9i i Partenons västgavel. av Iktinos och Kallikrates. I P. fanns Atenas berömda kolossalstaty i guld och elfenben, utförd av Fidias. Av P. återstår numera endast ruiner. Templet var 70 m långt och 30 m brett. En del av dess skulpturutsmyckning förvaras i British Museum. Jfr Elgin. Par'ter, ett forntida folkslag, som bodde i Partien s. om Kaspiska havet. Under arsaciderna bildade de på 200-t. f.Kr. ett självständigt rike, vilket kom att behärska Persien till dess deras välde krossades av sassaniderna 226 e.Kr. Parterr', bakre delen av parkett i en teatersalong. Parterr-brottning, brottning i liggande el. knä-stående ställning. Partibeteckning, vid val beteckning på viss politisk meningsriktning. Particfp, participium, ett verbs adjektivistiska böjningsform, vilken anger handlingen el. tillståndet såsom en egenskap (han är road av skämt). Participe'ra, delta, vara delaktig. Partie égale [-ti'egall'], fr., jämnt spel, samma villkor. Partiell', delvis. Partiellt arbetsföra, personer som på grund av sjukdom el. social belastning ej kan göra en full arbetsinsats. Till P. räknas dövstumma och döva, blinda och synsvaga, vanföra, tuberkulösa, kroniskt sjuka och åldringar, psykiskt sjuka, nervklena, abnorma, efterblivna, vidare alkoholister, straffade m.fl. För P. bedrivs en omfattande statlig och enskild verksamhet SGin går ut på att både sätta dem i stånd att arbeta och skaffa dem sysselsättning. Länsarbetsnämnderna* har särskilda tjänstemän för arbetsberedning åt P., och en omfattande utbildnings- och omskolningsverksamhet bedrivs för dem, främst genom Arbetsmarknadsstyrelsen. Jfr Omskolning. Par'tien, se Parter. Partik'el, smådel; småord. Partikularism, benägenhet att föra en självständig politik, att skilja sig från en gemenskap (förening, stat e.d.). PartikulariteT, särskild omständighet, enskildhet. Partikulär', som rör en del (av ett föremål). Partilie, samhälle i Göteborgs och Bohus län vid v. stambanan. Partisa'n, partigängare. P.-trupper och P.-krigare avser civila som försvarar sitt land inom dess gränser. Förekom t.ex. under spanska inbördeskriget, och under 2:a världskriget i Frankrike under ockupationen, i Jugoslavien osv. Partisk, som gynnar en part på en annans bekostnad. ParTisk pil, ursprungligen en pil avskjuten medan man låtsas fly, en stridsmetod, som parterna lär ha Pas använt. I överförd bemärkelse är P. en elakhet, som yttras, just då man vänder ryggen till för att gå. Partitu'r, mus., överskådlig sammanställning av de särskilda stämmorna, ingående i ett tonstycke. Partner [pa'tnö], eng., deltagare, kompanjon, medspelare. Partout [parto'], fr., eg. överallt; i överförd betydelse: ovillkorligen, prompt, nödvändigtvis. Partsrepresentation kallas det förhållandet att två parter — vanligen intresseorganisationer — är företrädda hos en offentlig myndighet. Sålunda är arbetsgivare och arbetstagare representerade i t.ex. Arbetsdomstolen, Arbetarskyddsstyrelsen, Försäk-ringsrådet och vissa organ inom Internationella Arbetsorganisationen. I hyresnämnderna och Statens hyresråd finns P. därigenom att företrädare för fastighetsägare och hyresgäster ingår i dessa organ. Partåiga hovdjur, klövdjur*. Parveny', fr. parvenu, uppkomling (används särskilt i nedsättande betydelse). Pary'r, hårprydnad av ålderdomligt slag. Pas [pa'], fr., steg, danssteg. — P. de quatre [dö katt'r], teaterdans, utförd av fyra personer; pardans i takt och fyrdelade repriser. PAS, förkortning för para-amino-salicylsyra; används mot tuberkulos, särskilt tarmtuberkulos. Pasadena [pæsödi'nö], stad i s. Californien, nö. om Los Angeles. 104 577 inv. 1950. P. är berömd som kurort. Pascal [paskal'], B., 1623—62, fransk fysiker och matematiker, filosof och religiös författare. Inom fysiken var P. t.ex. den förste, som experimentellt bevisade riktigheten av den s.k. hydrostatiska paradoxen. Inom matematiken utgav han bl.a. ett arbete rörande de koniska sektionerna och framställde sättet för binomialkoefficienternas bildande. På det religiösa området är han mest kända arbeten de mot jesuiterna riktade Lettres provinciales samt den efter hans död utgivna boken P e n s é e s sur la religion. Pascals princip [paskals'], en fysikalisk lag, enligt vilken det tryck, som utövas på en vätska, som utfyller ett slutet kärl, med oförändrad styrka fortplantas till alla delar av kärlets vägg. Pasch, svensk konstnärsfamilj av tyskt ursprung, inom vilken märks: 1. Johan P., 1706—69, målare, känd särskilt för sina rumsdekorationer, bl.a. på Stockholms slott. — 2. Lorens P. d.y., 1733—1805, studerade i Köpenhamn och Paris och återvände 1766 till Stockholm, där han 1793 blev direktör för Konstakademin. P. åtnjöt stort rykte som porträttmålare. Pasch, Gustaf Erik, 1788—1862, kemist, uppfinnare av säkerhetständstickorna (1844). Pasch'a, den högsta turkiska titeln, ungefär motsvarande ”excellens”. Titeln avskaffades 1934. Pas de Calais [pa dö kalä'], sund mellan England och Frankrike, utgörande den smalaste delen av Engelska kanalen. Minsta bredd 33 km. Pas de quatre [pa dö katt'r], se Pas. Pa'sewalk, stad i n. Tyskland vid järnvägen Berlin—Stralsund. Omkr. 12 000 inv. P. tillhörde Sverige 1648—1720. Pasifae, maka till konung Minos*. P. upptändes av kärlek till en tjur och blev moder till vidundret Minotauros*. Pasigrafi', allmänskrift, en skrift, så inrättad, att den kan förstås av alla jordens folk (som känner systemet), oavsett vilket språk de talar. Var och en läser den pasigrafiska skriften på sitt modersmål. P:s grundprincip är den, att varje begrepp el. relation mellan begrepp utmärks genom ett el. flera skrivtecken. Paskill', smädeskrift, jfr följande. Pasqufno, antik bildstod av Menelaos med Pa-