Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Osslund ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oss
han på nytt till 18 månaders fängelse men
benådades 1932. Han fängslades sedan åter av
nationalsocialisterna och sattes i koncentrationsläger. O.
redigerade den radikala tyska tidskriften D i e W e
11-b ü h n e och var sekreterare i Deutsche Frieden
Gesellschaft. O. erhöll Nobels fredspris för 1935.
Han frigavs i samband härmed ur
koncentrationslägret och placerades på sjukhus i Berlin, där han
sedermera avled. Då på nationalsocialistiskt håll
prisutdelningen betraktades som en förolämpning,
var tyskar under nazistregimen förbjudna att motta
inte bara Nobels fredspris utan även de nobelpris,
som utdelas från Sverige.
Osslund, Helmer, 1866—1938, målare, som i
dekorativ syntetisk stil och med ren färgskala målade
norrländska landskap.
Ost framställs genom utfällning av ostämne,
ka-sein, ur mjölk genom tillsats av ostlöpe el. syra.
Sedan vasslan frånskilts, saltas ostmassan, varefter
den pressas och formas. Man skiljer efter
fetthalten mellan gräddost, helfet ost el. sötmjölksost,
halvfet ost el. skummjölksost m.m. Man skiljer
vidare mellan hård och mjuk ost, beroende på den
bearbetning och intensiteten av den pressning, som
ostmassan undergår. Under lagringen mognar
osten. Den olika karaktären på ostsorterna, som i
regel har sitt namn efter produktionsorterna, beror
på utgångsmaterialets (mjölkens) sammansättning,
på den behandling, ostmassan undergår, och på
närvaron av en del mikroorganismer.
Osta'de. — 1. A. van O., 1610—85, holländsk
genremålare, bonde- och småfolksmotiv. O. var
även verksam som etsare. — 2. I. van O., 1621—
49, den förres broder, målare. O. målade liksom
brodern scener ur böndernas liv.
Ostbaltisk ras, se Indoeuropéer.
Osten'de, hamnstad vid Nordsjön, v. Belgien.
52 649 inv. 1953. Belgiens förnämsta badort.
Överfartsort till England. O. intogs under l:a
världskriget av tyskarna och utgjorde bas för den tyska
nord-sjöf lottan.
Ostentation, skryt, prål.
OstentatFv, avsiktligt betonande, i ögonen
fallande, skrytsam.
OsterFa, italienskt värdshus.
Ostfrisisk boskap är svart och vitbrokig och
stammar från Ostfriesland i nv. Tyskland vid Nordsjön.
Den har medverkat till uppbyggandet av svensk
låg-landsboskap.
Os'tia, det forntida Roms hamnstad vid
mynningen av Tiber. O. var under republiken och
kejsartiden en blomstrande hamnstad och en mycket
besökt badort. Numera finns på platsen för O. blott
en by.
Ostindien, till skillnad från ögruppen Västindien
i Amerika sammanfattande benämning på Indien
och Ostindiska arkipelagen. Stundom avses med
O. endast Ostindiska arkipelagen. Jfr Indien och
Indonesien.
Ostindiska arkipelagen, malajiska arkipelagen,
sammanfattande benämning på öarna mellan sö.
Asien och Australien. Se Sundaöarna, Moluckerna,
Filippinerna.
Ostindiska kompanier, se Handels- och
kolonialkompanier.
Ostindiskt porslin, se Porslin.
Ostja'ker, två nordsibiriska folkstammar,
Obost-jakerna kring floden Ob och Jenisej-ostjakerna
kring floden Taz. De tillhör mongoliska rasen.
Ostkap, Asiens östligaste udde.
Ostkustbanan, normalspårig järnväg
Gävle—Söderhamn, Hudiksvall—Sundsvall—Härnösand.
Om-kr. 300 km. Påbörjad 1916, invigd nov. 1927. O.
övertogs 1933 av staten.
Ostland [å'stlant], av tyskarna använd
beteckning för det rikskommissariat, som 1941—44
för
894
valtade de ockuperade baltiska staterna och en del
närliggande ryska områden.
Ostmask, larv av ostflugan (Pio'phila ca'sei), en
liten svart fluga.
Ostor (Tyrogly'phus siro), ett kvalsterdjur, som
lever i gammal ost. O. är släkt med skabbdjuret.
Ostpreussen [-prå'j-], till 1945 den nordostligaste
av Preussens provinser, belägen vid Östersjön. 57 000
km2. 3,3 milj. inv. 1939. O. är nu uppdelat i det
ryska förvaltningsområdet Kaliningrad och det
polska Olsztyn. Huvudnäringar åkerbruk (råg, havre)
och boskapsskötsel.
Ostracism, benämning på en i det gamla Aten
bruklig omröstning, varigenom politiskt misshagliga
män landsförvisades på ett bestämt antal år
(vanligen 10). Vid O. användes stenskärvor (gr. os'traka),
på vilka skrevs de misshagligas namn. Många av
Atens mest framstående män föll offer för O.
Osfrava, två tjeckoslovakiska städer, skilda av
en biflod till Oder, den större (Moravskå O.)
belägen i Mähren, den mindre (Slezskå O.) belägen i
Schlesien. Tillsammans 180 960 inv. 1947. Livlig
industri, grundad på de närbelägna kolfälten.
Ostron (OsTrea), ett släkte musslor, vilka saknar
fot el. har denna förkrympt. Det större, vänstra
skalet är fastvuxet vid underlaget. Det övre, högra,
är mindre. Skalen har ojämn yta. Det vanliga
ostro-net anses som en läckerhet. Det förekommer
kolonivis längs Europas kuster, här och där bildande
s.k. ostronbankar. Sådana finns exempelvis vid
Limfjorden i Danmark. Även vid vår västkust finns O.
ehuru mera sparsamt. O. kan innehålla
tyfusbak-terier m.m., vilket någon gång medför
sjukdomsfall.
Ostrov'skij, Aleksandr, 1823—86, rysk författare
som räknas som skaparen av det ryska, borgerliga
dramat.
Ostrukna oktaven, se Tonskala.
Osfwald, W., 1853—1932, tysk kemist och
fysiker, erhöll nobelpriset i kemi 1909 för sina
undersökningar över katalys och kemiska
jämviktsförhållanden. Förutom åt naturvetenskapen ägnade
sig O. även åt filosofiska studier.
Ostämne, se Kasein.
Osuski [ås'oski], S., f. 1889, tjeckoslovakisk
politiker, som under l:a världskriget organiserade den
slovakiska självständighetsrörelsen. Juli 1940 var
O. medlem av det tjeckoslovakiska nationalrådet i
London.
Oswald, Gösta, 1926—50, författare. Trots sin
ungdom framstår O. som en av 40-talets mest
begåvade och särpräglade skribenter.
Oswiecim [åsjvärj'tsjim], ty. Auschwitz, stad i
Polen. Under Polens ockupation 1939—44
beryktad för det av nazisterna där upprättade
koncentrationslägret med ”likfabriker” (gaskamrar) för
avlivandet av judiska medborgare.
Otahei'ti, se Tahiti.
Ota'ru, handelsstad på sv. Hokkaido, Japan.
154 000 inv. 1945. O. är centrum för Japans
sillfiske.
Otello, se Othello.
Oterdahl, J., f. 1879, författarinna, som bl.a.
skrivit böcker och sånger för barn.
OthelFo, ”moren i Venedig”, hjälten i
Shake-speares tragedi ”Othello”. O. var en förnäm
afrikansk fältherre, i tjänst hos republiken Venedig,
som av svartsjuka mördade sin maka Desdemona.
Othem, församling på n. Gotland, omfattande
Slite köping, Gotlands län.
Otiatri', med., vetenskapen om öronsjukdomarna
och deras behandling.
Otium [o'tsium], lat., ledighet, fritid, privatliv,
ledighet från ämbetsgöromål. O. cum dignitate
(O. ”med värdighet”), lugnet efter ett hedersamt liv.
Otoskleros [-å's], en mindre vanlig öronsjukdom,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skolupps/0916.html