Pal utgörs av en bägarformig kärna, inramad av en krans lodrätt ställda palmblad med utåtböjda spetsar. Palmkärnolja, se Oljepalm. Palmnötter, se Oljepalm. Palmolja, se Oljepalm. Palmoljekakor, palmkärnkakor, utgörs av återstoden efter pressning av oljepalmens kärnor och används som kraftfoder åt husdjur. Palmstierna, Erik Kule, f. 1877, svensk socialdemokratisk politiker, ledamot av andra kammaren 1909—20, sjöminister i den Edénska ministären okt. 1917—mars 1920, utrikesminister i den första Bran-tingska ministären mars—okt. 1920. P. var 1920 —37 svensk envoyé i London; har utgivit sina memoarer 1950—54. Palmsöndagen, söndagen före påsk. P. firas till minne av Jesu intåg i Jerusalem, då han hyllades med palmer av folket. Palmvin, se Palmer. Palmy'ra (”palmstaden”), nu Tudmor, ruinstad i en oas i den syriska öknen. P. anlades enligt traditionen av kung Salomo och hade sin första blom-stringstid i l:a årh. f.Kr. Under senare hälften av 200-t. hade P. en kort storhetstid. Romarna erövrade P. 272 e.Kr. och förstörde staden. Av P:s forna storartade byggnadsverk återstår nu endast ruiner. P. har ett betydelsefullt läge för oljeledningen från Mosul och har en stor flygplats. PaFnatoke, dansk sagohjälte. Vissa sägner om P. påminner om den schweiziska sagan om Wilhelm Tell. Palomar, se Mount Palomar. PaFper, bihang på underkäken el. underläppen hos leddjur. P. är försedda med lukt- och känselorgan. Palsternacka (Pastina'ca sati'va) tillhör familjen Umbelliferae och är allmänt odlad för sina vita, tappformiga rötter, vilka används som krydda vid matlagning. P. bör väl skiljas från den s.k. vilda palsternackan, som utgör rötterna av den vid vägkanter o.d. förekommande giftiga bolmörten (Hyo-scyamus niger). Pa'ludan-Müller, F., 1809—76, dansk skald. P:s förnämsta verk är det romantisk-satiriska eposet Adam H o m o, en delvis självbiografisk, delvis nationell och delvis allmänmänsklig satir. Dikten är skriven på fritt behandlad ottave* rime och visar tydligt inflytande från Byron. Den ypperliga figurteckningen samt de växlande situations- och genrebilderna utgör diktens styrka. Av P:s övriga arbeten må nämnas idédramat A h a s v e r u s och K a 1 a-n u s. Pamflett', politisk stridsskrift, flyg-, ströskrift; smädeskrift. Pamfy'lien, forntida landskap på Mindre Asiens sydkust. Pami'r, ”världens tak”, högland i Centralasien av i genomsnitt omkr. 3 600 m höjd (med toppar ända upp till över 7 000 m), till största delen upptaget av kala berg. Mot P. sammanlöper bergskedjorna Karakorum, Hindukush och Tien-shan. Pam'pas, i Sydamerika beteckning för öppna stäppslätter. Vanligen avses med P. de vidsträckta grässtäpper, vilka utbreder sig innanför Rio de la Plata, s. Sydamerika. Stora delar av dem har på senare tider med framgång uppodlats. Ytvidden uppskattas till omkr. 675 000 km2. Pam'pasgräs (Cortade'ria selloa'na), sydamerikanskt gräs med breda blad och silverglänsande vippor, som ofta odlas som prydnadsväxt. Pampe'ro, ofta mycket häftig sydväststorm, vanlig i Brasiliens och Argentinas kusttrakter. Har sitt namn därigenom, att den kommer ifrån slättrakterna i det inre av landet, de s.k. Pampas. 902 Pamplo'na, huvudstad i det spanska landskapet Navarra. 73 249 inv. 1952. Befäst. Pan, forngrekisk skogs- och herdegud, son till Hermes och en skogsnymf. P. hade långt skägg samt bockhorn och bockben och var av ett lustigt sinnelag. P. skall ha uppfunnit herdeflöjten (syrinx). Stundom är P. emellertid en skräckinjagande guda-företeelse (”panisk förskräckelse”). Till sitt väsen är P. besläktad med satyrerna. Pan-, grek., allt, används i sammansättningar för att beteckna allomfattande. Panama, mellanamerikansk republik, omfattande Panamånäset, den smalaste delen av den amerikanska kontinenten. 75 474 km2. 805 300 inv. 1950, exkl. den till USA upplåtna Kanalzonen. P. genomlöps av Cordillererna, vilka i v. når sin högsta höjd (vulkanen Chiriqui, 3 600 m ö.h.). I ö. är P. kuperat lågland. Jordbruk och boskapsskötsel är huvudnäringar. Bland produkter märks bananer, kautschuk, kaffe, kakao och kokosnötter. Vid kusten bedrivs pärlfiske. Huvudparten av handeln går på USA. — Befolkningen utgörs till ca 65 % av mestiser och 10 % av indianer; övriga är vita och negrer. Religionen är romersk-katolsk. — I spetsen för P. står en president, vald för 4 år. Folkförsamlingen har en kammare med 53 medlemmar, också valda för 4 år. — P. tillhörde ursprungligen Spanien. Det har varit en självständig republik sedan 1903. Samma år uppläts Kanalzonen till USA. överste J. Re-mön, som blev president 1951, träffade med USA ett nytt avtal ang. zonen, vilket för P. var betydligt fördelaktigare ekonomiskt sett. Remön mördades jan. 1955. Han efterträddes av R. Arias Espinosa. — Huvudstad i P. är Panama (128 000 inv. 1950), som är belägen i Kanalzonen vid Stilla havet. Staden har hastigt uppblomstrat tack vare Panamåka-nalen*. USA ansvarar för de hygieniska och sanitära förhållandena i staden. Panamåaffären, en politisk skandal i Frankrike, som uppkom, då Panamåbolaget 1889 måste göra bankrutt. Det visade sig då, att bolaget för att få lån i stor utsträckning mutat ministrar, journalister och parlamentsmedlemmar. En undersökningskommission tillsattes. Vid den följande rättegången frikändes de flesta av de åtalade. Endast tre av dem, bland dem Lesseps, ådömdes straff. Panamåhatt, en vit, mjuk stråhatt, som ursprungligen tillverkades i Peru och Ecuador och utfördes till Europa över Panama, varav den fått sitt namn. Panamåkanalen och Kanalzonen, som genomskär Panamånäset och förenar Karibiska havet med Stilla havet. Kanalzonen hade 42 000 inv. 1953 exkl. försvarstrupperna. Problemet att här skapa en samfärdselled mellan Atlanten och Stilla havet sysselsatte spanjorerna redan på 1500-t. Arbetena påbörjades emellertid ej förrän år 1881, då fransmannen F. de Lesseps, Suezkanalens skapare, här sökte bygga en nivåkanal (utan slussar). Då de ekonomiska kalkylerna ej höll streck, måste arbetena emellertid snart nedläggas. År 1903 förvärvade USA den politiska makten i kanalområdet och återupptog arbetena efter en del förundersökningar. Det officiella öppnandet av kanalen skedde år 1914. År 1920 var arbetena definitivt avslutade. P. är en slusskanal; dess längd är 55 km, bredd 90 m och djup 12,5 m. Den går genom en uppdämningssjö, Gatun. Vid dess ändpunkt i Karibiska havet ligger staden Co-lön och vid Stilla havet staden Panama. 1954 passerade 7 784 fartyg P. USA har uppfört starka befästningar till P:s skydd och har genom fördrag bestämmanderätt över P. Panamånäset, se Panama. Pan American World Airways [pæn ömerr'ikön oö'ld ä'oejs], USA:s och världens största flygbolag med flyglinjer runt hela jorden. Panamerikanism, en politisk och kulturell rö