Rek Rekry't, benämning på en nyinryckt soldat, till dess hans enskilda utbildning är fullbordad. Rektang'el, en rätvinklig fyrsiding. En R., vars alla sidor är lika, benämns kvadrat. Ytan av en R. är lika med produkten av två närliggande sidor. Rektascension, astr. En stjärnas R. motsvarar på himmelssfären en orts longitud på jordgloben; vår-dagjämningspunktens deklinationscirkel motsvarar normalmeridianen genom Greenwich. R. anges vanligen i tidsmått; eftersom jorden vrider sig ett varv (360°) på 24 timmar, motsvarar varje timme 15°, varje tidsminut 15 bågminuter och varje tids-sekund 15 bågsekunder. Rektifice'ra, rektifiera, rena genom destillation (rektifikation). Rektor, styresman, ledare, föreståndare för en undervisningsanstalt. — Rektor a't, rektorsämbete. Re'kviem, den romersk-katolska själamässan, mässa för de döda. Rekvire'ra, beställa, införskriva, beordra; utskriva leveranser till trupper. Rekvisition, beställning, begäran. Rekvisi'ta, nödvändighetsvaror; tillbehör, dekorationer, dräkter o.d. på en teater. Reky'I, ett eldvapens återstudsning vid skottlossningen. Handeldvapen och äldre artilleripjäser reky-lerar i sin helhet. Moderna artilleripjäser är däremot försedda med sådana anordningar, att i huvudsak endast själva eldröret rekyler ar. Relander, L. K., 1883—1942, finsk politiker. R. blev 1918 föreståndare för lantbruksstyrelsens avdelning för växtproduktion. Han utgav en del arbeten över växtkorsningar. Politiskt tillhörde han agrarpartiet. 1920 blev R. landshövding i Viborgs län och var 1924—31 Finlands president. Relate'ra, berätta, återge. Relation, förhållande; förbindelse, gemenskap, beröring; bekantskap; berättelse. — Relationer, inflytelserika bekantskaper. Relati'v, hänförande sig till el. beroende av något annat. Motsats: absolut. Relati'va pronomen, se Pronomen. Relativ fuktighet, se Absolut fuktighet. Relativite'tsteorin, en vanlig beteckning på de fysikaliska teorier, som utarbetades av Einstein under medverkan av en hel del andra forskare. Man brukar skilja på en speciell R., vilken var den första, som uppställdes av Einstein och som framför allt rör förhållandet mellan tid och rum, och en allmän R., som utarbetades senare i anslutning till den föregående. Den speciella R. är en del av den allmänna, vilken senare även omfattar förhållandet mellan tyngd och tröghet. R. utarbetades för att förklara en del fenomen, vilka föreföll orimliga enligt våra vanliga åskådningar. Teorin är tillkommen på matematisk väg och ger en hel del nya resultat, vilka fullkomligt strider mot alldagliga begrepp och vilka förefaller oss motsägande. Emellertid har man på grundval av R. kunnat förutsäga många fenomen, vilka senare kunnat iakttagas. R. torde därför numera kunna anses bättre överensstämma med de kända iakttagelserna än den ”klassiska fysikens” teoretiska åskådning. Enligt R. är våra föreställningar om rum, tid och rörelse riktiga endast för små hastigheter. Vid större hastigheter uppträder avvikelser från de lagar, man uppställt med hjälp av dessa föreställningar. Vi bestämmer i vanliga fall ett föremål med hjälp av tre koordinater, med hjälp av höjd, längd och bredd. Enligt R. inverkar även föremålets rörelsehastighet på kroppens utsträckning. Emellertid kan vi ej bestämma en kropps rörelsehastighet på annat sätt än genom att hänföra kroppen till en bestämd punkt. Vi säger, att kroppen har en viss hastighet räknat från (eng. rel'ative to) denna utgångspunkt. Vi kan 978 exempelvis ta jorden till utgångspunkt och säga, att ett järnvägståg rör sig i förhållande till jorden. Sedd från en annan punkt ute i världsalltet rör sig i sin tur jorden och om vi väljer en punkt med lämplig rörelse i förhållande till jorden, kan det hända, att järnvägståget syns stå stilla. Föremålens beskaffenhet, deras utsträckning, blir nu i själva verket beroende på den utgångspunkt, från vilken vi betraktar föremålen (eftersom föremålens beskaffenhet beror av deras hastighet). Den ena utgångspunkten (rörliga koordinatsystemet) är härvidlag ej riktigare än den andra. Vi säger med Ko-pernikus, att jorden rör sig i världsalltet. Det är emellertid lika riktigt att påstå, att jorden står stilla, ehuru rörelseförhållandena ur denna synpunkt blir svårare att beskriva. Även tyngdkraften, gravitationen, kan uppfattas såsom beroende på rörelsehastigheter. Om man tänker sig, att en person befinner sig inuti en låda ute i världsalltet och att någon drar iväg med lådan med alltmer ökad hastighet, så kommer ett föremål, som befinner sig mitt i lådan, att hamna på botten av lådan. En person, som åser detta inuti lådan, säger att föremålet faller mot botten. En person, som befinner sig utanför lådan, skulle däremot påstå, att föremålet står stilla och att lådan rör sig. Skjuter denna person en gevärskula genom lådan, kommer kulan att slå igenom närmare botten i den bortre väggen. En person inuti lådan säger, att kulan under sin väg genom lådan faller mot botten. En ljusstråle, som passerar lådan, kommer, om lådan har stor hastighet, att avvika på samma sätt mot botten. Därav följer, att om tyngdkraftens inverkan kan uppfattas såsom beroende av olikheter i rörelsetillstånd, så är även ljuset påverkbart av tyngdkraften. Vid astronomiska mätningar under solförmörkelserna 1919 och 1922 har man kunnat påvisa, hur ljusstrålar från stjärnor, vilka syns intill solen, bryts under inverkan av dragningskraften från solen i enlighet med R:s fordringar. Den världsbild, som man får med hjälp av R., avviker i hög grad från våra vanliga åskådningar. Vi kan tänka oss en värld, för vars varelser endast ytor existerar. Om dessa levde på ett klot, skulle de finna, att deras värld, den yta, på vilken de levde, ej hade någon gräns men ändå på sätt och vis var begränsad. Vi uppfattar nu endast tre dimensioner. Den fjärde dimensionen, den tidsbestämda hastighetens, uppfattar vi ej såsom bestämmande för föremålens beskaffenhet. Därför kan vi ej fatta, att enligt R:s ekvationer vårt världsallt på en gång är begränsat och saknar gräns. Tänker man sig en ljusstråle, som tillryggalägger den rätast tänkbara linje, måste denna emellertid enligt R. återkomma till utgångspunkten efter 100 milj, ljusår. Universums massa är därför begränsad och man har kunnat beräkna denna till en trillion gånger solens massa. Det antal elektroner som finns i världsalltet, har angetts till 1077. För vår uppfattning av världsalltet betyder R. en revolution i det mänskliga tänkandet kanske mera genomgripande än den, som genomfördes av Ko-pernikus, Galilei och Newton. Relaxe'ra, göra slapp; mildra, vederkvicka; befria; utvidga. Relegation, förvisning (från ett läroverk). — Re-1 e g e' r a, avlägsna, förvisa lärjunge från läroverk el. högskola. Relevant', av betydelse (för den sak det gäller). Relief [-liäff'], upphöjt skulpturarbete på slät grund. — L å g-reliefens figurer höjer sig endast obetydligt över ytan, medan h ö g-reliefens höjer sig ungefär till hälften över ytan. Religionsfrihet, rätt för statsmedborgare att utan hinder från statsmaktens sida fritt bestämma över sin religion och dess utövning. R. var 1860—1951 i