885 socialdemokratisk ledamot av första kammaren från 1912, ecklesiastikminister 1919—20, 1921—23 och 1924—26. — 3. Oscar O., 1877—1950, semina-rielektor, politiker och nykterhetsman, socialdemokratisk ledamot av första kammaren 1913—48. Godtemplarordens världschef 1930—47. — 4. K. J. O., f. 1893, landshövding i Örebro län sedan 1947. Chef för Arbetsmarknadskommissionen 1945—47. —- 5. Henry O., f. 1896, litteraturhistoriker, professor i litteraturhistoria vid Stockholms högskola 1945. Ledamot av Svenska akademien 1952. — 6. Albert O., f. 1904, författare, folkskollärare. Har bl.a. utgivit ... och jorden ger, Sand, Gränsland, Tore Gudmarsson, K1 e-ber & Frank, Stjärnorna har sagt, Den nye, Vårlångaväg. — 7. Olle O. (Hagalund), f. 1904, målare. Ofta motiv från förstadssamhällen, speciellt Hagalund. Olsson, Hagar, f. 1893, finl. författarinna, vilken skrivit romaner och essäsamlingar (Arbetare i natten). O. representerar en modernistisk riktning och har en intensiv och medryckande stil. Olycksfallsförsäkring, en form av socialförsäkring som avser att mildra de ekonomiska skadeverkningarna av olycksfall el. sjukdom (s.k. yrkessjukdom), som inträffar i el. som en följd av arbetet. Lagstiftning på detta område har funnits sedan 1901. Obligatorisk O. för i princip alla, som mot avlöning utför arbete åt andra, infördes 1918. Lagstiftning om försäkringsskydd vid yrkessjukdom tillkom 1929. Sedan obligatorisk sjukförsäkring infördes 1 jan. 1955 är O. samordnad med denna och kallas numera yrkesskadeförsäkring. Se Sjukförsäkring, resp. Yrkesskadeförsäkring. Olym'pen, se Olympos. Olym'pia, forngrekisk helgedom, ryktbar under antiken för de här firade olympiska spelen. O. var beläget i mell. delen av landskapet Elis. Inom det av en mur omgivna helgedomsområdet, Zeus’ heliga land (Altis), låg det stora, ovala Zeusaltaret samt O:s största och praktfullaste tempelbyggnad, Zeustemplet. I detta bevarades den berömda kolossalbilden av Zeus, utförd i guld och elfenben av Fidias. Alltifrån 5:e årh. och intill slutet av Greklands nationella självständighetstid hade O. sin största glansperiod och tjänstgjorde som alla grekers religiösa samlingsplats. Under årh. närmast e.Kr. blev O. så småningom ödelagt. På 1800-t. företogs omfattande arkeologiska grävningar i O., vilka givit synnerligen rika resultat. OIympia'd, hos de gamla grekerna benämning på en tidsperiod av 4 år, dvs tiden mellan två olympiska spel; i modernt idrottsspråk benämning på de olympiska spelen. Olym'pias, drottning av Makedonien, gift med konung Filip, moder till Alexander den store. O. var mycket maktlysten och grym men berömd för sin skönhet och klokhet. Hon försökte tillvinna sig makten efter Alexanders död, men mördades av medtävlaren Kassander. Olym'piska spelen kallas de ryktbara tävlingsspel, som under antiken hölls vart fjärde år i Olympia till Zeus’ ära. Till en början förekom endast löpning, men senare tillkom varjehanda idrottstävling-ar (hoppning, brottning, spjutkastning, kappkörning etc.). I samband med O., som efter 472 f.Kr. firades under 5 dagar, förekom andra högtidligheter av såväl religiöst som världsligt slag. De första med säkerhet kända O. hölls 776 f.Kr., de sista 393 e.Kr. — I samband med utgrävningarna i Olympia vid 1800-t:s slut uppstod tanken på ett återupplivande av O. Jfr Coubertin. 1896 hölls de första moderna O. i Aten, senare har O. hållits i Paris (1900), S:t Louis (1904), London (1908), Stockholm (1912), Antwerpen (1920), Paris (1924), Amsterdam (1928), Los Angeles (1932), Berlin (1936), London (1948) Oms och Helsingfors 1952. Uppdraget att arrangera O. 1956 gavs åt Melbourne. Olympiska vinterspel har hållits i Chamonix (1924), S:t Moritz (1928), Lake Placid (1932), Garmisch Partenkirchen (1936), S:t Moritz (1948), Oslo (1952) och Cortina (1956). Olym'pos (grek, ”den glänsande”), Olympen, berg vid Salonikibukten, ö. Grekland. Når nära 3 000 m ö.h. Enligt den grekiska mytologin gudarnas, särskilt Zeus’, hemvist. O'maha, stad i Nebraska, USA. 251 117 inv. 1950. Universitet. Livlig handel med järn och spannmål. Smältverk för bly och silver. Stora slakterier. Omajja'derna, se Kalifat. Oma'n, egentligen Maskat (eng. Muscat) och Oman, sultanat vid Omanbukten, sö. Arabien. 151 000 km2. 550 000 inv., huvudsakligen araber, vid kusten starkt inslag av negrer. Huvudstad Mascat, 5 500 inv. 1953. Hamnstaden Matrah har 8 500 inv. Betydande odling och export av sydfrukter, framför allt dadlar. O. var vid 1800-t:s mitt en av Arabiens mäktigaste stater. Är nu starkt beroende av England, vilket ytterligare stärkts genom fördrag dec. 1951. Oma'nbukten, nv. delen av Arabiska bukten, genom Ormussundet förbunden med Persiska viken. O'mar, d. 644, Muhammeds svärfader, den andre av kaliferna. Efter honom är Omars moské i Jerusalem uppkallad, vilken är upprest på platsen för templet. O'mar Khayyam, omkr. 1050—1123, persisk skald, vars fyra-radiga epigram (R u b å i y å t) är färgade av en manligt pessimistisk uppfattning. De har mästerligt översatts till engelska av Fitzgerald. På grundval av Fitzgeralds översättning har Ru-båiyåt översatts även till svenska; senast 1948. Omberg, berg vid Vättern, 263 m högt, 1 mil långt och upp till 3 km brett, ett typiskt exempel på förkastningshorst. O. stupar brant mot Vättern och östgötaslätten. Se Förkastningar. Ombudsman, tjänsteman hos vissa ämbetsverk, bolag, fackliga organisationer etc., vilken har till uppgift att handlägga frågor av huvudsakligen juridisk natur. Omdurma'n, den gamla dervischhuvudstaden, handelsstad vid Nilen, Sudan, Afrika. 130 400 inv. 1954. Ome'ga, se Grekiska alfabetet. O'men, lat., förebud, varsel. Ominö's, förebådande, aningsfull, olycksbådande. Omljud, en vokals förändring till större likhet med en närstående vokal. O. är särskilt vanligt inom de germanska språken. Om'nia vin'cit A'mor el. Amor vincit omnia, lat., kärleken övervinner allt. Omnipotens', lat., allmakt. Omnipresens', lat., allestädesnärvaro. Omsk, stad i RSFSR vid floden Irtysj, där denna korsas av transsibiriska järnvägen, v. Sibirien, huvudstad i ett förvaltningsområde av samma namn. 281 000 inv. 1939. Livlig livsmedelsexport. Omskolning av arbetskraft sker bl.a. vid arbets-kliniker (i Stockholm och Göteborg) och kommunala eller enskilda träningsverkstäder, vilka kan erhålla statsbidrag, samt genom yrkesutbildning med s.k. utbildningsbidrag från arbetsförmedlingen. Jfr Partiellt arbetsföra. Omskolning av plantor, omplantering så att de får bättre utrymme. O. företas särskilt inom skogs-skötseln. Omskärelse, bortskärande av förhuden på de manliga könsorganen, en sed, som förekommit hos österländska folk. Inom judendomen har O. blivit en religiös rit. Omslag används särskilt vid inflammationer och vid skador, orsakade av yttre våld. Torrt O. läggs lämpligen med vadd. Kalla O. utgörs av våta dukar,