Pyr rad!” (Pyrrhusseger). Vid Beneventum (275) led han nederlag mot romarna. Under en gatustrid i Argos dödades P. PyrFhusseger, en fördel, som vunnits med oproportionerligt stora uppoffringar. Jfr Pyrrhus. Pytha'goras, grekisk filosof, omkr. 580—500 f.Kr., stiftare av en filosofisk orden, vars medlemmar var bundna av vissa levnadsregler och huvudsakligen sysslade med musik, astronomi och matematik, och skapare av ett filosofiskt system, byggt på analogier från matematiken. P. var en betydande matematiker, som bl.a. uppställde den s.k. pytha-goreiska satsen, enligt vilken kvadraten på hypo-tenusan i en rätvinklig triangel är lika med summan av kvadraterna på kateterna. Pythagore'iska satsen, se Pythagoras. PyThia, lat., oraklet i Delfi*, prästinnan i Apol-lons tempel där. Py'thonormar (PhytonPnae) tillhör jätteormarnas familj (Boidae). Omkr. 20 arter är kända av släktet Python, bland vilka må nämnas: Nätormen (P. reticulatus), som är allmän i Indokina och når en längd av ca 8 m, t i g e r o r m e n (P. molurus), vilken är hemmahörande i Ostindien och på Cey-lon och är mindre än föregående, samt klippormen (P. natalensis) i s. Afrika. P. lever av smärre däggdjur från råttor upp till rådjur men angriper aldrig människor. Deras kött äts av infödingarna. Py'tiska spelen, se Pyton. Py'ton, enligt grekiska sagor en drake i Delfi, som dödades av Apollon. Till minne av händelsen firades vart fjärde år i Delfi de Pytiska spelen, med tävlingar i idrott, konst och musik. Påfågelsläktet (Pavo), fasanliknande fåglar inom hönsfåglarnas ordning (Galliformes). P. har litet, på sidorna naket huvud med fjäderbuske på hjässan. Stjärten bär en praktfull fjäderskrud, som kan resas upp och medelst stark muskulatur utbredas solfjäderlikt. Hithörande arter, som hör hemma i Ostindien, är de största av alla hönsfåglar och kraftfullt byggda. Förutom den vanliga påfågeln (P. cristaTus), som sedan forntiden hållits tam i Europa, kan också nämnas den j a v a n s k a påfågeln (P. muTicus), som tillhör Sundaöar-nas djurvärld. Påfågelspinnare (Satur'nia pavo'nia), en spinnar-fjäril med stora ögonfläckar på båda vingparen. Larven finns på hallon och rosor. Påfågelöga (Vanessa io), en brunröd nässelfjäril med vackra ögonfläckar på vingarna. Påföljd, förlust av vissa medborgerliga rättigheter, ådömdes i samband med vissa straff. P. avskaffades 1936. Före 1918 dömdes till förlust av medborgerligt förtroende. Pålbyggnader, byggnader, vilka är uppförda på pålar. P. förekommer hos en del primitiva stammar och var särskilt under stenåldern vanliga i vissa trakter. Som regel utfördes pålningen i vatten, vilket gav invånarna ökad trygghet. Särskilt i Schweiz förekom P. under förhistorisk tid. Även i Sverige har P. förekommit under stenåldern, bl.a. i Östergötland och på Gotland. Pålsboda, municipalsamhälle i Örebro län. 1 096 inv. 1955. Pålson-Wettergren, Gertrud, f. 1897, sopransångerska, anställd vid Operan 1922—48, från 1936 hovsångerska. Påminnelser kallas de ytterligare anmärkningar, som en sökande hos en myndighet äger att inlämna, sedan den, mot vilken klagan förts, avgivit förklaring. PårTetjåkko, 2 000 m högt fjäll, tillhörande Sa-rekfjällen i Lule lappmark v. om sjön Laitaure. På P:s n. sida den stora Pårteglaciären, 5 km lång, 3 km bred. 962 Påsk, en judisk högtid, som firas till minne av judarnas räddning från Egypten. Den kristna P. firas till minne av Jesu uppståndelse, första söndagen efter första fullmånen efter vårdagjämningen 21 mars. Påskallavik, f.d. köping 1 mil s. om Oskarshamn vid Kalmarsunds n. del. 258 inv. 1955. Påsklilja, se Narciss. Påskön, en i ö. delen av Stilla havet belägen ö, tillh. Chile, 118 km2. Omkr. 290 inv., polyneser. Ön är av vulkaniskt ursprung, har fuktigt klimat och är ganska bördig. I etnologiskt avseende har P. stort intresse, närmast genom den mängd av stenstoder, som rikligt förekommer där. P. upptäcktes påskdagen 1722. Påssjuka, en smittosam sjukdom, som består i inflammation i öronspottkörteln, vilket medför en kraftig svullnad under och framför örat ned till käkvinkeln. Måttlig värk och feber hör till sjukdomen, som i vanliga fall går över på 1—2 veckor. Sjukdomen är smittosam under 14 dagar, räknad från dess början. Mellan smittotillfället och sjukdomens utbrott förlöper 2—3 veckor. Behandlingen består i sängläge, vaddomslag och acetylsalicylsyra. Påve, se Romersk-katolska kyrkan. Päi'jänne, 16 mil lång sjö, som i n.—s. genomdrar Tavastland i det inre Finland och har avlopp genom Kymmene älv till Finska viken. Päll, täcke el. himmel av dyrbart tyg. Pälsdjursavel har på senare tid kommit att spela en framträdande roll. Bland de länder som bedriver P. i större skala må framför allt nämnas Kanada och USA, men även i Norge och Sverige är pälsdjursfarmerna talrika. Till de pälsdjur som mest uppföds numera hör silver- och blåräv, mink, nerz, sumpbäver el. nutria, bisamråtta och kanin samt karakulfåret, som ger persian. 1953—54 uppföddes i Sverige bl.a. 12 000 silverrävar, 8 000 blårävar och 310 000 minkar. Pälsmal, se Malfjärilar. Pär, ursprungligen namn på medeltida länsvasal-ler. I England utvecklades P. till en representationsadel (peerage; jfr Peer), vars medlemmar är självskrivna till överhuset. Den franska pärinstitutionen avskaffades under den stora franska revolutionen, återinfördes senare men slopades vid februarirevolutionen (1848). Pärk, ett gotländskt bollspel, som spelas med en mjuk, sämskskinnsklädd boll, vilken slås med handen el. sparkas i höga lyror. Pärlbåtsnäcka, se Huvudfotingar. Pärlemor, insidan av skalet hos vissa pärlmuss-lor. P., vars huvudsakliga beståndsdel är kalcium-karbonat, skiftar i alla regnbågens färger, är halvgenomskinligt och hårt. P. används till knivskaft, knappar, kikare och många andra ändamål. Pärlemorfjärilar (Argynnis), rödgula, svartfläckiga dagfjärilar, som har pärlemor glänsande fläckar på vingarna. Pärlhyacint, även benämnd druvhyacint (Musca-ri), är ett till familjen Liliaceae hörande växtsläkte med ett flertal arter i s. och mell. Europa samt Orienten. Ofta odlad och förvildad är hos oss M. botryoides, den s.k. pärldruvan, med bl.a. ellipsoi-diska blommor i axlik ställning på bladlös stängel. Pärlhönsen (Numidinae) tillhör fasan-familjen (Phasianidae) och utgör ca 20 arter, som är hemmahörande i Afrika. P. har korta vingar, mer el. mindre naken hals och även huvud, försett ej sällan med fjäderbuske, kam och hängande hudflikar. Färgteckningen utgörs av fläckar på mörk botten. Vanliga pärlhönan (Numida meleagris) har hornartad kam, ”hjälm” och mörkt askgrå färg och är spridd som husdjur över hela jorden. Pärlkaffe, se Kaffe.