945 Postsparbanken började sin verksamhet år 1884. P., som under en period av sin tillvaro varit ett självständigt ämbetsverk, ehuru verksamheten alltid bedrivits i nära kontakt med postverket, utgör sedan 1923 en avdelning av detta. Vid handläggningen av postsparbanksfrågor inom generalpoststyrelsen deltar dock tre för detta ändamål särskilt utsedda postsparbanksfullmäktige. Kungl. Maj:t förordnar chef för P. på tre år. I slutet av 1953 utgjorde antalet utelöpande motböcker 4,3 milj. In-sättarnas sammanlagda behållning uppgick vid denna tidpunkt till omkr. 2 849 milj, kronor. Posttidningen el. postgumman, i dagligt tal benämning på Post- och Inrikes Tidningar. Postula't. — 1. P. kallas inom filosofin antaganden, vilkas giltighet måste förutsättas, ehuru den ej kan bevisas. — 2. Inom geometrin används P. om konstruktioner av så enkel beskaffenhet, att de utan vidare anses kunna utföras. Postu'm, utgiven efter författarens död. Postunio'n, en sammanslutning av länder för att reglera utväxling av post. Mellan de nordiska länderna finns en postkonvention av dec. 1934. Den senaste världspostkonventionen är av 23 maj 1939. Postverket, generalpoststyrelsen och därunder lydande lokalförvaltningar. Landet är för närvarande indelat i sju postdistrikt, vart och ett med en postdirektör som chef, nämligen Södra distriktet med Malmö som huvudort, Västra distriktet (Göteborg), Östra distriktet (Linköping), Stockholms distrikt, Mellersta distriktet (Gävle), Nedre norra distriktet (Sundsvall) och Övre norra (Boden). Potage [-a'sj], fr., soppa, vanligen avredd och med grönsaker. Potatis (Sola'num tubero'sum) tillhör familjen So-lanaceae och är en ytterst viktig kulturväxt, som härstammar från Chiles högslätter. P. överfördes i slutet av 1500-t. till Europa och spreds där först mycket långsamt. P. började först odlas i Sverige omkr. 1720 i trakten av Alingsås, dit den införts av Jonas Alströmer. Någon vidare utbredning fick dock ej P. hos oss förrän under senare hälften av 1700-t., då de i pommerska kriget deltagande soldaterna lärt sig uppskatta densamma och hemförde sättpotatis. Upptäckten, att den också kunde användas till brännvinsbränning, bidrog även till dess spridning. P. är en ört, som genom de under jorden levande stamknölarna egentligen är mångårig, men som dock i vårt klimat endast blir ettårig. Potatisen är alltså en stambildning, och de på densamma uppträdande ”ögonen” är knoppbildningar, från vilka stjälkar kan skjuta upp. Frukten hos P. är ett giftigt bär. En mångfald kulturarter finns av P. Produktionen var 1953 i Sverige 1,9 milj. ton. Potatiskräfta, se Potatissjuka. Potatissjuka. Potatissjuka kallas en på potatisens blast uppträdande sjukdom, förorsakad av en mögelsvamp (Phy-toph'thora infes'tans). Blasten får en brunaktig färg och dör så småningom bort. Även potatisknölarna kan angripas och skrumpna. Fuktig väderlek bidrar liksom sumpig odlingsmark i hög grad till sjukdomens spridning. En annan potatissjukdom är den s,k. potatiskräftan, likaledes orsakad av en para Pot sitsvamp (Chrysoplyc'tis endobio'tica), som angriper i första hand rotsystemet och potatisknölarna, som förvandlas till en lucker, svampaktig vävnad. Potatisväxter (Solana'ceae), växtfamilj omfattande över 1 500 arter, som har femtaliga blomkronor och strödda blad. Flera arter innehåller giftiga ämnen (tobak, bolmört). Potemkin [patjåm'kin], G. A., furst P., 1739—91, rysk hovman, fältmarskalk och politiker. P. förstod att skaffa sig oinskränkt inflytande över kejsarinnan Katarina, vilkens älskare han var, och stod under flera år i spetsen för styrelsen. Bl.a. införlivade han halvön Krim med Ryssland. Då kejsarinnan senare besökte Krim, lät han uppsätta målade kulisser, som på avstånd gav intryck av blomstrande byar (Potemkinbyar) för att ge henne intryck av att landet var välmående. Med uttrycket potemkin-kulisser menar man i bildlig bemärkelse bedräglig fasad, skenbild. Potens', ursprungligen förmåga, inneboende kraft. — Inom matematiken används P. i samma betydelse som dignitet, dvs som beteckning för produkter av ett antal lika faktorer. Numera används dock P. i en vidsträcktare betydelse. Exponenten behöver nämligen ej vara ett helt tal utan kan vara vilken storhet som helst. Potenta't, mäktig herre. Potentia'J, se Elektricitet. Potentiell' [-tsi-], förefintlig som möjlighet, som anlag. — Potentie'ra, förhöja, giva ökad kraft, stegra värdet; mat., upphöja till potens. Potentiell' energi', lägesenergi, se Energi. Potentilla, växtsläkte tillhörande Rosaceae med vanligen fingrade blad och i regel gula, femtaliga blommor. Vanliga i Sverige är silverfingerört (P. argenTea) med på undersidan gråludna blad, g å s ö r t (P. alseri'na) med krypande stjälk och parbladiga blad samt blodrot (P. erec'ta) med fyrtaliga blommor. Den senare har rödaktig jordstam, vilken förr användes som färgmedel. Poten'za, huvudstad i Lucania*. Potkes [påttje's] el. potkäs, ostmos, berett av riven ost. Potomac [pötå'mök], flod i nö. USA, bildande gräns mellan staten Maryland å ena sidan och staterna West Virginia och Virginia å andra sidan. Utfaller i Atlanten. 600 km. Potosi, stad i s. Bolivia, Sydamerika. 45 758 inv. 1950. Ligger nära 4 000 m ö.h.; en av jordens högst belägna städer. Rika silver- och tenngruvor. Potpurri', mus., musikstycke, i vilket flera löst sammanfogade melodier från olika musikstycken ingår. Pots'dam, huvudstad i delstaten Brandenburg, Östtyskland, belägen vid floden Havel. 113 568 inv. 1946. Bekant för sina slott och parkanläggningar (”Tysklands Versailles”). Potsdamkonferensen hölls 17 juli—2 aug. 1945 i Potsdam mellan USA, Ryssland och Storbritannien, som representerades av Truman, Stalin och Chur-chill (under senare delen av konferensen av den nyvalde premiärministern Attlee). Man bestämde hur Tyskland skulle styras av ockupationsmakterna och vilket skadestånd som skulle betalas. Vidare fattades beslut angående krigföringen mot Japan och hur detta land skulle behandlas efter det väntade nederlaget. Pottaska el. kaliumkarbonat [K2CO3] erhålls genom att träaska urlakas med vatten och lösningen indunstas el. som biprodukt vid betsockertillverkningen och andra industrier el. som kemisk produkt ur kalisalter. P. används i glasfabrikationen samt för beredning av kalilut till framställning av såpa. Potter, Paulus, 1625—54, ryktbar holländsk djurmålare, vars mest bekanta arbete är Den unga tjuren, P. målade helst husdjur, vilka på ett mäs