941 inv. Förstördes till stor del av en jordbävning år 63 e.Kr. Vid Vesuvius’ utbrott 79 e.Kr. täcktes P. tillika med grannstaden Herculaneum fullständigt av ett asklager. P. har numera utgrävts. Eftersom staden mycket väl bevarats under askan, ger den en mycket god bild av en småstad under den första romerska kejsartiden. —• En del ruiner skadades vid de allierades bombningar 1943. Pompefus, Gnejus P. Magnus (den store), 106— 48 f.Kr., berömd romersk härförare. P. var en tid prokonsul i Spanien och delade konsulatet med Crassus år 70. 66 förde han kriget mot Mithridates till ett lyckligt slut och bildade år 60 med Caesar och Crassus det första triumviratet. Emellertid uppkom snart stridigheter mellan Caesar och P. Efter Caesars marsch över Rubicon flydde P. till Grekland, där han samlade en här, som dock besegrades vid Farsalos 48. P. flydde därefter till Egypten, där han mördades. Pom'pelmus, se Citrus. Pompon [pågpåg'], Frangois, 1855—1933, fransk skulptör, särskilt känd för sina djurskulpturer. Pompö's, praktfull, högtravande. Ponce [pånn'the], stad på s. kusten av Puerto Rico* i Västindien. 99 492 inv. 1950. Poncho [pån'tsjå], sp., ett i Sydamerika använt överplagg, som utgörs av en fyrkantig mantel med ett hål i mitten för huvudet. Pond, inom det tekniska måttsystemet använd term på kraftenhet som motsvarar gram. Pondera'bel, vägbar. Pondichéry [pågdisjeri']. — 1. Stad i Främre Indien på Coromandelkusten. 58 600 inv. 1952. Huvudstad i de förutvarande franska besittningarna i Indien. — 2. Område närmast omkring staden, omkr. 300 km2 med 221 000 inv. 1952. Sedan nov. 1954 är P. inkorporerat i Indiska unionen. Pon'dus, lat., vikt, tyngd, eftertryck, styrka; värdighet, myndighet, anseende. Pone'ra, förutsätta, antaga. Poniatow'ski, berömd polsk adelsfamilj. En medlem av släkten, Stanislaus, blev polsk konung. Se Stanislaus, polska konungar. Ponn'y, se Hästraser. Pons [pårfs], Lily, f. 1904, fransk koloratursång-erska vid Metropolitan Opera i New York. Pont-A venskolan [porjtaven'-], den symbolistiska målarkolonin i Pont-Aven nära kusten av Bretagne vid slutet av 1800-t. (Gauguin, Maurice Denis, Emile Bernard, Paul Sérusier). Ponte Corvo [pån'te kår'vå], stad i italienska provinsen Caserta. Till 1860 utgjorde P. med område ett furstendöme, som Napoleon 1806 skänkte åt marskalk Bernadotte, vilken antog titeln furste av P. PontifikaT, påve- el. biskopsvärdighet. Pontfnska träsken, mell. Italien, osunda, av febrar hemsökta sumpmarker, vilka sträcker sig sö. om Rom mot Tyrrenska sjön, över en yta av 750 km2. Sedan lång tid tillbaka pågår där omfattande torrläggningsarbeten. Dessa har på senare tid bedrivits i snabbare takt. Fyra nya städer har anlagts i det uppodlade området. Pon'tiska bergen, bergskedjor i Mindre Asien utmed Svarta havet. Ponto'n, pråm, som används till underlag för mera tillfälliga broar. Pontonjä'rer, trupper, som handhar den för broslagning erforderliga materielen o.d. De ingår i Sverige i ingenjörstrupperna. Pontopp'idan, Henrik, 1857—1943, dansk författare. P. gav starkt realistiska skildringar från det nutida Danmark, skrivna i en klar och uttrycksfull stil (Det forjættede land, L y k k e-P e r). Han erhöll tillsammans med Gjellerup Nobels litteraturpris 1917. Por Pon'tos, forntida namn på Svarta havet. P. var under forntiden även beteckning på ett kustlandskap på Mindre Asiens kust mot Svarta havet. Pool [pol], sammanslutning av monopolartad karaktär för att åstadkomma en prisreglering på någon vara. Poolning [po'l-], se Koppar. Pop, grekisk-katolsk präst. Pope [påop], Alexander, 1688—1744, engelsk skald, en typisk representant för den fransk-klassiska smaken. Mest berömda av P:s alster är den mästerliga satiren The Dunciad, den komiska hjältedikten The rape of the lock (Våldet på Belindas lock) samt den filosofiska dikten Essay on man. P. utövade ett oerhört inflytande på den samtida litteraturen. Poplar [påp'lö], stadsdel i East End i London med stora dockor. PoplFn, ett slags merceriserat bomullstyg, som bl.a. används till skjortor, blusar och klänningar. PopocatepeTI, 5 500 m hög vulkan i Mexiko. Poppel kallas arter av växtsläktet Po'pulus (familjen Salica'ceae). Ca 18 arter kända i norra tempererade zonen. P. blommar på bar kvist. Blott en art inhemsk i vårt land, nämligen a s p e n (P. trem'u-la). Vanliga prydnadsträd är balsampoppeln (P. balsamif'era) från Nordamerika, pyramid-p o p p e 1 n (P. pyramida'lis) från Orienten m.fl. Popper, David, 1843—1913, österrikisk cellist, som skrivit ofta spelade violoncellkompositioner. Populaire, Le [lö påpylä'r], socialdemokratisk tidning i Paris, grundad 1917 av Léon Blum och Renaudel. P. var de franska socialisternas organ sedan 1920. Nu nedlagd. Popularise'ra, framställa i lättfattlig form, göra begriplig för en större allmänhet. Popula's, pack, pöbel. Pop'ulus, lat., folk som politisk enhet; samhälle av medborgare. — P. Romanus, romerska folket. — Se även Poppel. Populä'r, folklig, allmänt omtyckt, folkkär; lättfattlig, avsedd för folket. — Popularite't, folkgunst. Populärvetenskapliga föreläsningar, se Folkbildningsarbete. Po'rer, punktformiga öppningar på huden, vilka är hårsäcks- el. körtelmynningar. Porfy'rer, bergarter, som innehåller större strödda mineralkorn (strökorn) i en finkornig el. glasig grundmassa. De är eruptiva bergarter, i vilka strö-kornen vanligen redan var utkristalliserade, innan de med lavan kom upp till jordytan. Se även Bergarter. Por'i, finska benämningen på Björneborg. Porjus, vattenfall och kraftstation vid Stora Lule älv, nedanför Lule träsk. Kraftstationen byggdes av staten närmast för kraftleveranser till malmbanan och malmfälten. Första utbyggnaden utfördes 1910 —14. Stationen har sedan successivt utvidgats. Fallhöjden är 57 m. Maskinstationen, som är ned-sprängd i berget och dit vatten leds genom tunnlar, omfattar maskinaggregat om sammanlagt 152 000 kW. Dammanläggningen har en sammanlagd längd av 1 250 m. På tilloppssidan finns tre och på av-loppssidan två tunnlar, de senare av 1,3 km längd. Nederbördsområdet omfattar 9 800 km2. Medelvat-tenföringen är 250 m3/sek. Järnvägsförbindelse med Gällivare. Porkk'ala, halvö med utanför belägen skärgård vid Finska viken sv. om Helsingfors. Vid vapenstilleståndet i Moskva 19 sept. 1944 utarrenderades P. på 50 år av Finland till Ryssland såsom militär bas. Vid presidentmötet Vorosjilov-Paasikivi i Moskva 18 sept. 1955 bestämdes att P. skulle återgå till Finland och ryska flottan och annan militär dras därifrån. Detta skedde i slutet av jan. 1956.