967 1919 för Rutherford genom bombardemang av kvävekärnor med alfapartiklar. Numera framställs R. även genom beskjutning med protoner och deu-toner och en del tyngre element kan påverkas genom beskjutning med långsamma neutroner. Vid dessa bombardemang förändras atomkärnorna genom att protoner, neutroner el. alfapartiklar bortstöts. Man har kunnat framställa ett stort antal R. på konstgjord väg. Alfa- och betastrålars avböjning i magnetfält; gamma-strålarna går rakt fram. A. Radioaktivt preparat inneslutet i blyblock. B. Magnet. C. Fotografisk plåt. Radioaktivitet, den egenskapen hos vissa ämnen att utsända strålar, som svärtar den fotografiska plåten, framkallar fluorescens och genom jonisering av luften el. andra gaser gör dessa ledande för elektricitet. De utsända strålarna är av tre slag, a-, (3-och y-strålar. a-strålarna liknar kanalstrålarna och består av positivt laddade heliumkärnor. Dessa strålar besitter en relativt liten hastighet och äger icke någon större genomträngningsförmåga utan absorberas redan av ett pappersblad el. av ett tre cm tjockt luftskikt. Då de är positivt laddade, avböjs de i ett magnetiskt kraftfält efter samma regler som en ström av positiv elektricitet. |3-strålarna motsvarar katodstrålarna. De består alltså av elektroner. Deras avböjning i ett magnetiskt kraftfält sker på grund härav i motsatt riktning mot a-strålarnas och enligt de regler, som gäller för en negativ elektrisk ström. De snabbaste partiklarnas hastighet är nästan lika stor som ljusets, deras genomträngningsförmåga är liksom deras fotografiska verkningar mycket kraftig, y-strålarna liknar mycket hårda röntgenstrålar och är sålunda av vågrörelsenatur. Deras genomträngningsförmåga är synnerligen stor. De kan t.ex. genomtränga en blyplatta av flera centimeters tjocklek. Jfr Radioaktiva grundämnen. Radioaktivt vatten, vatten som innehåller radioaktiva ämnen, vilka upptagits ur radioaktiva bergarter vid vattnets cirkulation i berggrunden. Radiofyr, en sändare, som automatiskt utsänder signaler till ledning för fartyg och flygplan. Sändningen kan vara allsidig el. inriktad för vissa bestämda vinklar. Radiola'rieslam, ett inom vissa djupa delar av världshaven utbrett bottensediment, bestående huvudsakligen av mikroskopiska kiselorganismer (ra-diola'rier). Radiolicens, tillståndsbevis, utfärdat av telestyrelsen, att inneha radiomottagare. Avgiften för R. är 20 kr per år. Antalet R. uppgick 1955 till 2 391 000. Radiomottagare, se Radio. Radiopejling, bestämning av läget för ett fartyg med radiomottagare. R. kan utföras genom registrerande av tidsskillnaden mellan två samtidigt utsända radiosignaler från olika orter samt en under-vattenssignalering. Numera utförs R. med en radiomottagare, försedd med vridbar ramantenn, med vilken man bestämmer riktningen av inkommande radiosignaler från fasta sändare på land (radiofyrar). Radiosond är ett meteorologiskt instrument som används för undersökning av temperatur och fuktighet i de högre luftlagren. R. uppsänds med en liten vätgasfylld ballong; den innehåller termome Raf ter, hygrometer och tryckmätare och resultaten överförs medelst radiosignaler till en mottagare på marken. Den första R. konstruerades 1928 av ryssen P. A. Moltjanov. I Skandinavien används en av prof. Vilho Väisälä, Helsingfors, konstruerad R. Radiosändare, se Radio. Radiotjänst, av staten kontrollerat aktiebolag, som handhar radioverksamheten i Sverige. Aktiekapital 540 000 kr 1956. R:s styrelse består av ordförande och sex ledamöter jämte sex suppleanter för de sistnämnda. Styrelsens ordförande utses av kungl. maj:t, liksom halva antalet ledamöter och suppleanter. Halva antalet väljs av bolagsstämma. R. erhåller för sin verksamhet från Televerket en viss andel av licensmedlen. Vid styrelsens sida finns en av kungl. maj:t utsedd radionämnd för efter-handsgranskning av programmen. R. utger ”Röster i Radio”. Radioto'rium är ett radioaktivt grundämne som bildas ur mesoto'rium II vid betastrålning och vid alfastrålning övergår till torium X. Kem. tecken RdTh, atomnummer 90. Ra'dium, ett 1898 av makarna Curie upptäckt grundämne. Kem. tecken R. Atomvikt 226,05. Atomnummer 88. R. liknar i kemiskt avseende närmast barium. Utgångsmaterialet för framställning av radium var till en början huvudsakligen pech-blände från Joachimsthal i Böhmen. Numera framställs R. i ganska stora mängder av det amerikanska mineralet carnotit samt av pechblände från Belgiska Kongo. R. uppstår ur jonium och övergår under utsändande av strålar till radon. Det sönderfaller till halva sin mängd på 1 580 år. Jfr Radioaktiva grundämnen. Radiumbehandling. Vid R. använder man sig av Y-[gamma]strålar (jfr Radioaktivitet). De övriga strålarna avstängs genom en blykapsel, som omsluter en liten mängd radiumsalt (radiumklorid). y-strålar motsvarar de verksamma strålarna även i röntgenljus men har kortare våglängd. (Jfr Röntgenstrålar.) Fördelen med användandet av radium är, att man bättre kan inrikta strålningen på svåråtkomliga punkter, exempelvis genom att införa radiumkapslar i kroppens håligheter och organ. Radiumemanation, äldre namn på radon*. Radiumhemmet, en 1910 upprättad anstalt i Stockholm, där radium- och röntgenbehandling lämnas. R. är numera anslutet till Karolinska sjukhuset. Jfr Cancerföreningen i Stockholm. Radiumstandard, enhet vid mätning av radiumstrålning. Som R. har antagits ett i Paris förvarat preparat. Rad ja, se Ra ja. Ra'dom, stad i sö. Polen. 70 000 inv. 1949. Läderindustri. Järnbruk och maskinfabriker. Rado'n el. radiumemanation, den första omvandlingsprodukten vid radiums sönderfallande. Kem. tecken Rn. Atomvikt 222. Atomnummer 86. R. kallades ursprungligen nito'n och sedermera radiumemanation. Det sönderfaller till halva sin mängd på 3,82 dygn. Raeburn [rej'bön], sir Henry, 1756—1823, skotsk porträttmålare, särskilt känd för sina porträtt av bl.a. lord Newton och sir John Sinclair. Raeder, Erich, f. 1876, tysk storamiral, 1935—43 överbefälhavare för tyska marinen, därefter amiralinspektör. Dömd till livstids fängelse i Nürnberg 1946. R. frigavs från fängelset i Spandau sept. 1955 på grund av hög ålder. RaF, kem. tecken för polonium*, äv. Po. RAF, förk. för eng. Royal* Air Force. RaTael, se Ängel. RaTael, 1483—1520, hette egentligen Rafaelo Santi, italiensk målare. R. verkade 1504—08 i Florens, därefter i Rom. Här utförde han de berömda s.k. stanserna i Vatikanen, väggmålningar i tre