957 Pseud(o)-, i sammansättningar: falsk, oäkta, föregiven. Pseudoepigra'fer, beteckning för en del gamla religiösa skrifter, vilka ej ingår i judarnas el. de kristnas bibel. Deras religiösa värde anslås något lägre än de apokryfiska* böckernas. Pseudo-isido'riska dekreta'lerna, en förfalskad samling kyrkorättsliga urkunder, som tillskrevs ärkebiskopen Isodorus av Sevilla. P. utgavs på 850-t. och avsåg att stödja kyrkans maktanspråk. Pseudoklassicism, se Fransk-klassicism. Pseudomorfo's. Mineral kan genom kemiska processer omvandlas el. bortlösas och ersättas med andra mineral under bibehållande av den ursprungliga yttre kristallformen: t.ex. svavelkis förvandlas till limonit, kalkspat till kvarts. Sådana ”falska” kristaller kallas pseudomorfoser. Pseudony'm, antaget författarnamn. Psilander, G. von, 1669—1738, svensk sjöhjälte, konvojerade bl.a. svenska handelsflottor till Holland och England och tillfångatogs under en dylik expedition av engelsmännen efter ett enastående tappert försvar. Psittako'sis, se Papegojsjuka. Pskov [pskåf'1, stad i förvaltningsområdet P., RSFSR, belägen vid s. ändan av sjön Peipus. 59 898 inv. 1939. En av Rysslands äldsta städer. Linindustri. P. var under större delen av l:a världskriget säte för det ryska högkvarteret. I P. ägde tsarens tronavsägelse rum 1917. — Ockuperades av tyskarna 1941—44. Pskovska sjön, sjö i v. Ryssland, sö. om Peipus med vilken den sammanhänger. 734 km2. Psori'asis, en jämförelsevis vanlig hudsjukdom, som kännetecknas av röda fläckar, vilka är täckta av vita, glänsande fjäll. Utslagen uppträder framför allt på armar och ben. Sjukdomen är ej smittosam. Den är svårbehandlad (salvor, röntgen). Psy'che [-ke], grekisk personifikation av människosjälen, i den bildande konsten återgiven i en fjärils el. en bevingad flickas skepnad. Psyke, själ, själsliv. Jfr föregående. Psykiatri', vetenskapen om sinnessjukdomarna. Psykiskt efterblivna. Genom lagstiftning 1954 ersattes begreppet sinnesslöa med begreppet P., varmed avses personer i alla åldersgrupper som på grund av brister i det centrala nervsystemet har hämmats i sin intellektuella utveckling. Landstingen och städerna utanför landsting skall genom särskilda centralstyrelser svara för att P. får lämplig undervisning och vård. Undervisningen meddelas vid särskolor (skolhem och yrkeshem). Huvudregeln är att P. skall gå i särskola från 7 upp till 21 års ålder. För barn under skolåldern finns små-barnshem med förskola. Barn, som ej kan delta i undervisningen, och vissa vuxna omhändertas på vårdhem. Andra slag av vårdanstalter är arbetshem för arbetsföra P. och ålderdomshem för sådana efterblivna som vårdats eller kunnat vårdas på arbetshem men inte längre är arbetsföra. Intagning och kvarhållande på dylika hem får ske endast efter medgivande av den efterblivne eller av hans vård-nadshavare el. förmyndare. Anmälan om inskrivning vid särskolor och vårdanstalter inges till centralstyrelsen av vårdnadshavare, skolstyrelse, barnavårdsnämnd el. socialnämnd, varvid läkarintyg skall bifogas. Undervisningen och vården är avgiftsfria för barn under 21 år. Statsbidrag utgår. Psykoanalys. En del psykologer, framför allt Freud, har gjort gällande, att en del minnen och intryck rörande sexuella företeelser finns undanträngda till det undermedvetna själslivet. Härifrån påverkar de psyket och kan i vissa fall orsaka psykiska rubbningar. Freud m.fl. anser, att så gott som alla nervösa rubbningar (hysteri, neurasteni, tvångs-psykoser etc.) i själva verket bottnar i sådana sexu Psy ella ”föreställningar” och minnen. Sådana undermedvetna komplex kan ej nå upp i medvetandet i oförändrad form utan ombildas, så att de blir mer el. mindre oigenkännliga. I det medvetna själslivet finns endast symboler för omedvetna önskningar och minnen. Genom att ur drömmar, otydliga minnen etc. framleta dessa föreställningar och låta den sjuke lugnt och klart tänka på dem och diskutera dem med läkaren, anser psykoanalytiker, att dessa föreställningar förlorar sin ödesdigra verkan. Man har invänt att det saknas bevis för att en del medvetna föreställningar är symboler för omedvetna önskningar o.d. Man kan ju ej veta vad man ej är medveten om. Man har vidare framhållit, att det ej är utan vidare klart, att en omedveten föreställning skall förlora sin betydelse genom att den dras fram i medvetandet samt att det lika väl kan tänkas, att ett ivrigt sysslande med sexuella minnen kan verka ogynnsamt och snedvrida patientens själsliv. Psykoanalytikerna framhåller, att patienter faktiskt botats genom sådan behandling. Det kan dock hända, har man framhållit, att tillfrisknandet helt enkelt berott på vanlig suggestion, på att man ingivit patienten föreställningen, att han skall bli frisk genom behandlingen. P. har dock haft den betydelsen, att den i många avseenden bättre klarlagt de sexuella elementens roll i själslivet. Ä andra sidan har anhängarna av P. nog till en viss grad överskattat den roll sexuella upplevelser spelar för psykiska rubbningar. Så småningom har P. kluvit sig i flera skolor (Adler, Jung) och i olika avseenden ytterligare utmejslats. Jfr Hysteri och Neurasteni. Psykografi', enligt olika metoder erhållna s.k. meddelanden från andevärlden. Ett bord, som berörs med händerna av en el. flera personer, utför knackningar, som sedan tolkas på ett el. annat sätt. Man har visat, att P. beror på ofrivilliga rörelser hos deltagarna. Psykologi', vetenskapen om själslivets företeelser. Psykoneuro's, sammanfattande beteckning på neurasteni, hysteri och psykopati. Psykopati' kallas vissa nervösa sjukdomstillstånd, vilka särskilt kännetecknas av tvångsfenomen. Patienterna lider t.ex. av en ängslig renlighet och tvättar sig hela dagarna. En del känner ångest för att passera öppna platser (torgskräck el. agorafobi') el. hyser en överdriven fruktan för bakterier, misstänker att kläder och tapeter innehåller arsenik etc. De sjuka inser oftast klart sitt abnorma tillstånd. P. ansluter sig närmast till neurastenin. Ibland betecknas som P. även lätta rubbningar i känslo- och viljelivet. Psyko's, själssjukdom. Psykotekni'k, psykologins användande för praktiska ändamål, särskilt inom industri, handel o.d. Taylorsystemet, som går ut på att driva upp arbetsintensiteten genom förenkling av rörelser, införande av lämpliga vilopauser o.d., kan räknas till P. Jfr Rationalisering. En annan gren av P. är yrkesprövningarna, vilka särskilt använts i Amerika för utväljande av telefonister, spårvagns-förare o.d. Särskild betydelse har de psykotekniska prövningar, som avser att pröva personers lämplighet för flygning genom att undersöka deras balanssinne, förmåga att snabbt reagera för ljudsignaler o.d. En annan gren av P. utgör de s.k. intelligensmätningar, som utförs på barn för att tillåta ett snabbt och något så när objektivt bedömande av deras intelligens, särskilt för att särskilja sådana barn, som bör gå i hjälpklass. Psykoterapi', behandling av sjukdomar genom påverkan av den sjukes själsliv, en behandlingsmetod, som endast har betydelse vid psykiskt betingade sjukdomar. Jfr Hysteri och Psykoanalys. Psykrome'ter, instrument för bestämmande av luftens fuktighet. P. består av två termometrar, av