nöt 877 Näthinna, se öga. Nätmage, se Idisslare. Nättelduk, egentligen nässelduk, förr benämning på ett fint tyg, tillverkat av fibrer från brännnässla. Numera vävs liknande tyg av fint bomullsgarn. Nätvingar (Neurop'tera), insektsordning, har fyra nättrådiga vingar och bitande mundelar. Till N. hör bl.a. florsländor, myrlejonsländor och sävsländor. Nävekvarn, brukssamhälle vid Bråviken, sö. Södermanland. Gjuteri och mekanisk verkstad. Nääs, känd slöjdundervisningsanstalt, sv. om Alingsås, v. Västergötland, grundad av A. Abra-hamson 1874. Vid N. utbildas särskilt övningsslöjd-lärare. Nöddop kan förrättas av lekman, om barnets hälsotillstånd är sådant, att präst ej hinner tillkallas. N. skall sedan anmälas hos pastorsämbetet. Nödhjälpsarbete, se Arbetslöshet. Nödvärn, rätt för person, som utsätts för våld el. hot, innebärande trängande fara, att tillgripa en eljest rättsstridig handling till sitt fredande. Denna handling får emellertid ej innebära större våld, än vad nöden kräver. Nöjesskatt. Genom lag av 1919 medgavs rikets kommuner rätt att uppta särskild avgift på vissa offentliga nöjestillställningar inom sitt område. Vid urtima riksdagen 1939—40 beslöts att även statlig nöjesskatt skulle upptas i alla de kommuner, där kommunal nöjesskatt uttogs. Är 1940 gjordes nöjesskatten obligatorisk i hela landet. Nu gällande förordning ang. N. är av 21/12 1945 med tillägg 1948 ang. biografer. N. uppbärs av kommunerna och den statliga andelen redovisas av dessa till länsstyrelserna. Nördlingen, stad i v. Bayern, Västtyskland, vid övre Donau. 9 000 inv. 1945. Under trettioåriga kriget besegrade den kejserliga hären vid N. 1634 protestanternas trupper under befäl av hertig Bernhard av Sachsen-Weimar och fältmarskalk Horn. Intet svenskt regemente deltog i slaget, som blev anledning till att flera med svenskarna förbundna protestantiska stater övergick till kejsaren. Nörresundby, stad invid Aalborg vid Limfjordens ö. del, n. Jylland, Danmark. 8 300 inv. 1945. Cementfabriker. Nöt är en torr frukt, som avfaller oöppnad och vanligen innehåller ett frö. Hassel (Corylus avella-na), korgblomstriga växter (Compositae), gräs (Gra-mina), alm (Ulmus), björk (Betula), ask (Fraxinus excelsior) m.fl. har nötfrukt. Stundom kan nöten för spridningens skull vara vingad (t.ex. alm, björk, ask) el. försedd med hår (många korgblomstriga växter). Hos en del”falska” frukter, såsom smultron och nypon, utgörs de egentliga småfrukterna av nötter. Nötboskapspremiering ägde förr rum årligen i alla Sveriges län enligt ett av regeringen fastställt reglemente. N. bekostades huvudsakligen med statsmedel. Enligt beslut vid 1937 års riksdag skulle N. upphöra och ersättas med andra åtgärder för främjande av nötboskapsaveln. Nötdjur, slidhornsdjur. Nöteborg, förr namnet på fästning och stad i nv. Ryssland, vid Nevas utlopp ur Ladoga. Fästningen sägs ha anlagts av svenskarna i slutet av 1200-t. År 1323 slöts i N. den första freden mellan Sverige och Ryssland. År 1702 erövrades N. av Peter den store, vilken gav både fästningen och staden namnet Schlüsselburg. Nötkreatur (Bovi'nae), underordning, tillhörande familj Bovidae, nötdjur, inom ordning Artiodac-tyla. Hit hör nötkreaturet (Bos taurus). En av dettas stamformer torde vara uroxen (Bos primigenius). När nötboskapen blivit husdjur, vet man ej, men utan tvivel var det i förhistorisk tid. Svenska nötkreatursraser: svartbrokig låglandsras, röd och vit samt kullig ras. Bland de från främmande länder till oss införda bo-skapsraserna märks den holländska, den ostfrisiska samt ayrshirerasen. Korsningar mellan dessa och den inom landet förekommande lantrasen har givit upphov till s.k. herr-gårdsraser, från vilka rödbrokig svensk boskap leder sitt ursprung. I denna ingår också tillblandning från korthorn- och ayrshireras. År 1928 sammanslogs den med ayrshireboskapen till svensk röd och vit boskap. Den andra nötkreatursrasen i Sverige är låglandsbo-s k a p, som är svart och vit och härstammar från den holländska och frisiska låglandsboskapen. Den tredje rasen, svensk kullig boskap, bildades 1928 genom sammanslagning av svensk fjällboskap från n. Sverige och röd kullig lantras från Dalarna, Värmland och Bohuslän. Nötkreatursskötsel. Särskilt sedan 1800-t:s senare del har man genom statliga åtgärder, framför allt genom att uppmuntra strävanden att förbättra rasbeskaffenheten hos djuren, i hög grad utvecklat N. Sverige hör till de länder i Europa, som i förhållande till folkmängden har det största antalet kreatur. Antalet nötkreatur beräknades 1953 vara