Rho Rhododendron. rika. I Europa finns bl.a. R. hirsu'tum och R. fer-rugin'eum, alprosor; i Himalaya förekommer bl.a. R. arboreum, R. maximum, R. indicum (= Azalea indica). Många arter och hybrider, särskilt av den sistnämnda arten, odlas (”azaleor”). Rhodonft, ett särskilt i Långban, Värmland, förekommande mineral (mangansilikat) av vackert rosenröd färg. Slipas till prydnadsföremål. Rho'dope, berg på Balkanhalvöns mellersta del, ofta benämnt Despoto Dagh, ”prästernas berg”, på grund av de många kloster, som är belägna på bergssluttningarna. R. var under forntiden ryktbart genom de fester, som där hölls till vingudens ära. Når 3 000 m ö.h. Rhodos, se Rodos. Rhöne [rån], flod i sö. Frankrike. Upprinner i Schweiz på v. sluttningarna av S:t Gotthard, flyter genom Genève-sjön till staden Lyon, gör där en skarp krök åt s. och utfaller i Medelhavet. Viktigaste bifloder: Durance, Isère och Saöne. R. står genom kanaler i förbindelse med floderna Rhen, Loire och Seine. Längd 812 km. RhynchocephaHa, en ordning kräldjur, vars flesta arter numera är utdöda. Den enda överlevande arten är bryggödlan (Hatteria punctatus), som lever på Nya Zeeland. R. är egendomliga bl.a. därför att de har ett mer el. mindre väl utvecklat pann-öga. Jfr Parietalorgan. Rhyolft, en glasig vulkanisk bergart; förekommer i vårt land endast vid sjön Mien i s. Småland. Rhät, en övergångsformation mellan trias- och juraformationerna. Förekommer i Skåne. Rhön, bergstrakt i mell. Tyskland mellan Wesers källfloder Werra och Fulda, bestående av ett antal utslocknade vulkaner. R. I., officiell förkortning på Rhode Island, USA. —• Även förkortning för lat. konung (och) kejsare (Rex imperator). Ria'l, Irans myntenhet =100 dina'r. Rialto, en berömd bro i Venedig. Ribbentrop, J. v., 1893—1947, tysk politiker, ursprungligen vinhandlare. Sedan 1933 tillhörde R. nationalsocialistiska partiet. Från 1935 användes han som underhandlare med utländska makter och utrikespolitisk rådgivare åt Hitler. 1938 efterträdde R. Neurath som utrikesminister. R. anses ha haft stort inflytande på den tyska politik som ledde till 2:a världskrigets utbrott och spelade en framskjuten roll i den aggressiva politiken mot Österrike, Tjeckoslovakien och Polen liksom också för det tysk-ryska fördraget av 1939. Maj 1945 avgick R. som utrikesminister och tillfångatogs av de allierade i juni s.å. R. dömdes till döden i Nürnberg-processen och avrättades 1947. Ribbing. — 1. A. L. R., 1765—1843, greve, politisk konspiratör. R. anslöt sig med iver till oppositionen mot Gustav III och bildade tillsammans med 986 Horn och Anckarström den sammansvärjning, som kostade konungen livet (1792). R. dömdes till döden men domen ändrades till ständig landsflykt och adelskapets förlust. —- 2. Sigurd R., 1879—1934, statssekreterare i socialdepartementet. Konsultativt statsråd i Ekmans ministär 1926. Chef för Riksför-säkringsanstalten 1930—34. Ri'be, stad vid Ribe å, nära dess utlopp i Nordsjön, sv. Jylland, Danmark. 7 000 inv. 1945. Residensstad i Ribe amt, biskopssäte för Ribe stift. Staden bedrev livlig handel på Slesvig, innan detta område avträddes till Tyskland, men har sedan gått tillbaka. Stor domkyrka, Vor Frue Kirke, uppförd i romansk stil på 1100-t. R. är en av Danmarks äldsta städer. Ribera [rive'ra], J. de, 1588—1652, spansk-itali-ensk målare. R. var verksam i Neapel. Han målade framför allt religiösa motiv i en skräckfylld, delvis ganska realistisk stil med mörk bakgrund och skarpa ljuseffekter. Ricardo [rikar'-], D., 1772—1823, engelsk nationalekonom. R. var en av den klassiska nationalekonomins främsta representanter. Bland R:s många insatser på det nationalekonomiska området må nämnas, att han framlade en allmän värdelära, att han ingående sysslade med frågan om fördelningen av produktionens avkastning, i samband varmed han framlade sin jordränteteori, med kvantitets-teorin på penningväsendets område m.m. Riccio, se Rizzio. Rice [rajs], Elmer, f. 1892, amerikansk författare, som skrivit skådespel (Trettiosjunde gatan) och romaner (Världsstad). Richard, se Rikard. Richards [rit'sjöds]. — 1. T. W. R., 1868—1928, amerikansk kemist, som med av honom konstruerade apparater utförde ytterst noggranna atomvikts-bestämningar. Erhöll 1914 nobelpriset i kemi. — 2. Dickinson W. R., f. 1895, professor i medicin vid Columbia University, New York. Erhöll 1956 års nobelpris i fysiologi och medicin tillsammans med Werner Forssmann och André F. Cournand för ut-experimenterande av hjärtkatetrisering. Richardson [rit'sjödsön]. — 1. Samuel R., 1689— 1761, engelsk författare, den moderna familjeromanens skapare. R:s mest berömda romaner är P ame 1 a och Clarissa Harlowe, båda skrivna i brevform. I karaktärsteckningen, särskilt av sina hjältinnor, var R. en mästare, och hans romaner utmärks vidare av rikedom på små med psykologisk blick uppfattade drag ur vardagslivet. R. lästes och beundrades över hela Europa och utövade stort inflytande på den följande romanlitteraturen. — 2. Owen W. R., f. 1879, engelsk fysiker, vilken särskilt ägnat sig åt studiet av elektroemis-sion från glödande kroppar. Han erhöll 1928 års nobelpris i fysik. — 3. Sir Ralph R., f. 1902, engelsk skådespelare känd som Shakespearetolkare och i psykologiska karaktärsroller. Richelieu [risjöljö'], A. J. du Plessis, hertig av R., 1585—1642, kardinal, fransk statsman. Som premiärminister var R. Frankrikes enväldige härskare från 1624 och till sin död. Utrikespolitiskt strävade han framför allt att omintetgöra det habsburgska inflytandet i Europa. I detta syfte slöt R., som dock alltid bevarade sina katolska sympatier, förbund med Gustav II Adolf 1631. Från 1635 deltog han aktivt i trettioåriga kriget, vilket medförde betydande landvinningar för Frankrike. I sin inre politik arbetade R. målmedvetet dels på att krossa huge-notternas politiska makt, dels på konungamaktens stärkande på bekostnad av den mäktiga aristokratin. R. belägrade och intog den protestantiska fästningen La Rochelle 1628 och berövade genom edik-tet i Alais f.å. hugenotterna deras politiska företrädesrättigheter. Landets administration ordnades