Pru från Kina och har plommonlika av ett mjukt f jun överklädda frukter. Plommonträdet (P. domes'tica) härstammar från Orienten. Utom vanliga gula plommon finns mirabeller, som är små och gula; reineclaude, som är större, gulgröna; sviskon, som är svartblå (katrinplommon), m.fl. Krikon (P. instPtia) har glatt, av vax överdragen frukt. Körsbärsträdet (P. cer'asus) odlas i ett flertal former t.ex. moreller och klarbär. Fågelbärsträdet (P. av'ium) finns även i flera former t.ex. hjärtkörsbär och bigarrå. Bland vilda P.-arter märks i vårt land slån (P. spinosa), torngreniga buskar, som blommar på bar kvist om våren, och h ä g g (P. padus), som har vackra, doftande blomklasar. Till P. räknas ibland även mandelträdet (P. amyg'dalus), vars frukter har torrt, läderartat kött. Kärnan har ett knottrigt skal. Man skiljer mellan sötmandel och bittermandel, vilka senare innehåller amygdalin. Vid närvaro av vatten bildas av amygdalinet små mängder av blåsyra. Mandelträdet härstammar från Asien och odlas numera även i Medelhavsländerna och i Cali-fornien. Prussia el. Borussia, lat., Preussen. Prut, biflod från vänster till Donau. Upprinner i Galizien, Polen, på nö. sidan av Karpaterna. Längd 800 km. Prutgås (Branta bernicla) är tecknad i brunsvart med huvud och hals svarta och vit halsring. Häckar i högnordiska trakter. Pryd, tillgjort anständig, sipp, överdrivet sedesam. Przemysl [psje'mysl], stad i Galizien, s. Polen, vid floden San. 51 000 inv., polacker och judar. Säte för romersk-katolsk och grekisk-katolsk biskop. Var före l:a världskriget starkt befäst. Ären 1914 och 1915 utkämpades vid P. hårda drabbningar. — Även under 2:a världskriget stod hårda strider här. P. intogs 1941 av tyskarna och stormades av ryssarna i aug. 1944. Przjevalsky [psjevaFski], N. M., 1839—88, rysk generalmajor och upptäcktsresande, som företog framgångsrika upptäcktsfärder i det inre av Asien. P. fann den asiatiska vilda hästen, P:s häst. Przjevalskys häst [psjevaFskis-], se Hästdjur. Pråm, flatbottnad farkost, avsedd för varutransporter och så byggd, att den har särskilt stor lastförmåga. P. förflyttas i regel genom bogsering. P. spelar en särskilt stor roll för varutransporten i hamnar, kanaler etc. Prägla, åstadkomma figurer på ytan av ett metallstycke el. annat föremål med tillhjälp av en stamp. Prärie, beteckning på de stora grässlätterna i inre Nordamerika. P., som är synnerligen bördiga, är numera uppodlade. Präriehunden (Cyn'omys socia'lis) är ett ekorr-djur, tillhörande gnagarnas ordning. P. har fått sitt namn av sitt skällande läte. Den lever på Nordamerikas prärier i ”by”-liknande samhällen i hålor i marken, ofta i god endräkt med skallerormar, prä-rieugglor m.fl. stäppdjur. Köttet är välsmakande och pälsen eftertraktad. Präriehönssläktet (Tympanu'chus) är ett till hönsfåglarnas ordning hörande nordamerikanskt fågelsläkte med egendomliga tofsbildningar på halsens sidor. P. är ett stäppdjur, som lever på marken i större el. mindre flockar. Försök att acklimatisera detsamma i Europa har misslyckats. Prärievarg el. koyot (Can'is la'trans), nordamerikansk vargart, något mindre än den europeiska vargen. Färgen är gulgrå och på ryggsidan nästan svart. P. lever parvis på prärierna. Pälsen har han-delsvärde. Prästbetyg, särskilt förr vanlig beteckning på åldersbetyg. 956 Prästeståndet uppträdde som ett särskilt stånd i riksdagarna från mitten av 1500-t. och fram till 1866. Prästexamen, en prövning, som anställs av vederbörande domkapitel med den, som vill erhålla prästämbete. Numera formell. Prästgäll, se Gäll. Prästkrage, se Chrysanthemum. Prästlöfte, ett löfte, som avges vid prästvigningen och som innebär ett åtagande att förkunna Guds ord i enlighet med den heliga skrift och kyrkans bekännelseskrifter. Prästmöte, sammanträden av ett stifts prästerskap. P. skall hållas minst vart sjätte år. Prästval. Då prästerlig tjänst blivit ledig samt ansökningar inkommit, skall domkapitlet, sedan de sökandes behörighet till tjänsten blivit prövad, av de behöriga föreslå tre personer, vilka därefter har att i församlingen avlägga prov. Domkapitlet utser en valförrättare, vilken med församlingsborna vid den s.k. frågodagen förbereder valet. Därest fråga är om val av kyrkoherde, äger församlingen att kalla en fjärde* provpredikant. Frågodag skall hållas å söndagen närmast efter sista provdagen. Har fjärde provpredikant ej kallats, blir den vald till kyrkoherde, som erhållit de flesta rösterna. Har fjärde provpredikant varit kallad och har någon av de å förslaget uppförda erhållit mer än hälften av de avgivna rösterna och har minst en femtedel av de röstberättigade deltagit i valet, äger konungen att till tjänsten utnämna en av de å förslaget uppförda. Har ovannämnda röstövervikt el. deltagarantal ej uppnåtts, äger konungen att till tjänsten utnämna antingen någon av de å förslaget upptagna el. ock annan till tjänsten behörig präst. Oavsett om vid val till kyrkoherdetjänst fjärde provpredikant varit under omröstning el. ej, skall sådan tjänst var tredje gång den är ledig tillsättas av Kungl. Maj:t. Vid komministerval o.d. utnämner domkapitlet den, som fått de flesta rösterna. Prövningsnämnd. För varje län och för Stockholms stad skall årligen tillsättas en P., som har att granska de verkställda taxeringarna samt pröva och avgöra emot taxeringsnämnds beslut i beskattningshänseende anförda besvär. Därjämte finns en för hela riket gemensam P., den mellankommuna-la P. Alldenstund ett besvärsärende kan inkomma under tid, då ordinarie P. ej sammanträder, har stadgande givits, att P. inom sig skall utse tre ledamöter jämte två suppleanter för dem att såsom s.k. särskild P. avgöra sådana besvär, som kan föreligga till prövning, innan nästa ordinarie P. sammanträder. PS, förkortning för postskriptum*. Psalmbok. Den första andliga sångsamlingen utgavs i Sverige av Olaus Petri 1526. 1695 godkändes en huvudsakligen av Spegel och Svedberg författad psalmbok. 1819 godkändes en av Wallin utarbetad psalmbok. 1921 antogs en omredigerad upplaga av den äldre P. Under senare år har ett flertal kommittéer efter varandra haft i uppdrag att framlägga ett nytt förslag till P. En ny P. antogs slutligen 1937 och togs i bruk 1938. Denna omfattar 600 psalmer och i denna ingår en del moderna väckelsepsalmer samt även psalmer från grannländerna, medan däremot en del äldre psalmer utgått. Bland svenska psalmdiktare märks: H. Spegel, J. Svedberg, J. O. Wallin och F. M. Franzén. Psalmo'dikon, ett* enkelt stränginstrument med endast en sträng. Psaltare, forntida mindre harpa, användes i Europa till 1600-t. Psaltaren, en av Gamla testamentets skrifter, som omfattar 150 psalmer. Av gammalt hänförs en del av dessa till David, något som dock är osäkert.