907 Paragraf 23 (§ 23), vedertagen benämning på de bestämmelser i kollektivavtalen, enligt vilka arbetsgivaren tillerkänns rätt att leda och fördela arbetet, fritt anta och avskeda arbetare samt sysselsätta arbetare oavsett om de är fackföreningsmedlemmar el. icke. Bestämmelserna har hämtats ur Svenska arbetsgivareföreningens stadgar § 23. Paraguay (indianska ”havets källa”). — 1. Sydamerikansk flod, största biflod till Paranå. Längd 2 600 km. P. är under största delen av sitt lopp segelbar. — 2. Sydamerikansk republik, belägen omkring P. 1, 406 732 km2. 1 530 000 inv. 1954, övervägande mestiser (ca 75 %), indianer (15 %) och vita (10 %). Religionen är romersk-katolsk. Nuvarande författning är av 1940. Den är republikansk med auktoritära drag. Parlamentet består av en folkvald deputeradekammare (1 medlem på 2 500 inv.). Presidenten väljs för 5 år och har vid sin sida ett kabinett, som han själv utser. — Huvudnäring är boskapsskötsel, vilken ger hudar och konserverat kött och köttextrakt till export. Jordbruket ger majs och maniok. Övriga viktiga produkter är pa-raguayte (mate, matte) och tobak. Huvudstad Asun-ciön, 205 605 inv. 1954. — Historia. P. koloniserades på 1500-t. av spanjorer, vilka underkuvade infödingarna och gjorde landet till en spansk provins. Som sådan lydde P. under den spanske vicekonungen först i Peru, därefter i Buenos Aires. Jesuiterna grundade på 1600-t. en välorganiserad präststat, som tidvis låg i strid med de spanska myndigheterna. 1767 förjagades emellertid jesuiterna från P. 1811 utbröt en resning i P. under ledning av doktor Francia, vilken 1810 lät utropa sig till diktator på livstid. P. var nu självständigt. Efter ett framgångsrikt krig mot Argentinska republiken (1845—52) erkändes P:s självständighet av denna. 1865 fördes ett nytt krig mot Brasilien, Uruguay och Argentinska republiken, vilka stater tvingade P. att anta en republikansk författning. En konflikt med Bolivia om området Gran Chaco ledde till fientligheter och 1933 till öppet krig. 1935 slöts stil-lestånd och 1936 fred. Jfr Chaco-kriget. Under 2:a världskriget avbröt P. de diplomatiska förbindelserna med axelmakterna 1942 och förklarade krig mot Tyskland och Japan 1945. P. tillhör FN sedan det bildades. — På senare år har i P. rått oroliga förhållanden med upprepade statskupper, överbefälhavaren under Chaco-kriget, general Estigarri'-bia, som 1939 blivit president, genomförde 1940 en ny författning med diktatoriska drag. Estigarribia avled emellertid samma år. Han efterträddes av H. Morini'go, vilken också styrde diktatoriskt. Denne omvaldes 1943. Revolutionsförsök ägde rum 1946 och 1947. Morinigo avsattes 1948 och högsta domstolens ordförande Manuel Frutos utsågs då till president. Därefter följde flera ombyten på presidentposten till 1949, då F. Chaves blev vald. Han återvaldes 1953, men störtades juli 1954, då general Alfredo Stroessner blev president. Paraguayle, matte*. Parakautschukträdet, se Kautschuk. Parallax'. — 1. Fys., den felavläsning på ett instrument, som uppkommer, om ej ögat intar rätt plats, t.ex. mitt över visaren på en klocka el. barometer el. i jämnhöjd med kvicksilverpelarens topp i en termometer. — 2. Astr., den skenbara förflyttning, som himlakropparna syns erhålla på grund av att åskådaren ändrar sitt läge med jordens rotation (daglig P.) och med jordens kretsande kring solen (årlig P.). Genom bestämningar av den dagliga P. kan de närmaste himlakropparnas avstånd bestämmas. Genom bestämmande av den årliga P. kan även en del av fixstjärnornas avstånd mätas. Parallell', likhet, en företeelse el. ett händelseförlopp, som överensstämmer med ett annat. — Mat., Par jämlöpande. Två räta linjer är parallella, om de ligger i samma plan och ej träffas, hur långt de än utdras. Två plan är parallella, om de ej skär varandra, hur långt de än utdras; likaså ett plan och en rät linje. Parallellaxio'met el. Euklides’ ll:e axiom säger, att genom en punkt P. utanför en rät linje AB kan dras endast en rät linje, parallell med AB. ParallelFcirklar, breddcirklar, vilka tänks dragna runt jordklotets yta mellan ekvatorn och polerna. Jfr Latitud och Longitud. Parallell'epipe'd. — 1. En av sex plan begränsad figur kallas P., om två och två av dessa plan är inbördes parallella. Begränsningsytorna blir i följd härav parallellogrammer. Kuben är en P. med kvadratiska begränsningsytor. — 2. Liksom parallello-grammen används för konstruktion av resultanten till två i samma punkt anbragta krafter, används P. för konstruktion av resultanten till tre i samma punkt anbragta men ej i samma plan belägna krafter. Jfr Kraftparallellogram. Parallellism, jämförelse; överensstämmelse; linjers el. ytors egenskap att vara parallella. Parallell'klasser, de särskilda avdelningarna av en skolklass, som följer samma kurser. ParallelFkoppling, se Galvaniska element. ParallelFmyntfot, se Penningväsen. Parallellogram', en rätlinjig fyrsiding, vars motstående sidor är parallella (och lika stora). En P:s yta är lika med basen gånger höjden, varvid med bas förstås en av sidorna och med höjd dennas vin-kelräta avstånd till motstående sida. Parallellogram-våg, se Våg. ParallelFteori, psykofysisk parallellism, en åskådning över förhållandet mellan andligt och fysiskt, som utgår från, att de själsliga och de kroppsliga processerna förlöper parallellt utan att ingripa i varandra. Härvid har vissa förf, ibland betonat, att psykiska processer endast kan härflyta ur och förklaras från andra psykiska processer och att de fysiska processerna förhåller sig på motsvarande sätt. Ur denna synpunkt blir psykiskt och fysiskt företeelser, som löper jämsides men är oberoende av varandra. På andra håll har man mera betonat, att fysiskt och psykiskt är två olika sidor av samma företeelse, på samma sätt som en cirkellinje är både konvex och konkav, beroende på från vilken synpunkt man betraktar den. I denna form blir P. ett slags identitetshypotes. ParallelFtonarter, dur- och molltonarter som har samma försättningstecken, t.ex. f dur och d moll. ParallelFtrapets kallas en plan, fyrsidig figur, som har två sidor parallella. Paralogism, oavsiktligt felslut. Motsats: sofism. ParalysF, förlamning. — Paralysie générale, se Syfilis. — Paralyse'ra, förlama. Jfr Pares. ParamarFbo, huvudstad i Nederländska Guayana. 86 000 inv. 1952. Parameter, inom matematiken beteckning på vissa storheter i ett uttryck, vilka man visserligen kan ge olika värden men som i förhållande till andra i uttrycket ingående varierande storheter är konstanta. Paramount [pær'ömaont], amerikanskt filmbolag, som äger ett stort antal biografer. P. har dotterbolag i flera länder, även i Sverige. Paranå. — 1. Sydamerikansk flod. Längd 3 560 km. Upprinner på Brasiliens högland, utfaller i La Plata. Viktigaste biflod Paraguay. — 2. Stat i s. Brasilien. 200 857 km2. 2 115 547 inv. 1950. — 3. Stad i nö. Argentina vid floden P. 1. 83 800 inv. 1947. ParanoFa, förryckthet, se Sinnessjukdomar. Parant [-rangt'], stilig, iögonenfallande, som tar sig bra ut. Paranthe'lier, sällsynt s.k. halofenomen i form av ljusa fläckar, som i allmänhet visar sig på ett avstånd av 120° från solen.