Rot el. en kurva roterar kring en i samma plan belägen rät linje. En rotationsytas storlek beräknas med tillhjälp av en regel, som uppställts av Guldin. Jfr Rotationskropp. Rote, skara, avdelning; de bakom varandra stående männen i en truppavdelnings led; juridisk benämning på flera slags territoriella underavdelningar. Roteman, kommunal tjänsteman i Stockholm, som till 1926 ombesörjde folkbokföringen. Rotering, se Indelningsverket. Rotfrukter. Hos växter, vilkas ovan jord belägna delar dör om vintern, kan upplagsnäring samlas i underjordiska organ, än i jordstammar, än i rötter, och dessa delar blir då köttigt uppsvällda (”rotfrukter”). Potatis, rova och lök, rädisa, morot, pepparrot, palsternacka, jordärtskocka, beta m.fl. är exempel på rotfrukter. Rofgel, rödhake*. Rothenburg [rå'ten-], R. ob (an) der Tauber, stad i delstaten Bayern, s. Västtyskland, 9 000 inv. Den med murar omgivna staden är en av de äldsta i Franken och den har stort intresse genom sin förvånande väl bibehållna medeltida prägel. R. är en omtyckt turistort. Rotherham [råth'öröm], stad och grevskap nö. om Sheffield, ö. England. 82 260 inv. 1954. Järnindustri. Rothermere [råth'ömiö], H. S., viscount R., 1868 —1940, brittisk politiker och tidningskung, North-cliffes bror och arvtagare, arbetade i sina tidningar bl.a. för en revision av Ungerns gränser och företrädde en nationell och tullvänlig riktning. R. framställde emellertid också yrkanden på en revision av Versaillesfreden till Tysklands förmån och anslöt sig en tid till ”Münchenpolitiken”. Roth'schild, berömd bankirsläkt, vars rikedomar grundades av juden Mayer Anselm R. (1743—1812) i Frankfurt a. M. Sin största utveckling har huset R. vunnit tack vare sina förmedlingar av statslån. Rothår är små, högst några få mm långa, trådlika utstjälpningar från de yngsta rotdelarnas mycket tunnväggiga överhudsceller. Det är endast el. huvudsakligen genom rothåren, som näringsuppta-gandet genom roten sker. Vattenväxter saknar dock vanligen R. Rotogravy'r, beteckning för djuptryck i rotations-press. Ro'torfartyg, ett fartyg, som framdrivs av vinden, som får verka på roterande vertikala cylindrar. Den tyske fysikern Magnus påvisade på 1840-t., att vinden ej blott strävar att föra cylindrarna i vindens riktning, utan även åstadkommer en förskjutning av dessa framåt åt den sida, där cylindern rör sig åt samma håll som vinden. Denna verkan kallas Magnuseffekt. Utgående härifrån konstruerade en tysk ingenjör A. Flettner 1923 ett R., som fick namnet Buckau. Cylindrarna drivs av en motor. Buckau väckte stort uppseende och företog talrika provturer, bl.a. till Stockholm 1925. Då fartygets driftskostnader ej visade sig så låga som beräknat, har uppfinningen ej fått praktisk betydelse. Rotröta förekommer särskilt hos gran. Orsaken är en rörsvamp, som från rötterna sprider sig upp genom stammen. Rots el. springorm, en smittosam sjukdom, som framför allt uppträder hos hästar. Den orsakas av en bacill. Sjukdomen kännetecknas av flytning från näsan med sårigheter i slemhinnan och svullna lymfkörtlar. Ibland uppträder i huden strängfor-miga förtjockningar, i vilka bölder uppstår. Efter månader till år för R. till död. Hästar, som i Sverige sjuknar i R., skall slaktas. Rotstock är ett slags underjordisk stam (jordstam), som utmärks av att den är flerårig, lång 1006 sträckt, vanligen vågrät och försedd med små, oftast fjällika blad el. märken efter blad. Många växter (t.ex. smultron, gullviva) har R. Rotten boroughs [råt'n barr'ös], se Borough. Rott'erdam, Nederländernas näst största stad och dess viktigaste handelsstad, belägen i provinsen Sydholland vid Nieuwe Maas, en av flodarmarna i Rhen-Maasdeltat. 704 646 inv. 1954. Sedan tillkomsten av den s.k. Nieuwe Waterweg, en kanal, som förbinder R. med havet (öppnad 1871), har R. utvecklat sig till en av Europas viktigaste hamnplatser. Spannmål, järn, kol, petroleum och kolonialvaror är huvudsakliga handelsartiklar. — Maj 1940 intogs R. av tyskarna efter ett hänsynslöst bombardemang, varvid stora delar av staden förstördes. 1942 fullbordades under floden Maas en tunnel som är 2 km lång. Rotting fås av rottingpalmerna (CaFamus), som huvudsakligen finns i tropiska Asien och Australien. De har lång, smal stam, som bär blad efter hela sin längd. Stammarna, som medelst de taggiga bladen klättrar mellan grenarna av större träd, kan nå en längd av över 100 m, trots det att diametern icke överskrider 2—4 cm. R. används till stolar, käppar (spanskt rör) m.m. Rottnen, insjö i sö. Småland. 34 km2. Genomflyts av Ronnebyån. Rottneros, bruksegendom i Sunne socken, Värmlands län. R. är det av Selma Lagerlöf besjungna ”Ekeby” i ”Gösta Berlings saga”. Till R. hör även Öjervik el. ”Sjö” i romanen. Vid R. finns en trä-massefabrik. Rotfweiler [-vajler], se Hundraser. Rotun'da, rundbyggnad, rundtempel. Rotvälska, rådbråkat, obegripligt språk; zigenar-språk; tjuvspråk. Rouault [roå'], Georges, f. 1871, fransk målare och grafiker. Hans oljemålningar med djupt glödande färger instängda i ett spröjsverk av tjocka, svarta konturer erinrar starkt om medeltida kyrkfönster. Roubaix [robä'], stad i n. Frankrike på gränsen till Belgien invid Lille* och Tourcoing*. 110 067 inv. 1954. Textilindustri. Roué [roe'], fr., vällusting (särskilt bland de högre klasserna). Namnet betecknade ursprungligen medlem av den franske ”Regentens”, hertig Filips av Orléans, utsvävande umgängeskrets. Rouen [roaq'], stad i nv. Frankrike vid Seine. 116 540 inv. 1954. Livlig sjöfartsstad med förbindelser bl.a. på Skandinavien. I betydelse den fjärde i ordningen av Frankrikes hamnar. R. är huvudsäte för Frankrikes bomullsindustri. Rouenanka, som härstammar från staden Rouen i Frankrike, har färgteckning överensstämmande med gräsand och ger ett utmärkt kött. Rouge et noir [ro'sj e nåa'r], fr., rött och svart, franskt hasardspel, vilket spelas med sex kortlekar. Rouget de Lisle [rosjä' dö li'l], C. J., 1760— 1836, fransk ingen jörsofficer, författare till franska nationalsången, Marseljäsen. Roulette, se Rulett. Rousseau [roså']. — 1. J. J. R., 1712—78, fransk författare och socialfilosof, född i Genève. R. blev ytterligt försummad i sin barndom och lämnades helt åt sig själv vid ännu ej fyllda tio år. Han förde ett synnerligen oroligt och kringflackande liv, och hans säregna, nästan sjukliga natur utvecklades fritt från alla band. Hans skrifter har utövat ett oerhört inflytande, som med särskild tydlighet framträder i den franska revolutionens och i romantikens idéer. Grundtanken i alla R:s arbeten är den, att människan till sin natur är god men genom civilisationens förbannelse blivit ond. R. predikar därför återgång till naturen och till ett liv, där hänsyn tas endast till naturens och ej till samhällets fordringar. I L e