Por där (Damäo, Diu och Goa). Portugal har emellertid vägrat. Kampanjen har särskilt gällt Goa, dit P. sänt truppförstärkningar. Portugisiska Guinea, koloni på Västafrikas kust, 36 125 km2. 510 777 inv. 1950, varav 2 263 européer. Huvudstad är sedan 1942 Bissau. Portugisiska Indien utgörs av tre små områden på Malabarkusten, Goa, Damäo och Diu, 3 983 km2, 637 900 inv. 1950. Salt och magnesium. Portugisiska Kongo, se Angola. Portugisiska Västafrika, se Angola. Portugisiska Östafrika, se Mozambique. Portugisisk lök kallas en stor gul form av rödlöksläktet. Portvin, starkt portugisiskt vin, berett av druvor från distrikten kring floden Dueros övre lopp. Port Winston [påt o-inn'stn], en konstgjord djuphamn som vid invasionen i Normandie 1944 av de allierade överfördes från England till Arromanches i Frankrike. P. bestod av pir-, vågbrytar- och pon-tonsystem, var 3 km lång och 1,5 km bred och hade tre inlopp. Den var av stor betydelse för invasionsarméns tillförsel. Portådern är den blodåder, som för blodet från tarmar, magsäck etc. till levern. Portö'r, blecklåda med tillplattad, cylindrisk form, som används som förvaringsrum vid insamling av växter. Por'voo, finska namnet på Borgå*. Porö's, försedd med porer, pipig, hålig, svampaktig. Pose [på's], fr., (utstuderad) ställning, attityd; konstlad hållning. PoseFdon, lat. Neptunus, den grekiske havsguden, son till Kronos och broder till Zeus och Pluto. P:s maka var AmfitrPte. Po'sen (polska Po'znan), förr preussisk provins, sedan 1919 en del av republiken Polen, belägen omkring floden Warthe. 27 258 km2. 2,3 milj. inv. Största stad Poznan* (tyska namnet: P.). 342 000 inv. 1950. P. är ett slättland, till stor del skogbe-vuxet. Stora sträckor utgörs av sandhedar och kärr. Åkerbruk är huvudnäring med havre, råg, potatis och sockerbetor som viktigaste produkter. Pose'ra, inta en viss (utstuderad) kroppsställning; söka göra effekt, vara tillgjord. PosilFipo, bergshöjd invid Neapel. Position, ställning, läge, tillstånd; levnadsomständigheter; framskjuten samhällsställning. Positionsartilleri, artilleri, avsett för försvar av viktigare positioner el. för anfall emot dylika. Dess pjäser är på grund härav större och tyngre än det vanliga fältartilleriets. I allmänhet organiseras numera ej särskilda positionsartilleriregementen utan P. ingår i fälthärens artilleri. Po'sitiv, avgjord, säker, jakande. Positi'v, ett mekaniskt musikinstrument, bestående av en bälg, som står i förbindelse med orgelpipor. Lufttillförseln till dessa regleras med en stiftvals el. med en pappnotskiva med hål. Medelst ett handtag kringvrids notskivan el. valsen. Samtidigt sätts bäl-gen i rörelse. Positivism, en filosofisk riktning, som grundades av Comte*. Po'sito, lat., förutsatt. Positron [-å'n], en partikel med samma massa som elektronen men med positiv elektrisk laddning. P. upptäcktes 1932 av C. D. Anderson. PosituT, kroppsställning; utgångsställning i fäktning; försvarsställning. Posse. —1. Knut P., d. 1500, svensk krigare. P. var anhängare till Sten Sture. Under några år var han befälhavare på Viborgs och Nyslotts fästen och erhöll senare bl.a. Kastelholms slott i förläning. Som hövitsman på Viborgs fäste tillbakaslog han genom ett tappert försvar en rysk stormning 1495 944 (”viborgska smällen”). — 2. Karl H. P., 1767— 1843, krigare. P. deltog aktivt i de underhandlingar, som fördes angående prins Kristian Augusts val till svensk tronföljare. Hos kronprins Karl Johan stod P. sedermera högt i gunst på grund av sin stora militära duglighet. — 3. Arvid P., 1820—1901, ledare av lantmannapartiet, statsminister 1880—83. — 4. Amelie P., f. 1884, författarinna, dotterdotter till G. Wennerberg. P. var 1915—39 gift med den tjeckiske målaren O. Bråzda. P. har skrivit intressanta självbiografiska skildringar (Den oförlikneliga fångenskapen, I begynnelsen var ljuset m.fl.). P. var under 2:a världskriget humanitärt verksam i Stockholm. Possession, besittning, innehavande; gods, lantegendom. — Possessiona't, godsägare. PossessFv, ägande. — Poss'essivum, pronomen, som utmärker ett ägande (min). Jfr Pronomen. Possevfno, A., 1533—1611, italiensk jesuit, verkade som påvens sändebud i Sverige för återinförandet av katolicismen. Bl.a. på grund av svårigheter att komma överens med Johan III strandade dock de katolska planerna. P. lyckades dock helt vinna Sigismund för katolicismens sak. Possi'bel, möjlig. Post, lat., efter. Postament', underlag för kolonn, staty e.d., sockel. Postbox el. postfack hyrs av företag el. personer, för vilka det är av särskild vikt att snabbt erhålla sin post. Post, som ankommer till innehavare av P., utbärs ej av brevbärare utan insorteras omedelbart i P., där den kan avhämtas av innehavaren. Post Christum na'tum, lat., efter Kristi födelse. Postdate'ra, åsätta senare datum än det riktiga. Poste'ra, utställa el. stå på vakt. Poste restante [påst restag't], fr., anger på postförsändelser, att de skall kvarligga på postkontoret, tills de avhämtas av adressaten; förkortas p.r. Poster'ior, lat., senare, efterföljande. Post festum, se Festum. Postförening, postunion*. Postgiro. Postgirorörelsen, som i vissa andra länder funnits sedan rätt lång tid tillbaka, infördes i Sverige först från och med ingången av år 1925. Dess främsta uppgift är att underlätta betalningars verkställande utan användning av kontanta medel. Vem som helst kan efter skriftlig framställning öppna ett postgirokonto. Härvidlag skall ett mindre grundbelopp inbetalas. Vid inbetalningar på el. utbetalningar från detta konto erläggs f.n. (1956) en avgift av 20 öre. Utbetalningar, som sker genom överföring från, resp, till, annat postgirokonto, sker däremot utan särskild avgift. Ränta på innestående medel betalas ej sedan 1933. Postgirorörelsen har under den gångna tiden snabbt vuxit. Antalet konton var 1953 324 318 representerande 1 762 milj. kr. Postgiroärenden handläggs på den byrå inom generalpoststyrelsen, som handhar postsparbanksärenden. Postglacia'1, se Kvartärperioden. Postilla, predikosamling. Postillon d’amour [p o sti j år]' damo'r], fr., över-bringare av kärleksbrev. Postlu'dium, efterspel, utgångsmarsch. Post merPdiem, lat., efter middagen; förk. p.m. Post- och Inrikes Tidningar, den officiella svenska statstidningen, utkommer vardagar i Stockholm. P., som med kortare uppehåll och under olika namn utgetts från 1645, är den äldsta svenska tidningen. P. utges av Svenska akademien. Den innehåller numera huvudsakligen annonser och officiella meddelanden. Posfremissväxel, se Växel. PostskripTum, förkortas PS, efterskrift, tillägg, särskilt i brev,