ioo9 summelser att erlägga det ålagda krigsskadeståndet; man ville nu skaffa sig ”produktiva panter”. Ockupationen ogillades av Storbritannien och tyskarna mötte den med passivt motstånd, dvs inställde alla skadeståndsleveranser och beordrade befolkningen att genom arbetsinställelser förhindra ockupationsmakterna från att exploatera området. Detta passiva motstånd finansierades av tyska statsmedel men verkade i längden ruinerande varför en överenskommelse kom till stånd. Ockupationen upphävdes fullständigt sommaren 1925. Ruhrområdet [ro'r-], ett stort, tyskt industriområde på högra stranden av Rhen mellan floderna Ruhr och Lippe. R. omfattar omkr. 2 600 km2 med omkr. 5 milj. inv. Bland städerna märks Dortmund, Duisburg, Essen, Gelsenkirchen och Mülheim. R. är rikt på stenkol. Under 2:a världskriget bombade de allierade målmedvetet R. Från 1945 kontrollerades R:s gruvor och industrier till en början av västmakterna. Kolgruvorna samt järn- och stålfabrikerna beslagtogs och demonteringar påbörjades, vilka emellertid snart avbröts och R. fick möjlighet till återuppbyggnad och ekonomiskt uppsving. 1949 upprättades en kontrollmyndighet, Internationella Ruhrmyndigheten (International Ruhr Au-thority) med säte i Düsseldorf. Denna avskaffades 1952, då Europeiska kol- och stålunionen bildades. Rui'n, förstörelse, förfall, undergång; lämningar av förfallna el. nedrasade städer el. byggnader; konkurs. — R u i n e' r a, förstöra, ödelägga; utarma. Ruisdael. Se Ruysdael. Rul(l)a'd. — 1. Mus., hastig löpning, passage i sång. — 2. Hoprullade skivor av fisk el. kött, brynta i smör. Rule, Britannia [ro'l britæn'jö], engelsk nationalsång, komponerad av Arne till text av Thomson och Mallet. R. sjöngs första gången 1740. Rulett', hasardspel, som spelas med tillhjälp av en kula, vilken sätts i rörelse med en liten trissa el. på annat sätt och som slutligen stannar i ett hål, vars färg el. nummer är avgörande för utgången. Rullager, se Kullager. Rullapor el. rullsvansapor (Cebus), ett släkte brednäsiga apor med hårlöst ansikte och lång gripsvans. Sydamerika. Rullbjörn, låg vagn på rullar, som används vid transport av tunga föremål. RuIIföringsområde. Tidigare var de olika inskriv-ningsområdena uppdelade på rullföringsområden, vart och ett med en rullföringsbefälhavare (en officer i reserven). Från 1942 har R. avskaffats och in-skrivningsområdena är numera de regionala enheterna för inskrivning av värnpliktiga. I dessa finns en el. flera inskrivningsnämnder. Jfr Inskrivnings-område. Rullningsgyrosko'p, gyroskop av betydande storlek, som i viss utsträckning används för att stabilisera fartyg i sjögång. Rullstcnsåsar, av grus- och sandlager uppbyggda åssträckningar, som avlagrats ur istidens isälvs-mynningar. Dessa mynningar förflyttade sig med landisens rand. Då denna förflyttning skett periodiskt med årstidernas växling, är rullstensåsarna gärna uppdelade i radformigt på varandra följande kullar. R:s höjd växlar mellan några få meter och några tiotal meter; deras längd kan uppgå tillo flera tiotal mil. Sin vackraste utbildning har dessa åsar i Mälarlandskapen och Gästrikland; de har där haft stor betydelse för bebyggelsen och samfärdseln. Rulltrappa el. escalaTor, en rörlig trappa, där trappstegen löper på ändlösa kedjor och där man var som helst kan stiga på. R., som är ett slags pa-ternosterverk, används för personbefordran inom varuhus, hotell m.m. samt vid underjordiska järnvägar, exempelvis i Stockholms tunnelbana. Rum Rullvivlar (RhynchiTes), skalbaggsläkte. Sitt svenska namn har dessa vivlar därav, att honan hos flertalet arter hoprullar blad för att i den så uppkomna bladrullen lägga sina ägg. Rumba, kubansk dans i V^-takt. Ru'mex, se Syra. Rumford [ramm'föd], B. T. v., 1753—1814, amerikansk fysiker och statsman. R. deltog i det amerikanska frihetskriget på engelsk sida och trädde därefter i bajersk tjänst. I detta land var han under mer än ett decennium den faktiske härskaren och utförde ett för landet mycket betydelsefullt arbete. Under senare delen av sitt liv vistades han huvudsakligen i England och Frankrike. Hans vetenskapliga insatser föll mestadels inom värmelärans och optikens områden. Rumi'lien, fordom benämning på den del av europeiska Turkiet, som sträckte sig mellan Bulgarien i n., Albanien i v. och Peloponnesos i s. Det omfattade de gamla landskapen Tracien, Tessalien och Macedonien (se vidare Östrumilien). Rumo'r (lat. ru'mor), buller, gny, stoj. RumpparlamenTet, i England benämning på Långa parlamentet, sedan man 1648 med våld ur detta avlägsnat alla dem, som ej var anhängare av independenterna i armén. De återstående ansågs endast som svansen (eng. rump) av det forna parlamentet. R. upplöste sig frivilligt 1660. Rumste'ra, stöka om. Rumänien, folkrepublik i Sydeuropa. 239 200 km2. 17 milj. inv. 1953. Gränsar i n. och ö. till Sovjetunionen, i s. till Bulgarien — Donau bildar här till största delen gräns — i sv. till Jugoslavien, i nv. till Ungern. — Nv. delen av R. uppfylls av Sie-benbürgens högland, vilket i ö. begränsas av Kar-paterna, i s. av Transsylvanska alperna. De ö. och s. delarna är lågland. Klimatet är ett utpräglat fast-landsklimat med kalla vintrar och heta somrar. Den viktigaste näringsgrenen är jordbruket. Jorden är i allmänhet föga rationellt skött men mycket bördig. Mest odlas vete och majs. Fruktodling (främst plommon) är av stor vikt. Bergsbruket ger främst petroleum och salt men även järn, koppar, tenn m.m. Industrin har under senare år ej obetydligt utvecklats. Utom de traditionella lantbruksprodukts- och träindustrierna är stål-, järn- och maskinindustrin under uppsving. På grundval av oljeproduktionen har en omfattande förädlingsindustri uppbyggts. Sedan R. 1947 inlemmades i Östblocket har handeln med Sovjetunionen ökat men nedgått med andra länder. — Befolkningen utgörs till största delen av rumäner, till mindre del av magyarer och tyskar (Transsylvanien) samt bulgarer, ryssar, rutener, zigenare och judar. I religiöst avseende tillhör större delen av befolkningen den ortodoxa kyrkan. — Enligt 1952 års författning, som på de flesta punkter överensstämmer med författningen av 1948, är R. en förbundsrepublik. Den lagstiftande makten jämte beskattningsrätten och fastställandet av statens budget innehas av nationalförsamlingen, som består av en kammare med för fyra år valda ledamöter, en för var 40 000 :e invånare. Nationalförsamlingen utser ett presidium med en president, som fungerar som statsöverhuvud, två v. presidenter, en sekreterare och tretton medlemmar. Till presidiets uppgifter hör bl.a. att sammankalla nationalförsamlingen, utnämna ämbetsmän, förklara landet i krigstillstånd etc. Högsta exekutiva makten innehas av ministerkonseljen, som består av ordförande, v. ordförande, ministrarna och ytterligare sex medlemmar från förvaltningen. Administrativt är R. delat i 18 provinser, i vilka myndigheterna utgörs av lokala folkråd och exekutivkommittéer. — Huvudstad är Bukarest, 1 042 000 inv. 1952. — Historia. Romarna erövrade R. (därav namnet) åren 101—106 e.Kr. och gjorde landet