Pol Polykromi', färgrikedom, mångfärgning; den under forn- och medeltiden samt delvis under renässansen brukliga färgläggningen av byggnads- och bildhuggararbeten. Polymeri'. Polyme'ra sägs kemiska föreningar vara, som har samma procentiska sammansättning men ej samma molekylar vikt. Exempel på dylika föreningar är etylenseriens kolväten. Jfr Isomeri. Polymorfi' är motsatsen till isomorfi och innebär alltså, att ett och samma ämne kan uppträda kristalliserat enligt flera system el. såväl kristalliskt som amorft. Sålunda är t.ex. svavel, som kristalliserar såväl efter det monosymmetriska som rom-biska systemet och därjämte kan uppträda i amorf form, ett polymorft ämne. Polyne'sien (”de många öarna”), en samling ögrupper bland Söderhavsöarna, omfattande Tonga-, Samoa-, Sällskapsöarna och Marquesasöarna m.fl., alla belägna mellan Ekvatorn och Stenbockens vändkrets. Polyne'sier, se Malajer. Polyno'm, ett matematiskt uttryck, bildat av flera termer, förenade genom plus el. minus t.ex. a 4- b — c. Poly'per. — 1. Beteckning på en del lägre djur (en del kavitetsdjur och koraller). Jfr även Armpolyp. — 2. Inflammatoriska nybildningar på näsans slemhinna, vilka har smalare el. bredare stjälk. Sådana inflammationer fordrar i regel behandling. PolysylFabum, flerstavigt ord. — Polysylla'-b i s k, flerstavig. PoIysyllogPsm, sammansatt slutledning. Polyteism, mångguderi. Polytek'niska skolor, benämning på en del inbördes rätt olika skolor, vid vilka teknisk undervisning meddelas. Särskilt kända är École polytechnique i Paris, som förbereder för inträde i vissa högre franska civila och militära specialläroverk, samt Polytechnicum i Zürich, som är en teknisk högskola. Polytonalite'f, en företeelse inom musiken där två el. flera tonarter uppträder samtidigt. Polä'ra koordinater, ett koordinatsystem, där en punkts läge i planet anges genom dess avstånd från en fast punkt (koordinatsystemets pol el. ori'go) samt genom den vinkel, som sammanbindningslinjen mellan origo och ifrågavarande punkt bildar med en given genom origo dragen rät linje (koordinatsystemets axel). Poma'da, salva till håret. Pombal [pågball'], greve av Oeyras, 1699—1782, portugisisk politiker, premiärminister 1757—77. P. var anhängare av upplysningstidens idéer och genomförde talrika reformer. P. räknas som ett av Portugals stora namn. Pomerans', se Citrus. Pomm'ern, f.d. preussisk provins vid Östersjön, kring nedre Oder. 38 000 km2. 2,4 milj. inv. — Av Oder delas P. i en västlig del, Vorpommern, som tillsammans med Mecklenburg utgör en delstat i Östtyskland, och en östlig, Hinterpommern, som sedan 1945 tillhör Polen. Odling av spannmål, potatis och sockerbetor. Skogsbruk och fiske är även viktiga inkomstkällor. Industrin har nått sin största utveckling i Stettin och trakten däromkring. — Historia. Sannnolikt beboddes P. tidigast av keltiska stammar, senare av germaner. Slaviska stammar invandrade omkr. 500. P., som förut ingått i det stora vendiska konungariket, fick egna furstar 1062. På 1100-t. invandrade en mängd tyska kolonister och det slaviska inslaget blev allt mindre. 1529 blev P. riksomedelbart hertigdöme. Under 1500-t. indelades P. i Vorpommern och Hinterpommern. Under trettioåriga kriget ockuperades landet av svenskarna. I Westfaliska freden 1648 erhöll Sverige Vorpommern och en del av Hinterpommern, 940 vars övriga delar tillföll Brandenburg. 1720 avträdde Sverige det mesta av sina pommerska besittningar till Preussen. Återstoden, det s.k. Svenska P., lämnades av Sverige 1814 till Danmark som ersättning för Norge men avträddes sedan f.å. genom byte till Preussen. Pomm'erska kriget, det krig, som Sverige förde med Preussen 1757—62. P. sammanfaller till en del med sjuåriga kriget. Orsaken till det utan nödiga förberedelser påbörjade kriget var hattpartiets önskan att återvinna de pommerska besittningar, som förlorades 1720. Dessutom påverkades hattarna i hög grad av Frankrikes önskan om hjälp i kriget mot Preussen. Kriget kännetecknades av ständiga småstrider utan något avgörande slag. Den svenska hären var dåligt utrustad och bytte därjämte befälhavare upprepade gånger. Fred avslöts 1762 i Hamburg utan vinst el. förlust. Pommes frites [påmm fritt'], fr., se Fransk potatis. Pomologi' kallas läran el. kännedomen om olika slags trädfrukter, speciellt äpplen och päron, som uppdragits genom odling. Pomo'na, fruktträdens gudinna i den romerska mytologin. Pomp, ståt, prakt, prål. Pompadour [pågpado'r], J. Antoinette Poisson, markisinna de P., 1721—64, den mest bekanta av franske konungen Ludvig XV:s älskarinnor. Från 1745 till sin död hade P. ett ofta ödesdigert inflytande på såväl den inre som den yttre politiken. Hon uppträdde dock som en frikostig beskyddarin-na av konst och litteratur. Pompeja'nsk stil, en tidig romersk kejsarstil, som man känner från staden Pompeji (förstörd 79 e.Kr.). Karakteristiska för denna stil är särskilt väggmålningarna, vilka kombinerar figurframställningar med fantasifulla arkitekturmotiv. Särskilt i den senare empirestilen spåras ett märkbart inflytande från P. GENERALSTABENS LITOGRAFISKA ANSTALT Pompej'i, it. Pompe'i, forntida stad nära Neapel vid foten av Vesuvius. P. var vid vår tideräknings början en liten handelsstad, räknande omkr. 20 000 POMPEJI