g8o Rem Remontoa'r, mekanism för uppdragning och ställande av fickur; fickur, försett med dylik mekanism. Re'mo, San, se San Remo. Remouiade [römolad'], fransk sås av olja, ättika, peppar, salt och senap samt kryddgrönsaker. Remplace'ra [rag-], träda i stället för, efterträda, ersätta; omsätta, placera (penningar) på annat håll. Remskiva, ett hjul, som anbringas på en axel och kring vilket en remledning löper. Re'mus, se Romulus. Ren, se Rensläktet. Renan [rönaq'], Ernest, 1823—92, fransk författare, 1862 professor i hebreiska, kaldeiska och syriska. Sin skeptiska världsåskådning, byggd på en förening av positivism och panteism, utvecklade R. i ett flertal vetenskapliga skrifter, bland vilka det stora religionshistoriska verket Histoire des origines du christianisme står i främsta rummet. R. utövade ett stort inflytande på sin samtid och hans arbeten har blivit av stor betydelse för den följande religionshistoriska forskningen. Renard [röna'r]. —■ 1. Joseph Charles R., 1847 —1905, fransk ingenjör, gjorde den första lyckade flygningen med motordrivet luftskepp. — 2. Jules R., 1864—1910, fransk författare. Bland hans romaner märks P o i 1 de carotte (sv. översättning: Rödtott, 1923) vilken även dramatiserats. Renault [rönå'], L., 1843—1918, fransk jurist, som särskilt ägnade sig åt folkrätt, på vilket område han räknades som auktoritet. Han erhöll Nobels fredspris 1907 tillsammans med Moneta. Renbetesfrågan, en segsliten, svensk-norsk tvistefråga angående de svenska lapparnas rätt att under sommaren beta sina renar på norskt område. R. löstes genom 1919 års konvention, som gällde för tiden 1923—52 och därefter med vissa ändringar har förlängts. Reucontre [ragkåq'tr], fr., oväntat möte; oförmodad sammandrabbning. Rende'ra, inbringa, ge i inkomst. Rendez-vous [raqdevo'], fr., ”inställ eder”; avtalat möte (särskilt mellan två älskande). René, se Branting 3. Renega't, avfälling; trosförnekare; politisk överlöpare. Renett', namn på vissa äppelsorter med fast, sen-mognande kött. Renfana (Tanace'tum vulga're) hör till de korgblommigas familj (Compositae). Blomkorgarna, som saknar strålblommor, är gula. Bladen är djupt parflikiga. R. är allmän i vårt land. Den växer på torr gräsmark. Kryddluktande. Renfjället, fjäll i Jämtland sv. om Äreskutan. 985 m ö.h. Renfluga, en humleliknande parasitfluga. Larverna, som blir över 3 cm långa, lever i svalget och näshålan hos renen och åstadkommer svåra inflammationer. Re'nium, sällsynt grundämne, besläktat med mangan. Kem. tecken Re. Atomnummer 75. Atomvikt 186,3. Spec. vikt 21. Smältpunkt 3170°. R. används som katalysator. Upptäcktes 1925 i mineralet co-lumbi't av W. Noddack, Ida Tacke och O. Berg. Ren'klor, se Reine-Claude. Renlav (Clado'nia rangiferi'na) kallas ibland oriktigt renmossa. R. förekommer över hela Sverige, särskilt i de nordligaste trakterna, där den har betydelse som födoämne åt lapparnas renhjordar. Jfr fig. till Lavar. Renmossa, se Renlav. Renn'enkampf, P. G. K. v., 1854—1918, rysk militär. Under l:a världskriget förde R. 1914 befälet över Vilna- och Njemenarmén. Han besegrades s.å. vid Masuriska sjöarna. 1915 blev han fråntagen sitt befäl. Renn'er, Karl, 1870—1950, österrikisk socialist, statskansler och utrikesminister 1918—20, talman i nationalrådet 1931—33, anklagades för förräderi 1934 men frikändes s.å. R. bildade april 1945 en provisorisk regering, som skulle upprätta en självständig österrikisk republik. Österrikes president dec. 1945. R. efterträddes av dr Theodor Körner (socialist). Rennes [ränn], stad i Bretagne, Frankrike. 122 122 inv. 1954. Väverier, handel med lantbruksprodukter. Universitet. Fordom huvudstad i hertig-dömet Bretagne. Reno [ri'nå], stad i Nevada, USA. 32 497 inv. 1950. I R. erhåller alla skilsmässa efter sex veckors vistelse i staden, enl. en lag av 1931. Renoir [rönoa'r]. — 1. A. R., 1841—1919, fransk målare. R. var en av de förnämsta företrädarna för impressionismen. Unga flickor, barn, blommor och landskap återgavs av honom i skimrande färger med snabba, energiska penseldrag. — 2. Jean R., f. 1894, fransk filmregissör, en av filmens främsta iscensättare. Den stora illusionen (1937), Människans lägre jag (1938), Floden (1951). Renommé, rykte, anseende. Jfr Par renommé. — Renomme'rad, välkänd, ansedd, ryktbar. Renons [-nång's], i saknad av, blottad, läns; vid kortspel brist på kort i en viss färg. — R e n o n-s e' r a, avstå från, avsäga sig alla anspråk. Renovation, förnyande, förbättring. — Renovera, förnya, iståndsätta. Renqvist, Torsten, f. 1924, målare och grafiker av intellektuell läggning, växlar i sin konst mellan en topografisk landskapssyn och en verkningsfull uppförstoring och poetisk omgestaltning av vardagliga detaljer. Renqvist utövar ett stort inflytande på den unga generationen. Från 1956 rektor för Valands konstskola i Göteborg. Ren. Rensläktet (Rang'ifer) tillhör hjortdjurens familj bland klövdjuren. Den vilda fjällrenen (Rangifer tarandus) finns ännu ganska talrikt i s. Norges fjälltrakter. De sista vilda fjällrenarna hos oss sköts i n. Dalarna sannolikt på 1860-t. Den vilda skogsrenen (Rangifer tarandus fenn'i-cus), en obetydligt avvikande ras, fanns förr vild i skogsbältet i övre Norrland. Renen hålls tam i Lappland och polarländerna. Den är lapparnas boskap och dragare. Rentenmark el. riksmark, se Mark 3. Rentier [raqtie'], fr., räntetagare, person, som lever på avkastningen av sina pengar.