Olj ungsocialist. 1916 dömdes O. till ett års fängelse (uppmaning till ohörsamhet mot anfallskrig, den s.k. förräderiprocessen mot O., Höglund och Hedén). Under fängelsetiden genomgick han en politisk och religiös omvändelse, som han utförligt skildrat i böckerna I n y jord och Med stort G. Senare har han bl.a. utgivit Svenska brev och Nya svenska brev, en samling samhällskritiska essäer, reseskildringen Från Sorrento till Akropolis, den självbiografiska romanen Gröna riddare, Afrodite går förbi och K r o n h o 1 m tog makten. Oljemålning, målning med olja som bindemedel. Inom målarkonsten började O. få en mera allmän användning från 1400-t:s början. Utbildare av tekniken var bl.a. bröderna Hubert och Jan van Eyck i Flandern. Till en början användes en tunn träskiva el. metallplåt som underlag för målningen, men redan vid nyare tidens början förekom målning på preparerad linneduk, vilket numera är det vanliga. Oljepalm (Elae'is guineen'sis) odlas i Afrika och Sydamerika. O:s fetthaltiga frukter har stor betydelse. Ur fruktköttet pressas palmolja. Fruktstenarna, palmkärnorna el. palmnötterna, exporteras. Ur dem pressas s.k. palmkärnolja. Av pressresterna bereds palmkakor el. palmkärnmjöl, som används till fodermedel. Oljorna används som födoämne och vid tvål- och ljusfabrikationen. Oljeskiffrar, svarta el. svartbruna, på bituminösa ämnen rika skiffrar, som vid upphettning utan lufttillträde avger mineraloljor. O. bryts särskilt i Skottland, Frankrike och Estland för framställning av brännoljor m.m. Alunskiffrarna i Östergötland, Västergötland och Närke är O. med en oljehalt av några procent. Industriellt utnyttjas f.n. endast Närkes skiffer, nämligen av det statliga Skifferolje AB i Kvarntorp, som drivs delvis av beredskaps-skäl och i exptrimentsyfte och de senaste åren producerat omkring 100 000 m3 råolja per år. Under kriget producerades olja även i Kinne-Kleva, nära Kinnekulle. Oljesyra, se Fett. Oljetryck, fernissat, litografiskt färgtryck. Oljeväxter. Till O. räknas bl.a. oliv, hampa, lin, sesam, soja, solros, jordnöt, raps, vallmo, vitsenap m.fl. Jfr även Kopra och Bomullsfröolja. Oljor finns av olika slag. Mineraloljor framställs huvudsakligen ur petroleum (se Bergolja) men även genom torrdestillation av en del ämnen såsom torv, brunkol, skiffer m.m. En annan grupp bildar de s.k. feta oljorna (se Fett), som efter sin härstamning indelas i animaliska (t.ex. levertran, sältran och valolja) och vegetabiliska (t.ex. lin- och oliv-, palm-och bomullsfröolja). En tredje grupp bildar de s.k. eteriska* oljorna (t.ex. rosenolja, lavendelolja, citronolja). Ollenhauer, Erich, f. 1901, socialdemokratisk partiledare i Västtyska förbundsrepubliken sept. 1952 efter Schumacher. O. vistades i landsflykt under Hitler-regimen. Ollers, Edvin, f. 1888, konstnär; har målat landskap, stilleben. Även verksam inom konstindustrin (glas, keramik m.m.). Konstnärlig ledare vid Kosta glasbruk 1917—18. Ollon kallas frukten hos ek (Quercus) och bok (Fagus). Ollonborrar hör till ollonborrfamiljen (Melolon-thi'nae) bland skalbaggarna. Larverna lever i jorden av växtrötter. De är vita med gult huvud och har krökt kroppsform. Omkr. 4 000 arter. 10 arter fördelade på 7 släkten finns i vårt land. Mest känd är den i sydliga delen av vårt land förekommande vanliga ollonborren (Melolontha vulga-ris). Den är ovan brun. Larven, som tillbringar 884 flera år i jorden, åstadkommer skada genom att angripa växtrötter. Olm, se Gälgroddjur. Ol'mütz (tjeck. Olomouc), stad i Mähren vid Donaus biflod March, Tjeckoslovakien. 58 617 inv. 1947, mest tjecker. Ärkebiskopssäte. Bryggerier, kvarnar. Järnindustri. Flygfält. Olof (no. Olav), norska konungar. — 1. O. (I) Tryggvesson, 963—1000, konung 995. O. ägnade sig med iver åt kristendomens utbredande och sägs ha anlagt Nidaros 997. År 1000 överfölls han av Olof Skötkonung och Sven Tveskägg vid ön Svol-der. Efter en tapper strid störtade han sig i havet från sitt skepp ”Ormen långe”. — 2. O. (II) Ha-raldsson, kallad O. den helige el. O. digre, d. 1030, konung 1015—28. O. fortsatte med kraft den av Olof Tryggvesson påbörjade kristna missionen och organiserade den kristna kyrkan i Norge. Därjämte tryggade han riksenheten genom att krossa jarlar-nas makt och göra sig till förkämpe för en nationell rikspolitik. De missnöjda bland stormännen vände sig emellertid till Knut den store i Danmark, och vid ett uppror 1028 måste O. fly ur landet, varefter Knut hyllades som konung. 1030 återkom han med en här men blev slagen vid Stiklastad, där han stupade. O. blev sedermera Norges nationalhelgon. Olof, svenska konungar. — 1. O. Trätälja, omkr. 650, enligt isländska källor son till Uppsalakonungen Ingjald Illråde. Efter faderns död drog O. västerut och började odla landet vid Klarälven, vilket sedan kallades Värmland. O. blev konung över Värmland, men efter en hungersnöd offrades han av sitt folk åt Oden. — 2. O. Skötkonung el. Skot(t)-konung, f. på 960-t., d. vintern 1021—22, son till Erik Segersäll och Sigrid Storråda, efterträdde sin fader omkr. 993. O. ingick år 1000 ett förbund med Sven Tveskägg av Danmark mot norske konungen Olof Tryggvesson, vilken omkom i striden vid Svolder s.å. 1019 uppstod en resning i landet, vilken hade till följd, att O. tog sin son Anund Jakob till medregent. Omkr. år 1000 lät O. döpa sig vid Husaby källa i Västergötland. Olof smässa firas den 29 juli, särskilt i Norge, till minne av Olof den helige. Olofsson, Pierre, f. 1921, målare och grafiker, har i sin icke naturavbildande konst koncentrerat sig på några få motiv såsom ”rundel i ring”. Samarbetar sedan flera år tillbaka med arkitekter såsom expert i färgsättningsfrågor. Olofström, köping i Listers härad, Blekinge län. 4 484 inv. 1955. 01'omouc, det tjeckiska namnet på Olmütz*. Olonets', stad i Karelsk-finska sovjetrepubliken, nv. Ryssland nära Ladogas ö. strand. O. kallas av finnarna Aunus och näset mellan Ladoga och One-ga kallas Aunusnäset. Staden var ockuperad av finnarna 1941—44. Olrog, Ulf Peder, f. 1919, fil. lic., författare och schlagerkompositör (Rosenbloms visor). Oisen, Ole, 1850—1927, norsk tonsättare, som skrivit operor, manskörer, pianostycken etc. Olson. — 1. Axel O., f. 1899, surrealistisk målare tillhörande Halmstadgruppen. — 2. Erik O., f. 1901, broder till O. 1, målare, även tillhörande Halmstadgruppen. — 3. Lennart O., f. 1925, fotograf, har inspirerad av den nonfigurativa konsten utvecklat ett personligt synsätt som tar fasta på motivets konstruktiva grundstomme. Olsson. — 1. Olof O. i Kullenbergstorp, 1859— 1934, lantbrukare, politiker, ledamot av andra kammaren 1909—11 som högervilde. 1918—34 representerade han bondeförbundet i andra kammaren och var riksdagspartiets ordförande 1922—33. Han avgick, emedan han ej gillade bondepartiets uppgörelse med socialdemokraterna angående krispolitiken. — 2. Olof O., 1872—1939, läroverksadjunkt,