Kom IOOO ren, som på en del ställen helt och hållet överbyggdes. I R. fanns tidigt storartade broar samt vatten-och avloppsledningar. På kullen Palatino låg R:s äldsta helgedomar och mot republikens slut var detta berg den elegantaste stadsdelen, där senare kejsarpalatsen uppfördes. Palatino omgavs av två större dalsänkor. I den ena låg den väldiga kapp-löpningsbanan Circus max'imus, i den andra låg R:s äldsta torg och offentliga samlingsplats, F o-r u m (magnum el. romanum). Vid Tibern låg n. om Capitolium det väldiga Marsfältet med det sköna kupoltemplet Pan'theon. Av övriga ryktbara byggnader må nämnas det väldiga C o 1 o s-s e' u m (färdigt 80 e.Kr.), T r a j a n u s-kolonnen, Marcus Aurelius-kolonnen, Hadrianus-mausoleet samt det ståtliga badhuset C a r a-callatermerna, vilket låg strax invid Via A p p i a, den berömdaste av de breda vägar, som från R. strålade ut över Italien. — Angående R:s äldre historia, se Romerska riket. Roma, se även Latium. Romagna [råman'ja], italienskt landskap s. om floden Pos nedre lopp. Romains [romärj'], J., f. 1885, fransk författare, bland vars arbeten märks Någon är död. Ro'man, J. H., 1694—1758, tonsättare. R. har kallats ”den svenska musikens fader”. Han var en utmärkt violinvirtuos och verkade i Stockholm. Roma'n, större prosaskildring med berättande innehåll, vanligen utgörande en tids- el. karaktärs-skildring, men för övrigt med stor frihet i ämnesvalet. Sin moderna form började R. anta i England kring 1700-t:s början (Defoe, Richardson, Fielding) och utvecklades därefter i de olika ländernas litteratur. Med avseende på tekniken skiljer man mellan den objektiva R., den vanligaste formen, och jagromanen, av vilken brevromanen, som med förkärlek användes av 1700-talsför-fattarna, är en avart. R. kan vidare vara realistiskt el. idealistiskt betonad. Även kan man särskilja sederomanen, karaktärs-romanen och intrigromanen m.fl. arter. Romaner, folk, som talar romanska språk, nämligen italienare, spanjorer, portugiser, fransmän m.fl. Romanesk', romanartad; överdrivet svärmisk, äventyrlig, falskt idealistisk. Ro'mani, ett av zigenarnas namn på sig själva och särskilt beteckning på deras språk. Romanise'ra, göra romansk. Romanism, romersk-katolska kyrkans lära; påviska grundsatser; romansk stil; romansk språkegendomlighet. — Romanist', person, som studerar romersk rätt el. romanska språk. Roma'nov, rysk dynasti, härstammande från en gammal bojarsläkt. Huset R. uppsteg 1613 på Rysslands tron. 1730 utdog ätten på manssidan med tsar Peter II. Kejsarinnan Elisabet, Peter den stores dotter, som innehade tronen 1741—62, var den sista R. i rakt nedstigande led. Släktnamnet behölls även av senare härskare. Romans'. — 1. En episk-lyrisk dikt av romantisk karaktär. En dikt av detta slag benämns även b a 1-1 a' d. — 2. Mus., en dramatiskt lyrisk komposition, särskilt musik till en R. 1. Roma'nsk, hörande till de romanska språken .el. folken; härrörande från det forna latinska folkspråket. Jfr även Romansk stil. Roma'nsk stil, även kallad rundbågsstil, den konstnärliga stilart, som var förhärskande under den tidigare medeltiden (900—1200-t.). R. gjorde sig huvudsakligast gällande på den kyrkliga arkitekturens område. Typiskt för R. är den rikliga användningen av rundbågen även vid utförandet av dörrar, fönster och friser. Som stöd används kolon ner och pelare. Vid dekorering av det inre används målningar i starka färger. R. har, särskilt i sitt tidigare skede, en värdig men ofta dyster karaktär. Se bild sid. 198. Romanti'k, en åskådning, som särskilt betonar det känslomässiga gentemot det förståndsmässiga. Romantiska åskådningar härskade till stor del un-dero den äldre medeltiden. Riddarväsendet uppbars i någon mån av R. Även på den andliga odlingens område skattade man mera åt känsla och fantasi än åt förnuft och logik. Renässansen införde här klarare linjer. Under och efter napoleonkrigen framträdde i europeisk kultur en riktning, som man kallat nyromantiken* och som på liknande sätt karakteriserades av känslotänkande. Romantise'ra, hänge sig åt romantiska föreställningar. Roman'tisk, överensstämmande med medeltidens romantik el. riddarväsen; överdrivet känslofull, svärmisk, överspänd; underbar, äventyrlig. Roma'nus sum, lat., jag är romare, uttryck för det självmedvetande och de rättigheter, som under antiken följde med romerskt medborgarskap. Romanäs, sanatorium vid sjön Sömmen nära Tranås, n. Småland. Romarbrevet är möjligen skrivet under Pauli tredje missionsresa omkr. 59 e.Kr. R. ingår i Nya testamentet. Romb, en liksidig parallellogram. En rätvinklig R. benämns kvadrat. Rom'bakfjorden, innersta delen av Ofotenfjorden. Mellanriksbanan Luleå—Narvik följer fjordens s. strand. Rom'biska systemet, se Kristall. Romboe'der, kristallbildning, hörande till hexa-gonala och trigonala systemen. Rombofd, sned fyrkant med motstående sidor lika långa och hopstötande sidor olika långa. Romdahl, A. L., 1880—1951, svensk konstforskare och museiman, professor vid Göteborgs högskola och chef för Konstmuseet i Göteborg 1920— 47. Romeleåsen, bergsträckning (urbergshorst) i sv. Skåne. Högsta toppen, Romeleklint, når 186 m ö.h. Ro'meo och Ju'lia, huvudpersonerna i Shake-speares berömda tragedi med samma namn. Romeo och Julia tillhör två mot varandra fientliga adelsfamiljer i Verona. De hyser en passionerad kärlek för varandra och drivs bägge till följd av olyckliga omständigheter i döden. Deras historia har musikaliskt behandlats bl.a. i en opera av Gounod. Romerike, benämning på trakten närmast s. om Mjösen, s. Norge, till stor del upptagen av sand-och grushedar. Romerska priset (Rompriset) utdelas årligen av Académie des beaux-arts i Paris och är ett konst-närsstipendium för fyra års vistelse i Rom. Romerska riket omfattade ursprungligen föga mer än den latinska staden Rom. Rom grundlädes enligt sägnen 753 f.Kr. av Romulus och Remus från staden Alba Longa i Latium. Det var från början ett konungarike (enligt traditionen till 509 f.Kr.). Sju konungar skall ha härskat i R. under denna period, den förste var Romulus, den siste Tarquinius Superbus, vilken måste gå i landsflykt. R. var vid denna tid kulturellt och politiskt nära förbundet med s. Etrurien och härskade över en stor del av Latium. 509 (enligt somliga forskare först efter omkring 450)—31 f.Kr. var R. republik. Under denna tid började R. utbreda sitt välde över hela Italien (samnitkrigen 343—341, 326—304, 298—290), som 265 var fullständigt underkuvat. R. var nu en stormakt, jämbördig med Egypten och Kartago. Tävlan mellan R. och Kar-tago avgjordes genom de tre puniska* krigen (264