- Project Runeberg -  Skolans uppslagsbok /
1005

(1966) [MARC] [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Rosling ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

loos under större delen av sitt liv. 1774 gjorde han ett besök i hemlandet och utförde under detta ett flertal porträtt av den svenska kungafamiljen. F.å. kallades han av kejsarinnan Katarina till Petersburg, där han under två års tid målade ett antal utmärkta porträtt. Därefter återvände han över Warschau och Wien till Paris. R. var en typisk rokokomålare och en av sin tids mest uppburna porträttörer. Rosling, K. G., 1868—1920, en av förgrundsfigurerna i den svenska kooperationen, ordförande i Kooperativa förbundets styrelse 1902—17. Rosmarfn (Rosmari'nus officina'lis) tillhör de läppblomstrigas familj. Växten härstammar från Medelhavsområdet och är ofta odlad. Bladen används i medicinen och som matkrydda. Rosor (Rosa), busksläkte, hörande till rosenfamiljen. Vild förekommer törnrosen (R. galVica) i vårt land. Flera arter, varieteter el. hybrider odlas som prydnadsväxter. Hit hör pimpinellros (R. pim-pinellifolia), som har vita blommor, kanelros (R. cinnamom'ea), som har röda blommor, kapucinros (R. lu'tea), som har gula el. gulröda blommor, da-mascenros (R. damascena), som infördes från Österlandet under korstågen och som har röda el. vita blommor, av vilka bereds rosenolja, teros (R. fra-grans), som finns i olika färger och som har svag tedoft, provinsros, klängros, centifoTiaros m.fl. Dessutom märks korsningar mellan dessa typer. Rosornas krig, se England, historia. Rospigg, en i dagligt tal använd benämning på invånarna i Roslagen. R. används även som benämning på roslagsskutorna. Ross [råss], sir R., 1857—1932, engelsk läkare, vars arbeten rörande malaria och dess överförande genom myggor lagt grunden till denna sjukdoms bekämpande enligt nutida metoder. R. erhöll nobelpriset i fysiologi och medicin 1902. Rossbach, by i mell. Tyskland, v. om Leipzig. Vid R. besegrade Fredrik den store 1757 överlägsna franska och kejserliga styrkor. RossellPni, Roberto, f. 1906, italiensk filmregissör som efter kriget gjorde den nyrealistiska, italienska filmen berömd. Gift med Ingrid Bergman. Rom — öppen stad (1945). Rossetfi, G. Ch. D., 1828—82, engelsk målare och skald. R. var en av det ”prerafaelitiska brödraskapets” stiftare men övergav senare prerafaeliter-nas grupp för att följa sitt eget intensiva konstnärstemperament. Såväl i sina målningar, ofta med Dantemotiv (Beata Beatrix, Dantes d r ö m), som i sin diktning (poemet The blessed damozel, Ballads and s o n-nets) röjer R. en romantisk, starkt mystisk läggning. Rossi'ja, ryska namnet på Ryssland. Rossi'ni, G. A., 1792—1868, italiensk operakompositör. R:s operor utmärker sig för en viss melodirikedom. Till hans mest kända verk hör B a r b e-r a r e n i Sevilla och Vilhelm Tell. Rossläder tillverkas av bakre delen på hästhudar och användes, särskilt förr, till ovanläder. Rost. — 1. R., som bildas när järn, kiser m.m. är utsatta för fuktig luft, är ett järnoxidhydrat av brun (rostbrun) färg. — 2. En sjukdom, som drabbar många växter och orsakas av parasitsvampar, tillhörande ordningen rostsvampar (Uredi'neae). Svåra härjningar på gräs orsakas av flera arter av rostsvampsläktet Puccinia. Svartrosten (P. grahninis) angriper alla våra sädesslag. Ett av svampens utvecklingsstadier lever på berberisbuskens blad. Om berberisbuskarna utrotas, avskärs svampens utvecklingscykel, och svartrosten skulle därigenom kunna utrotas. Den skada, svartrosten 1889 orsakade vårt land, har beräknats till omkr. 15 milj, kr. Gulrosten el. veterosten (P. glumaTum) skadar Rot vete. Andra rostsvampar härjar bönor, rosor, frukt-och barrträd m.fl. Rostand [råstar]'], Edmond, 1868—1918, fransk dramatiker och skald. Under en tid, då naturalismen var allenahärskande inom den franska litteraturen framträdde R. med sin av fantasi, romantik och poesi fyllda Cyrano de B e r g e r a c*, en versifierad komedi, vars kvickhet och charm tog den franska publiken med storm. Stor ‘framgång hade även Örnungen, som var skriven för Sarah Bernhardt. Rostbiff, ländpartiet av oxen, halvstekt el. rostat (på engelskt sätt). Rostfritt stål, legerat stål, som genom värmebehandling och polering blir beständigt mot rost, syror och luftoxidation vid hög temperatur. R. utgörs av kromnickelstål el. kromstål med låg nickel-halt. Vanligtvis är kromhalten 14—18 % och nickelhalten 0,5—8 %. Röstning, upphettning av malmer under fullt lufttillträde. Sålunda framställs t.ex. svaveldioxid genom R. av vissa svavelhaltiga malmer. Vidare rostas t.ex. järnmalmer, innan de uppsätts på masugnen, för att avlägsna förefintligt svavel. Jfr Klorerande R. RosTock, stad i delstaten Mecklenburg, n. Östtyskland, vid floden Warnow, nära Östersjön. 116 960 inv. 1949. Viktig handelsstad. Uthamn är Warnemünde. Skeppsbyggeri och maskinverkstäder. Universitet, grundat 1419. Rostoptjin', Fjodor, 1763—1826, rysk general, politiker och författare, vilken som generalguvernör lät anlägga branden i Moskva 1812 för att driva Napoleon och hans trupper ut ur staden. Rostov [raståff'], stad i s. Ryssland vid floden Don, nära dess mynning i Asovska sjön. 510 253 inv. 1939. Tillverkning av lantbruksmaskiner, handel med spannmål. R. intogs av tyskarna okt. 1941, men återerövrades av ryssarna följande månad. Juni 1942 gick tyskarna på nytt till anfall och lyckades efter hårda strider åter besätta staden. Rosfra, lat., skeppssnablar på forntidens krigsfartyg. Talarstolen på Forum i Rom kallades även rostra, enär den var utsmyckad med skeppssnablar vilka tagits som krigsbyte. Rostsvampar, se Rost. Rot är ett av växtens grundorgan. Rötterna är av två slag: 1. huvudrot med sidorötter och 2. birötter. Huvudroten utgör stammens omedelbara fortsättning nedåt. Birötter kallas alla de rötter, som icke utgör en omedelbar fortsättning nedåt av stammen utan utvecklas från flera punkter på densamma. Roten bär icke blad. Den tjänar till att fast-hålla växten i jorden och att uppta vatten jämte däri lösta näringsämnen. Roten kan ibland omvandlas, t.ex. bli mycket förtjockad och då utgöra förvaringsplats för vissa näringsämnen (såsom hos morot, beta) el. hos vissa parasiter bli till snyltrot (såsom hos mistel, snarreva, vätteros). Jfr Rotfrukter och Rothår. Rota, i nordiska mytologin benämning på en av valkyriorna. Rotary club [råTöri klabb], klubb, vars medlemmar alla representerar skilda yrkesgrenar. R. finns särskilt i USA. Flera klubbar finns även i Sverige. Rotationskropp kallas varje kropp, som är helt begränsad av en yta, som kan anses alstrad av en plan figur, som roterat kring en axel i samma plan. R:s volym beräknas enligt en regel, uppställd av den schweiziske matematikern Guldin*. Rotationspress, se Tryckpress. Rotationsrörelse sägs en kropp ha, då den rör sig kring en fast rät linje, belägen inom el. utom kroppen. Rotationsyta. En R. uppkommer, då en rät linje

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/skolupps/1027.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free