Rum till en romersk provins (Dacia). Det romerska väldet i R. räckte till år 274. Under de följande århundradena var landet översvämmat av olika germanska och slaviska stammar. På 1300-t. uppstod de båda oberoende Donaufurstendömena M o 1-d a u och V a 1 a k i e t, vilka sedermera tillsammans bildade staten R. Turkiskt inflytande gjorde sig tidigt gällande i båda furstendömena vars styresmän (vojvoder) från början av 1700-t. utsågs av den turkiska regeringen. 1829 erhöll Ryssland överhöghet över de båda provinserna Bukovina och Bessarabien. Efter Krimkriget uppstod hos stormakterna tanken på en förening av Moldau och Valakiet. 1859 genomfördes unionen, i det Alexander Kusa valdes till furste i bägge länderna. 1861 antogs namnet R. Alexander avsattes emellertid 1866 och efterträddes av prins Karl av Hohenzol-lern (Carol I). Under det rysk-turkiska kriget 1877 tvingades R. att ställa sig på Rysslands sida. På Berlinkongressen 1878 erkändes R:s fullständiga suveränitet, men det måste avstå Bessarabien till Ryssland. I utbyte erhöll R. Dobrudsja. 1881 proklamerades R. som ärftligt konungarike. R. deltog i det andra Balkankriget 1913, då det tillsammans med Serbien, Montenegro, Grekland och Turkiet anföll Bulgarien (se Balkankrigen). Under l:a världskriget bibehöll R. sin neutralitet till 1916, då det slöt sig till de allierade. 1918 tvangs R. att erkänna freden i Bukarest, vilken emellertid annul-lerades s.å. R. erhöll Transsylvanien, Bukovina och Bessarabien. Efter l:a världskriget tillhörde R. Lilla ententen och hade försvarsförbund med Polen. Är 1927 avled konung Ferdinand och efterträddes av sonsonen Mikael. Kronprins Carol hade 1925 måst avsäga sig sin rätt till tronen. 1930 lyckades Carol genom en statskupp göra sig till konung under namnet Carol II. Landet led svårt av den senaste krisen och av politiska motsättningar mellan bondepartiet, det liberala partiet och den fascistiska organisationen (järngardet*). 1938 kom nazisterna, som utgjorde en minoritet, för en kort tid till makten. Carol genomförde därefter en auktoritär författning och partier förbjöds. Ledaren för järngardet, Codreanu*, arresterades och nedsköts vid ett flyktförsök. R. ingick sedermera handelsavtal med Tyskland och fick sitt oberoende garanterat av England. Vid utbrottet av 2:a världskriget försökte R. bevara sin neutralitet. Under trycket av de tyska framgångarna måste dock R. avstå s. Dobrudsja till Bulgarien och n. Transsylvanien till Ungern. Ryssland besatte Bessarabien och Bukovina. (Det till Ungern avträdda området återfick R. 1945). Motstånd framstod som hopplöst. Carol abdikerade 1940 och efterträddes av sonen Mikael. General Antonescu upprättade en auktoritär regering i samarbete med järngardets nye chef, Horia Sima. Tyska trupper fick rätt att uppehålla sig i landet och i nov. 1940 anslöt sig R. till tremaktspakten. De olyckor, som träffade R., medförde en resning av legionärrörelsen (förutvarande järngardet) jan. 1941 Resningen krossades emellertid. Efter det tyskryska krigets utbrott juni 1941 återtogs Bessarabien av R. och de rumänska trupperna deltog i fortsättningen i kriget på axelmakternas sida på den sya-ryska fronten. England förklarade krig mot R. dec. 1941. 1944 intog sovjetryska trupper Bessarabien och Bukovina och trängde allt längre in i R. Vapenstillestånd slöts aug. 1944, sedan Antonescu tvungits avgå. R. förklarade s.å. krig mot Tyskland och Ungern. En koalitionsregering bildades av alla anti-nazistiska partier, men under ryskt tryck fick kommunisterna de viktigaste posterna i denna. Valen 1946 blev en seger för vänsterpartierna. Motståndarna till regimen 1’kviderades. 1947 tvangs kung Mikael att abdikera och lämna landet. 1948 pro-Jdamerades R. av den nyvalda nationalförsamling IOIO en som en folkrepublik efter ryskt mönster. President blev prof. C. J. Parhon. R. inlemmades nu i östblocket. Ett 20-årigt biståndsfördrag avslöts med Sovjetunionen. En nationaliseringslag antogs som var riktad även mot de brittiska och amerikanska oljeintressena. Jordbruket började kollektiviseras och för industrin antogs en femårsplan efter ryskt mönster. Förvaltningsväsendet ändrades och undervisningen likriktades, också efter rysk modell. Kyrkan ställdes under statens kontroll. Nya utrensningar företogs 1952 och då även inom kommunistiska partiet. Till dem som föll offer för dessa hörde utrikesministern Ana Pauker. Kommunistiska partiets generalsekreterare G. Gheorghiu-Dej blev konseljpresident efter dr Petru Groza, vilken efterträdde Parhon som president i nationalförsamlingens presidium, dvs som statschef. 1952 antogs vidare en ny författning (se ovan). De i R. förlagda ryska trupperna, som haft till uppgift att upprätthålla förbindelserna med de ryska ockupationsstyrkorna i Österrike, har kvarstannat i R. även sedan ockupationen av Österrike hävdes 1955. — R. blev medlem av FN 1955. Runciman [rann'simön], Walter, 1870—1949, viscount of Doxford, engelsk liberal politiker, vilken 1938 av Chamberlain sändes att medla i stridigheterna mellan sudettyskarna och den tjeckoslovakiska regeringen. Runda bordet, se Artur-sagan. Rundabordskonferenser, beteckning på underhandlingar mellan Indien och England i London nov. 1930, jan. 1931 och sept.—dec. 1931. R. avsåg att reglera Indiens ställning och hade en viss betydelse för antagandet av den indiska författningen av år 1935. — Som R. betecknas ibland sammanträden mellan politiska motståndare, då man söker uppnå kompromiss. Runda fönstret, se Hörselorgan. Rundbåge, se Båge. — Rundbågsstil, se Romansk stil. Run'detaarn [-tårn], ”Runda tornet”, tornet till Trinitatiskyrkan i Köpenhamn. R. uppfördes 1637 —42 och består av en yttre och en inre rundmur med valv emellan. Under valvet löper en spiralfor-mig bana upp till det flata taket. Rundhorisont, en vitmålad, halvcirkelformig bakgrund, som används på moderna teaterscener. Rundhult, sammanfattande benämning på ett fartygs master, bogspröt, stänger, rår, gafflar och bommar samt oftast även märsar och salningar. Rundhuvud, under engelska inbördeskriget på 1640-t. namn på parlamentets anhängare. Uttrycket härrör från den omständigheten, att puritanerna vanligen hade kortklippt hår i motsats till konungens parti, ”kavaljererna”, som bar håret i lockar. Rundhäll, geol.. genom glacial avslipning kull-riga hällar. Jfr Stötsida. Rundkyrka kallas en kyrka med cirkelrund el. månghörnig grundplan. Denna kyrktyp spreds från n. Italien över Rhentrakten till Norden, där den är vanligast i östersjöländerna och på Bornholm. R. byggdes ofta så att den även kunde användas i försvarssyfte. Rundmaskar (NemathelminThes) är mestadels parasitiskt levande maskar av cylindrisk, ofta trådlik form. Tarm saknas hos en del arter. Blodkärlsystem saknas. R. kan indelas i Nematoda, till vilken grupp bl.a. hästspolmasken och andra spol-maskar samt trikinen och springmasken hör, och Acanthocephala. Rundmunnar (Cyclostom'ata), lågt stående ryggradsdjur, vilka saknar pariga extremiteter och käkar. R. har sitt namn av att munöppningen är rundad. Till R. hör nejonögon och pirål. Rundquist, Per Erik, f. 1912, författare till några