i o 18 Rån användande av hot, som innebär trängande fara, från annan tar gods el. penningar. R. kan bestraffas med ända till 8 års straffarbete. Jämväl försök till rån är straffbelagt. Rån, ett slags tunna bakverk, beredda av grädde, mjöl och socker, ibland även smör. R. bakas på mönstrade s.k. rån järn. Råsegel, se Rå. Råstock, Anders Andersson, 1874—1940, se Andersson 6. Råttbettsfeber är en infektionssjukdom hos råttor, från vilka den genom bett kan överföras på människan. R. orsakas av en spirochet* och yttrar sig med periodisk feber och lokal ansvällning i anslutning till bettet. R. förekommer huvudsakligen i Japan men enstaka fall har påträffats även i Sverige. Behandlas med salvarsan. Råttdjur (MuTidae), gnagarfamilj, som bl.a. omfattar rått-, lämmel- och sorksläktet. Råttfångaren i Ham'eln, se Hameln. Råtthund, se Hundraser. Råttsläktet (Mus) hör till gnagarnas ordning (Ro-den'tia el. Glires) inom däggdjuren. Indelas på grund av den ofantliga artrikedomen i flera undersläkten. Till råttsläktet hör bl.a. följande: lilla skogsmusen (M. sylva'ticus), större skogs-musen (M. flavicollis), svarta råttan (M. rattus), bruna råttan (M. norve'gicus) och husmusen (M. mu'sculus). Samtliga finns i vårt land utom den svarta råttan, som nu troligtvis är alldeles utrotad av sin bruna släkting. Råå, fiskeläge vid Öresund. Förr municipalsam-hälle, numera inkorporerat med Hälsingborg. Räd, se Raid. Rädda barnen, se Föreningen rädda barnen. Rädisa är en varietet av den till de korsblomstriga växternas fam. (Cruciferae) hörande Raph'anus sa-ti'vus. Denna varietet (var. radic'ula) har en liten stamknöl, som har tunt, oftast rött skal. R. odlas från tropikerna och ända upp till höga norden. R. är släkt med rättika. Räffla. I moderna handeldvapen är eldrörets lopp i allmänhet försett med skruvformiga urtagningar, som benämns R. På grund av räfflingen försätts projektilen i rotation, varigenom skottlängd och träffsäkerhet ökas. Räfsteting, ting, där den kungliga domsrätten utövades. R. behandlade särskilt högförräderimål samt alla brott mot konungabalken. Mot slutet av medeltiden kom R. alltmer ur bruk och upphävdes i början av 1600-t. Räjong, se Rayon. Räkneord. Man skiljer mellan grundtal, som endast anger antalet (t.ex. 1, 2, 5), och ordningstal, som anger ordningsföljden (t.ex. den femte). Räknerör innehåller förtunnad gas och metallelektroder. När röret träffas av en radioaktiv partikel, blir luften joniserad med påföljd att en ström framsläpps. Denna strömstöt kan registreras så att man kan räkna de partiklar som träffar röret. Vanligen använder man s.k. Geiger*-Müller-rör. R. används för att registrera kosmisk strålning men även annan radioaktivitet. Räknesticka består av två förskjutbara linjaler, försedda med logaritmiska skalor. Med R. kan med ganska stor noggrannhet utföras multiplikation, division etc. med stora tal. Räknesätt. Till de fyra enkla räknesätten el. quattuor species brukar hänföras addition, subtraktion, multiplikation och division. Räkor (CarPdidae) bildar en familj bland de högre kräftdjuren (Malacostraca). Till R. hör många släkten och arter. Två arter av räksläktet Palaemon, nämligen P. squilla och P. fabricii, är av ekonomisk betydelse. Den förra tillhör Nordsjön och Sveriges västkust, den senare Öresund och Östersjön. Ishavs- el. nordhavsräkan (Pandalus borealis), som bl.a. finns vid Sveriges västkust, är också ätbar. Rämshyttan, järnbruk i Grangärde socken i Dalarna vid sjön Rämen. Ägs av Gruf AB Dalarne, Falun (aktiekapital 1 milj. kr). Rämshyttans turiststation tillhör Skidfrämjandet och är en livligt besökt vintersportplats. Rännlist, den översta delen av kranslisten på de grekiska byggnadernas krön. R. tjänstgjorde närmast som kanaler för regnvattnet, vilket genom dem leddes till sitt utlopp (spygatterna). R:s material var tegel el. marmor. De var konstnärligt prydda med målningar och reliefer. Ränta, se Jordränta och Kapitalränta. Ränta'bel, räntebärande, vinstgivande. — Ränta b i 1 i t e' t, avkastningsförmåga. Räntefria studielån, se Studielån. Rätien, fornromersk provins, som motsvarade nuvarande s. Bayern, Graubünden och Tyrolen. Rätoroma'ner, beteckning på en folkgrupp på gränsen mellan Schweiz, Österrike och Italien, vilken talar det rätoromanska el. ladinska språket. Omkr. 450 000 pers. Rättegångsbalken i 1734 års lag innehåller pro-cessuella föreskrifter. Denna R. ersattes 1942 med en ny, som trädde i kraft 1948. Rättegångsfrid. Störande av rättsförhandlingar e.d. är belagt med strängare straff än vanligt förargelseväckande beteende. Rättegångsfullmakt, bemyndigande att föra annans talan. R. skall vara skriftlig. Fullmaktsgiva-rens namnteckning bör därtill vara bevittnad. Rättegångsombud, person som för en parts talan inför domstol. R. måste uppfylla vissa i lagen stadgade fordringar men behöver ej vara jurist. Rättens ombudsman, av konkursdomaren förordnad person, som skall ha översyn och viss bestämmanderätt över förvaltningen i ett konkursbo. Rättika (Raph'anus sati'vus var. niger) skiljer sig från rädisan genom att stamknölen är stor och har tjockt, ofta svart skal. Liksom rädisan är R. en allmänt odlad rotfrukt. Rättsfilosofi, jfr Rättsvetenskap. Rättshjälpsanstalt, offentlig anstalt, som gratis lämnar rättshjälp åt mindre bemedlade. Rättshjälps-anstalterna upprättas av kommunerna el. landstingen men står under kontroll av länsstyrelserna och justitiedepartementet. På sina håll har landstingen avtalat med privatpraktiserande advokater om att de gratis eller mot nedsatt avgift skall lämna mindre bemedlade rättshjälp, varefter advokaterna får ersättning av landstinget. Rättskemi, se Rättsmedicin. Rättsmedicin, den medicinska vetenskapens användning i rättsfrågor. Man söker genom medicinsk undersökning avgöra, huruvida brottslig handling föreligger, och framförallt genom undersökning av lik och likdelar avgöra, om yttre ingrepp framkallat el. bidragit att framkalla död. Rättskemi omfattar de kemiska undersökningsmetoder, som härvidlag kommer till användning, särskilt med hänsyn till gifter o.d. Rättsvetenskap, vetenskapen om gällande rättsregler, de principer, som ligger bakom dessa, samt deras historiska tillkomst. R. indelas i vetenskapen om offentlig rätt, dvs de rättsregler, som övervägande tar sikte på samhällets intressen, och vetenskapen om privaträtt, som omfattar de rättsregler, vilka huvudsakligen berör de enskildas intressen. Till den offentliga rätten hör statsrätt, förvaltningsrätt, finansrätt, folkrätt, straff- och processrätt, till privaträtt räknas speciell privaträtt och internationell privaträtt. Dessutom hör till R. rättshistoria, romersk rätt och rättsfilosofi. Rättvik, municipalsamhälle vid ö. Siljan, mell. Dalarna. 1 265 inv, 1955. Turistort,