Pas troklos’ lik, som 1501 uppställdes vid Piazza Na-vona i Rom. På P. brukade sedan politiska smäde-skrifter anbringas. — Härav: P a s k i 11' (it. pas-quill'o), smädeskrift, nidvisa. Pass. — 1. Sänka, som korsar en bergssträckning och tjänar som förbindelseled mellan trakterna på ömse sidor om densamma. — 2. Legitimationsdo-kument för resande, utfärdat av vederbörande myndighet. Passa'bel, som går an, dräglig, antaglig. Passacaglia [-kal'ja], it. (sp. passacalle), en gammal italiensk el. spansk dans. P. förekommer som beteckning i orkesterstycken. Passa'd, se Passadvindar. Passa'dvindar, passader, vindar, vilka blåser i en och samma riktning året om. I ett bälte kring ekvatorn, ”stilla bältet”, råder oftast vindstilla, lågt lufttryck och kraftig nederbörd. Det låga lufttrycket orsakar, att luften strömmar till från båda håll. Vindriktningen blir emellertid ej vinkelrät mot ekvatorn utan avviker på grund av jordens rotation åt v. Sålunda råder i ett bälte n. om ekvator-vindstillan ständiga nö. vindar, nordostpassaden, och s. om ekvatorn beständiga sö. vindar, sydostpassaden. P. är särskilt utpräglade på världshaven. De utmärks av en synnerligen ringa nederbörd. Passadregioner-na förflyttas åt s., då vinter råder på n. halvklotet, under sommaren åt n. De områden, vilka växelvis faller under den torra passadregionen och det ne-derbördsrika stilla bältet, har växelvis torr väderlek, torrtid, växelvis kraftig nederbörd, regntid. Passage [-a'sj], genomfart, genomgång; lösryckt ställe ur ett musikstycke el. ur en text. Passagesystem [a'sj-], befordringssystem inom armé, varvid personalen icke oavbrutet tillhör samma kår utan vid befordran flyttas till en annan. Som motsats till P. brukar anges karriärsystem. Passaic [pösse'ik], stad i New Jersey, USA. 57 702 inv. 1950. Passare. Den vanliga passaren består av två lika långa ben, fästade i en gemensam punkt, kring vilken de är rörliga. P. används för uppritning av cirklar, för mätning m.m. Pass'au, stad i delstaten Bayern, s. Västtyskland, vid Inns sammanflöde med Donau. 26 000 inv. P., som är en av de vackraste städerna vid Donau, leder sitt ursprung från romartiden. Under medeltiden blev P. en betydande handelsstad. Pass'aufördraget 1552 avslutade Schmalkaldiska kriget och föregick religionsfreden i Augsburg 1555. Enligt P. erhöll de tyska protestanterna religionsfrihet och samma politiska rättigheter som katolikerna. Passé, fr. (eg. förgången), förvissnad, utblommad. Passe-parole [passparål'], löporder, som upprepas från man till man i en marscherande trupp. Passe-partout [passparto'], fr., huvud-, portnyckel; passersedel, frikort; ram av papp kring fotografier, akvareller, teckningar m.m. Passe'ra, gå förbi, igenom; överskrida; hända, tilldra sig; gå an, duga; pressa genom en sil e.d. PasseTvikt, den vikt, vid vilken mynt på grund av nötning upphör att vara lagligt betalningsmedel. Passfield [pas'fild], se Webb. Passgång hos hästar kännetecknas av att samma sidas ben följs åt och flyttas samtidigt. Gången blir härigenom mindre stötig. Särskilt förr dresserade man därför hästar till P. för att använda dem som ridhästar åt damer. En del hästraser, t.ex. Islands-ponny, är av naturen passgångare. Passion, lidelse. Passiona'to, it., mus., lidelsefullt. Passionsblomma el. Kristikorsblomma (Passi-flo'ra caeru'lea), en klättrande ört, vilken allmänt pdlas som krukväxt. Den har handflikade blad oeh 912 femtaliga blommor i blått och gult. De tre spiklik-nande märkena har gett upphov till namnet. Passionsmusik el. passion, episkt-dramatiskt tonverk, som behandlar Kristi lidandes historia (t.ex. Bachs Matteuspassion). Passionsspel, medeltida andliga skådespel (mysterier*), skildrande Kristi historia. Ännu uppförs P. vart tionde år i den lilla bajerska orten O b er am-m e r g a u*. Passionssöndag, femte söndagen i fastan. Pass'iv, den form av ett verb, som uttrycker, att subjektet är föremål för en verksamhet (han hatas). — Overksam. Motsats aktiv. Passivite't, förhålla sig passiv; overksamhet, liknöjdhet. Passpoa'1, ett snöre, som är insytt i sömmen på yttersidan av uniformsplagg m.m. Passus, lat., steg; romerskt längdmått = 1,5 m; yttrande, ställe i en skrift. Passy [-i'], förnäm stadsdel vid Boulogneskogen i v. Paris. Passy [-si'], F., 1822—1912, fransk nationalekonomisk och politisk författare. P. är särskilt känd för sin verksamhet inom fredsrörelsen. Bl.a. var han en av initiativtagarna till den första internationella fredsföreningen liksom till interparlamentariska unionen. Erhöll tillsammans med H. Dunant Nobels fredspris 1901. Pasta, en degliknande massa av olika sammansättning, som bl.a. används inom farmacin. Pastej, bakverk, inneslutande frukt, fisk el. kött. Pastell', teckning med torra kritfärger på papper. Pastellmåleriet uppkom på 1700-t. Pasteur [pastö'r], L., 1822—95, fransk kemist och biolog. P:s undersökningar över mikroorganismer (jästsvampar, bakterier) har haft utomordentligt stor betydelse och har blivit grundläggande för bakteriologin. P. visade bl.a. att bakterier el. andra mikroorganismer ej kan uppstå av sig själva ur exempelvis äggviteämnen o.d. Särskilt utredde han jäsningens mekanism och vidare undersökte han en hel del sjukdomsalstrare. P. lyckades även framställa vaccin mot vattuskräck. Till hans ära upprättades i Paris Pasteurinstitutet, vars förste chef P. blev och vilket till en början närmast hade till uppgift att bekämpa vattuskräck. Dess verksamhetsområde har senare utvidgats. Pasteurisering, se Pastörisering. Pastiche, se Pastisch. Pastill, pastilj, liten rund kaka. Pastisch' el. pastiche, ett konstverk, som efterhärmar en annan konstnärs arbeten el. är hållet i en utdöd stilart. Pastoral, herdedikt; herdespel, idyllisk opera. Pastor prima'rius, titel för kyrkoherden i stor-kyrkoförsamlingen (S:t Nikolai i Stockholm). Enligt beslut 1942 har Stockholm egen biskop och pastor primarius tjänstgör därefter som domprost. Pastorsadjunkt, tidigare benämning på prästman, som var biträde åt kyrkoherden i en församling. P. kallas nu kyrkoadjunkt. Pasto's, pastliknande. P. används särskilt om tjockt pålagd färg på en tavla. Pastörise'ring, uppvärmning av t.ex. mjölk till 60—80° för att döda bakterier. P. är ej lika pålitlig som sterilisering, men de flesta bakterier dödas dock genom P. Numera skall P. utföras på sådant sätt, att mjölken efter P. fyller vissa prov. Enligt riksdagsbeslut 1937 får från den 1 juli 1939 i område, där hälsovårdsstadgans föreskrifter rörande stad gäller, mjölk el. grädde avsedd till människo-föda endast försäljas efter föregående P. Pas'viks älv, fi. Paats-joki, bildar avlopp för Enare träsk i n. Finland. Längd omkr. 139 km. Under sitt övre lopp tillhör älven Finland, följer