979 Rem Sverige såtillvida begränsad att rikets medborgare måste antingen tillhöra statskyrkan el. annat erkänt kristet religionssamfund el. vara mosaiska trosbe-kännare. Sedan 1 jan. 1952 äger vem som helst rätt att utträda ur statskyrkan. Relikvarium, fransk tillverkning, 1300-talets mitt, Spånga kyrka, Uppland. Reli'k, kvarlevor av helgon o.d., vilka dyrkas inom katolska kyrkan; relikvarium, kärl för förvaring av relik. Relikt', återstod, kvarleva. Reling, kanten av sidan på en båt, överdelen av ett fartygs sida. Reluktans', magnetiskt motstånd, är i en sluten magnetisk krets det inverterade värdet av permean-sen*. Relä', en vid telegrafering på längre avstånd använd strömslutare, med vars tillhjälp vid telegrafering strömmen från ett lokalbatteri, som står i direkt förbindelse med skrivapparaten, sluts. R. består av en lättrörlig hävstång med ett järnankare. Remanent', kvarstående. Remarka'bel, anmärkningsvärd, märklig; betydande, ansenlig. Remarque [rema'rk], Erich Maria, f. 1898, tysk författare, först känd genom sin bok På västfronten intet nytt, vilken på ett övertygande sätt skildrar l:a världskrigets hemska vardag från soldatens synpunkt. R. fråntogs 1936 sitt tyska medborgarskap och var först landsflyktig i Schweiz, numera amerikansk medborgare. Remb(o)urs [rarjbo'r(s)], se Rembursera. Rembrandt, Harmensz van Rijn, 1606—69, holländsk målare, tecknare och grafiker, en av Europas största bildkonstnärer. Sedan R. 1632 från sin födelsestad Leyden flyttat till Amsterdam blev han där snart uppskattad för sina porträtt som visade både utomordentlig karakteriseringsförmåga och en kraftfull, exakt teknik. Som protest mot barockens hovkonst valde R. redan under ungdomstiden gärna ”låga” motiv, skildrade de fattigas och utstöttas värld i Amsterdam. Samtidigt visar en del av hans produktion teatraliskt barocka stildrag. Giftermålet med den förnäma Saskia van Uylenburgh och goda egna inkomster gjorde honom till en ansedd och rik man. Efter hustruns död 1642 blev R:s konst mera inåtvänd, ur vemodig meditation inför naturen framvuxna landskapsbilder, bibliska motiv och porträtt av närstående dominerar. Hans ekonomi försämrades och omkr. 1656 verkställdes auktion på R:s konstsamlingar och lösöre. Under hans sista skaparperiod, tiden efter 1650, försvinner allt tillfälligt, alla utanverk ur hans konst. Den summariska teckningen, den djupt skimrande fär gen är endast till för att tjäna det själsliga uttrycket. Till hans mest berömda arbeten hör Nattvakten (Rijksmuseum, Amsterdam), flera porträtt av Saskia, Batavernas sammansvärjning (jfr Civilis), etsningarna Hundertguldenblatt och De tre korsen. Nationalmuseum i Stockholm äger en representativ samling av hans arbeten. Remburse'ra [ratjb-], återbetala, gottgöra. — Remburskredit, en köpares bankräkning, som är så ordnad, att säljaren mot avlämningsdoku-ment för viss vara får lyfta honom tillkommande ersättning. R. ger säljaren säkerhet för sin fordran och förenklar varuutbytet. Remburskredit, se Rembursera. RemedelFokulturen, förhistorisk kulturtyp i n. Italien, tillhörande övergången mellan sten- och bronsåldern (eneolitisk tid). Reme'dium, botemedel. Remi', oavgjort spel i schack. Remington [remm'ingtön], Ph., 1816—89, nordamerikansk uppfinnare, konstruktör av ett av de första bakladdningsgevären. Även tillverkare av skrivmaskiner i större skala. Reminiscens' [-is(j)e-], erinran, ofrivillig hågkomst; motiv el. uttryckssätt, oavsiktligt lånat ur annan författares, kompositörs el. annan konstnärs verk. Remiss'. — 1. Försändelse med penningar e.d. — 2. Riksdagens hänskjutande av ett ärende till förberedande behandling i utskott. — Remissdebatt, den debatt, som i riksdagen föregår R. av statsverkspropositionen till statsutskottet. Denna debatt har allt mer fått karaktären av allmän poli-tiskt-orienterande och deklarerande överläggning med kritik av den sittande regeringen. — Som R. betecknas slutligen även Kungl. Maj:ts hänskjutande av ärende till myndighet med anmodan om yttrande, utredning el. förklaring liksom även liknande handlingssätt från myndighets sida. Remission, eftergift; övergående förbättring vid en sjukdom. Remittent', den till vars förmån en växel dragits, växeltagare. Remitte'ra, översända (pengar, växlar o.d.). Jfr Remiss. Remlcdning, ändlös rem, som förbinder två maskinaxlar och därigenom förmedlar överföringen av rörelse från den drivande till den drivna axeln. Genom att på lämpligt sätt avpassa diametern hos de vid respektive axlar fästa remskivor, kring vilka remmen löper, kan axlarnas varvantal på lämpligt sätt nedsättas el. ökas. Remmare. T.v. holländsk remmare från början av 1600-talet, t.h. svensk från Kungsholms glasbruk, 1700-talets början. Remm'are, vinglas i form av en pokal med fot. Remont', benämning på häst, anskaffad för arméns räkning, vars militära utbildning icke är fullbordad. För arméns räkning anskaffade hästar, som är för unga att omedelbart tas i användning, placeras vid särskilda s.k. remontdepåer.