9oi Pa'Ii, en indisk dialekt, på vilken de gamla, sydliga buddistiska skrifterna.skrevs. Paiimpsest', en handskrift, skriven över en äldre, mer el. mindre fullständigt utplånad skrift. På grund av pergamentets dyrbarhet använde man under medeltiden denna metod för att minska åtgången på skrivmaterial. Genom kemiska medel kan man i vissa fall få fram den äldre skriften. Palisan'derträ, se Jakaranda-trä. Palissa'd, befästningsverk av skanspålar, pålverk. Palissa'dcell, se Blad. Palissy si'j, B., 1510—89, fransk [-fajanskonstnär och naturforskare. P. studerade glasmåleri och emaljeringskonst. Palissy-fajanserna har blivit utomordentligt berömda. P. var ivrig hugenott och insattes slutligen i Bastiljen, där han dog. Paljett', liten, tunn, glänsande metallskiva, som används för att pryda kläder och personliga acces-soarer. Palksundet, sund mellan Ceylon och Koroman-delkusten, Främre Indien. Palla, fornromersk kvinnomantel. Palla'dio, A., 1518—80, italiensk renässansarkitekt, verksam i Vicenza och Venedig. P:s stiltroget klassicistiska konst fick ett betydande inflytande på följande perioders europeiska arkitektur. Till P:s förnämsta verk hör P a 1 a z z o Chiericati samt villan La Rotonda. Hans stora skrift Fyra böcker om arkitekturen blev ett standardverk som upplevde många upplagor. Palla'dium, bland forntidens greker och romare benämning på en helig skyddsbild av gudinnan Pallas Atena (Minerva). Enligt sagan skall en sådan bild ha nedfallit från himmelen i staden Troja, som ej kunde intas, så länge bilden fanns i behåll. Under trojanska kriget bortrövades den därför av Odysseus och Diomedes. Palla'dium, sällsynt, med platina besläktad metall. Förekommer i naturen i små mängder tillsammans med platina. Kem. tecken Pd. Atomvikt 106,7. Atomnummer 46. Spec. v. 11,9. Smältpunkt 1 560°. Pali'as, P. S., 1741—1811, berömd tysk forskningsresande (Sydryssland, Ural, Sibirien). PalFas, en av småplaneterna, ungefär 500 km i genomskärning. Pall'as Ate'ne, se Atena. Paläasch', tung huggvärja. Pallastun'turi, ett omkr. 850 m högt bergmassiv i n. Finland vid 68 :e breddgraden nära Muonio älv. PaIIiati'v kallas en behandling av en sjukdom, som enbart inriktar sig på att häva besvärande symtom men ej på att bota grundlidandet. — P. används även i överförd bemärkelse, i betydelsen tillfällig hjälp, som ej går till grunden. Pall Mall [pæll mæll], gata i London, vid vilken de förnämsta klubbarna ligger. Palm. — 1. August T. P., 1849—1922, banbry-tare för socialdemokratin i Sverige. P., som under socialdemokratins första år var dess främste agitator, har bl.a. grundat tidningen Social-Demokraten (Morgon-Tidningen), vars förste redaktör han var. Under sina senare år råkade P., huvudsakligen på grund av personliga förhållanden, i ganska skarp motsättning till sitt parti och ägnade sig väsentligen åt den förbudsvänliga nykterhetsrörelsens bekämpande. I detta syfte utgav han bl.a. tidningen Appell. — 2. Gustaf Wilhelm P., 1810—1890, målare, känd för sina pregnanta och dekorativa italienska landskapsbilder. — 3. Torsten P., 1885—1934, målare, centralfiguren i Smedsuddsskolans intimist-grupp. Pal'ma, Jacopo, kallad Vecchio (= d.ä.), omkr. 1480—1528, italiensk målare, tillhörande den vene-zianska skolan. Förutom porträtt målade P. huvudsakligen religiösa bilder. Pal'ma. — 1. Stad på ön Mallorca, Balearerna, Pal Spanien. 138 100 inv. 1952. Textilindustri. Biologisk station. — 2. En av Kanarieöarna, nv. om Teneriffa. 715 km2, ca 45 000 inv. Ingår i provinsen Santa Cruz de Teneriffa. Vulkanisk. Vinodling. PalmæT, Henrik Bernhard, 1801—54, journalist, vilken spelade en viss roll i den litterära världen. Hans polemik med Tegnér väckte på sin tid uppseende. Palm Beach [pam bitch], badort på Floridas ö. kust i USA. Palmblad, V. F., 1788—1852, universitetsman, publicist, politiker, geograf, docent i historia, professor i grekiska. P. tillhörde nyromantikernas grupp och var en flitig medarbetare i de nyromantiska organen ”Phosphoros” och ”Svensk litteraturtidning”, för vilka han även var redaktör. I nyromantikernas litterära strid med akademikerna deltog P. och blev genom sin mångsidiga lärdom och kvicka slagfärdighet en av den nya skolans främsta förkämpar. Av P:s vittra alstring märks berättelseserien Familjen Falkensvärd. Palme, Ulf, f. 1920, skådespelare som utfört en rad betydande karaktärsroller på scen och film. Palmer, i vissa trakter folklig benämning på blommande sälgkvistar. Palmer, växtfamiljen Palmae, har i regel högväxt, trädartad stam, som merendels är ogrenad och efter hela sin längd klädd med bladskaftrester och i spetsen bär stora, spiralställda, skaftade, hand- el. fjädernerviga blad. Dessas skiva är från början hel men upprispas senare, varigenom den blir handlikt el. parbladigt delad. Blommorna är små och samlade i stora, oftast greniga, kolvlika blomställningar, vilka i yngre stadium omges av slidlika högblad. Familjen omfattar ca 1 000 arter, av vilka endast dvärgpalmen (Chamae'rops hum'ilis) tillhör Europa (Medelhavskusten). De övriga växer i tropiska och subtropiska länder och äger för dessas invånare en mångsidig användning. Av sagopalmens* stärkelserika märg bereds mjöl. Bladanlag (palmkål) liksom frukter och frön är i de flesta fall ätliga. Den vid blomkolvarnas avskärande el. genom borrning i stammen utsipprande saften är soc-kerhaltig och används till beredning av socker och palmvin (toddy). Fruktköttet av o 1 j e p a 1 m e n* (Elaeis guineensis) samt fröna av kokospalmen och flera andra palmer är rika på olja. E1 f enb ens-palmen* (Phytelephas macrocarpa) lämnar vegetabiliskt elfenben, som utgörs av dess frövita. Dadelpalmen* (Phoenix dactylifera) och k o-kospalmen* (Cocos nucifera) är de ur nä-ringssynpunkt viktigaste palmarterna. Se även Are-kapalmen. Palmerston [pa'möstön], viscount, engelsk statsman. Se Temple, H. J. Palmettmönster. Palmett', vanligt ornamentsmotiv, sammansatt av smala, solfjäderformigt grupperade blad. P. förekommer tidigast i den assyriska konsten. Palmgren, Selim, 1878—1951, finländsk tonsättare, verksam som konsertpianist, lärare och kördi-rigent. P. erhöll professors titel 1928. Komponerade pianostycken, solosånger. Palmiti'nsyra förekommer som glycerinester i fett. Stearin är en blandning av palmitin- och stea-rinsyra. Palmkapitä'1, ett slags kolonnhuvud, som uppträder inom den senare egyptiska byggnadskonsten och