909 Par GENERALSTABENS LITOGRAFIS, A ANsTAlT P. av tyskarna och måste kapitulera 28 jan. 1871. Under l:a världskriget besköts P. (lufträder, långskjutande kanoner), dock utan att större skador förorsakades. — Under 2:a världskriget förklarades P. för öppen stad och besattes av tyskarna 14 juni 1940. Befriades den 25 aug. 1944. Pa'ris, enligt Iliaden son till konung Priamos i Troja. P., om vilken man spått, att han skulle förorsaka Tröjas undergång, utsattes på berget Ida men upptogs och uppfostrades av herdar. Senare återvände P. till sin fader. P., som var känd för sin skönhet, blev satt till skiljedomare i skönhetstvis-ten mellan gudinnorna Hera, Atena och Afrodite (Venus). Han gav priset, ett gyllne äpple skänkt av Eris, åt den sistnämnda, varför hon senare hjälpte honom att röva bort den sköna Helena, gemål till konung Menelaos av Sparta. Detta gav enl. sagan upphov till Trojanska kriget, under vilket P. dödade Akilles men själv föll för Filoktetes förgiftade pil. Paris [pari's], Gaston, 1839—1903, fransk språkforskare, vilkens arbeten haft grundläggande betydelse för romansk litteraturhistoria och språkforskning. Parisdeklarationen, en 1856 i Paris fastställd förklaring över sjökrigsrättsliga förhållanden, vilken godkänts av alla civiliserade stater. P. avsåg att fastställa reglerna för blockad, för handel under krig samt att avskaffa kaperiet. Så gott som alla P:s stadganden bröts redan under l:a världskriget. Pariserblått, se Berlinerblått. Parisfreden. Den första P. slöts 1814 mellan de allierade och Frankrike; genom denna begränsades Frankrike till 1792 års gränser. Den andra P. slöts 1815 och innebar en skärpning av den första. Parisiska blodsbröllopet, se Bartolomei-natten. Pa'risk marmor, se Paros. Pariskommunen, Kommunen, namn på två revolutionära regeringar i Paris. — 1. Den första P. uppkom under den stora franska revolutionen, då högsta makten 1792—94 låg i händerna på P:s ledare, Danton, Robespierre och Marat. Se vidare Franska revolutionen. — 2. Efter slaget vid Sedan och den därpå följande belägringen av Paris uppstod stark oro bland Paris’ socialister och anarkister, vilka häftigt agiterade mot regeringen. Första dagarna i mars 1871 förskansade sig upprorsmännen på Montmartre och bildade därefter en regering, vilken behärskade Paris till maj s.å., då regeringstrupperna under Mac Mahon stormade Paris med hjälp av tyska trupper. Efter våldsamma barrikadstrider 21—28 maj, varunder bl.a. Tuilerierna förstördes, besegrades kommunarderna. P. kan sägas utgöra den första ansatsen till ett socialistiskt organiserat samhälle. På grund av de svåra förhållandena och den korta tiden genomfördes emellertid aldrig någon mera genomgripande organisation. P. undertrycktes med stor hårdhet. En mur kring kyrkogården Père Lachaise, där många kommunar-der fysiljerades, har blivit en vallfartsort för de revolutionära i Paris. Paris är värt en mässa, ett uttryck av den franske konungen Henrik IV, då han för att vinna Paris övergick till katolicismen. Detta uttryck citeras ofta som beteckning för att man offrar sin övertygelse för att nå ett praktiskt mål. Parite't, likställighet, likhet i rättigheter, jämbördighet. Parker [pa'kö], Dorothy, f. 1893, nordamerikansk 4 PARIS (centrala delarna)