963 Pärlmusslor är ett gemensamt namn på alla musslor, som frambringar äkta pärlor. Den förnämsta P. är Meleagri'na margaritif'era, som lever i Indiska havet och Persiska viken. Jfr även Flodmusslor och Pärlor. Pärlmusslor. Pärlor frambringas av musselarter, som förekommer dels i vissa hav dels i en del floder (flodpärl-musslan). De är dock närmast att betrakta som sjukliga bildningar, varför de ej förekommer i alla musslor, som tillhör de pärlproducerande mussel-släktena. De bästa havspärlfiskena finns vid Cey-lons nordkust och i Persiska viken. Även i Ostin-dien och vid Centralamerikas kust fiskas pärlor. Sötvattenspärlorna fås i många vattendrag (även i Sverige). I Japan har man med stor framgång sökt öka musslornas pärlproduktion genom att från en mussla ta små stycken av den del av manteln, som avsöndrar pärlemor, och införa ett dylikt stycke i en inskärning genom manteln på en annan mussla. Japanska P. el. odlade P., vilka betingar ett vida lägre pris än äkta P., kan ej på utseendet skiljas från naturliga P. Sedan gammalt framställs imiterade P., särskilt i Frankrike, av glaskulor, som invändigt överdras med pärlessens, erhållen från huden på löja. Glaskulorna fylls sedan med vax. Pärmbrev el. pergamentbrev, beteckning för en del gamla pergamenthandskrifter. I norden är de äldsta P. från 1100-t. Först på 1300-t. började papperet uttränga pergamentet. Pärnu, ty. Pernau, hamnstad i sv. Estland, SSSR, vid floden P. 22 000 inv. 1945. P. är särskilt känt såsom badort. 1941—44 ockuperat av tyskarna. Päron (Pyrus communis) är ett fruktträd, tillhörande familjen Rosaceae. Bland stamformerna till de många numera odlade päronsorterna räknar man bl.a. P. niva'lis, som växer vild i Orienten. Antalet odlade päronsorter överstiger troligen 2 000. Särskilt har päronkulturen nått en synnerligen hög utveckling i Nordamerika, speciellt i Californien. Hos oss går endast särskilt härdiga sorter norr om Dalälven. Som spaljéträd förekommer dock P. även norr om polcirkeln men visar då naturligtvis dålig fruktsättning. Pärta, ett slags fackla el. lyssticka, bestående av en trästicka el. träspjäla, som under äldre tider användes som belysningsmedel. Den fästes antingen i en särskild pärthållare el., enklast och tidigast, genom att stickas in i en springa i väggen. Päts, K., 1874—1943, estnisk statsman, landsflyktig under 1 :a världskriget. 1918 blev P. chef för regeringen i Estland och 1921 valdes han till ”riks-äldste”, dvs statschef. 1932 utsågs P. på nytt till riksäldste och 1934 genomförde han diktatur, fram Que för allt stödd på det av honom bildade agrarpartiet. 1938 lät han utse sig till president. Efter Estlands införlivande med Ryssland bortfördes P. till detta land. Pö'bel, pack, slödder, mobb. Pörte, egentligen ett litet hus utan skorsten men med eldstad och lucka i taket för röken. P. används som beteckning på vardagsrummet i finska bondehem och förekommer även i nordligaste Sverige. Q Q, den sjuttonde bokstaven i vårt alfabet. — Som fornromerskt taltecken — 500. Qatar el. Katar, arabisk stat (sultanat) vid Persiska vikens v. strand; brittiskt protektorat. 22 000 km2, 20 000 inv. På senare tid har i Q. upptäckts betydande oljefyndigheter, vilka exploateras av engelska och amerikanska bolag. Q.e. d., förkortning för lat. quod* erat demon-strandum. Quadri'ga, lat., forntida, tvåhjulig vagn, för vilken spändes fyra hästar i bredd. Q. användes huvudsakligen vid kappkörningar och festtåg samt har ofta förekommit som motiv i bildhuggar-konsten. Quai d’Orsay [kä dårsä'], ofta använd benämning på det franska utrikesministeriet, som ligger vid gatan med detta namn. Quand meme [kaq' mä'm], fr., trots allt, el. kosta vad det vill. Quantum sa'tis, lat., lagom mängd, tillräckligt. Quart [koå't], engelskt rymdmått = 14 gallon, 1,136 1 (i USA = 0,946 1). Quarter [koå'tö], engelskt rymdmått för torra varor = 64 gallon = 290,9 1. Quartier Latin [kartjeTatär]'], stadsdel på vänstra Seinestranden i Paris, till väsentlig del bebodd av studenter vid Sorbonne. Quasi [kva'si], it., musikterm, nästan som, liksom. Quatre mains [katrömäg'], å Q., fr., mus., fyr-händigt. Quattara [eng. koætt'örö], ett saltträsk i Egypten 134 m under Medelhavets yta. Q. sträcker sig fram till Alamein. Quattrocento [koatt'rå-tjen'tå], it., fyra hundra, benämning på 1400-t. i Italien, särskilt ungrenässansens konst och litteratur. Quebec [ko-ibek']. — 1. Provins i Kanada. 1 540 000 km2. 4 055 681 inv. 1951. Största stad Montreal, 1 021 520 inv. 1951. Q. är både vad jordbruk och industri beträffar en av Kanadas viktigaste provinser. Export av jordbruksprodukter, särskilt smör. Skogshantering med sågverk och trä-massefabriker. — 2. Huvudstad i Q. 1, belägen vid S:t Lawrencefloden. 164 016 inv. 1951, till stor del fransmän. Handelsstad med export av spannmål, boskap och timmer. Starkt befäst. Universitet. Quebeckonferensen [ko-ibek'-] hölls 11—24 aug. 1943. Deltagare var bl.a. Churchill, Roosevelt, Eden, Stimson, Hull, Mackenzie King, kinesiske utrikesministern Soong, brittiska och amerikanska generalstabscheferna. Man diskuterade de allierades fortsatta krigföring och politiska åtgärder. Det beslöts att kriget mot Japan skulle aktiviseras och mera hjälp lämnas till Kina. Roosevelt och Churchill sammanträffade åter i Quebec sept. 1944. Quebracho [kebratsj'å] el. kvebracko, beteckning för hårda sydamerikanska träslag från olika trädarter. Queen [ko-i'n], eng., drottning.