ioi7 Rån som utrikesminister, efterträddes han av Sjepilov. — Okt.—nov. 1956 nedslog R. ytterst hårdhänt en folkresning i Ungern, varigenom motsättningen till västmakterna och flertalet övriga stater ånyo ökade. Ryssläder, ett slags mjukt, ryskt läder berett med tran och björkolja. Ryssolja, ett slags olja som i Ryssland framställs genom torrdestillation av björknäver. Används till impregnering av ryssläder. Ryssrova el. ryssgubbe (Bu'nias orienta'lis) hör till de korsblomstrigas familj (Cruciferae). Den är en högväxt, rikt blommande ört med gula blommor. Den har meterlånga, grova rötter och är ett besvärligt ogräs. Från ö. Europa kom den i slutet av 1700-t. in i Sverige och är nu ganska vanlig i många trakter av s. och mell. Sverige. Särskilt allmän är den i trakterna kring Mälaren. Ry'ti, R. H., 1889—1956, finländsk politiker, finansminister 1921—22 och 1922—24, därefter chef för Finlands bank. R. blev statsminister 1939 och var dec. 1940—aug. 1944 president i Finland. Tillhörde finska framstegspartiet. R. anklagades i krigs-ansvarighetsprocessen 1945 och dömdes till 10 års tukthus. Frigavs maj 1949 på grund av sjukdom. Rytm. Ett upprepande av samma rörelser, samma ljud och även samma synintryck kan framkalla en behaglig känsla. Emellertid får detta upprepande ej vara alltför likartat. Upprepningen måste ske med större el. mindre förändringar. Som allmän regel kan man säga, att på ett lägre kulturstadium uppskattas mest en enkel R. och att mera invecklad R. först kan njutas på ett högre kulturstadium. R. har särskild betydelse för diktkonst, musik och dans. För de två förstnämnda har man sökt uppställa detaljerade system över olika arter av R. Läran om R. benämns rytmik. Rytteri, se Kavalleri. Ryttmästare, kavalleriofficer med en tjänsteställning, motsvarande den, som vid övriga vapenslag tillkommer en kapten. Ryukyuöarna, se Riukiuöarna. RÅ, se Riksåklagaren. Rå, bom, som hänger horisontellt på en mast och uppbär ett segel (råsegel). Rådbråkning, ett fordom använt dödsstraff, vid vilket den dömdes lemmar krossades med ett hjul. Kroppen fästes därefter på hjulet och utställdes till beskådande. R. kallades ofta stegling. Ibland avsågs emellertid med stegling endast kroppens fästande på hjulet. Rådhusrätt el. rådstuvurätt. I städer med egen jurisdiktion benämns domstolen R. el. rådstuvurätt. R:s sammansättning är beroende på av kungl. maj:t fastställt reglemente för varje stad. Ordförande i R. är i regel borgmästaren. I större städer är R. fördelad på avdelningar, mellan vilka målen lottas enligt givna föreskrifter. R. skall sammanträda varje måndag, eventuellt därpå följande helgfria dag. Efter 1932 har ett flertal städer lagts under landsrätt, varvid R. indragits. 1954 fanns i Sverige 47 R. Rådjuret (Capre'olus capre'olus) hör till hjortdjurens familj bland klövdjuren. Det är om sommaren rödbrunt, undertill gulbrunt, om vintern gråbrunt med gulbrun anstrykning. R. är något större än ett får. Hannen (bocken) har tämligen enkla horn med 2—3 spetsar. Honan, som kallas rå, saknar horn. R. är allmänt i s. Sverige. Rådman, domare i en rådhusrätt. Enl. nya rättegångsbalken skall alla R. vara litterata, dvs ha avlagt juridisk examen. Rådsherre, se Riksråd. Rådspensionä'r, en av de förnämsta ämbetsmännen i förutvarande republiken Förenade Nederländerna. Rådström. — 1. Karl Johan R., f. 1893, författare, förlagsman och redaktör (All världens berät- Rådjur. tare 1945—50). — 2. Pär R., f. 1925, författare, radioman. R:s romaner präglas av frisk, satirisk humor och god människokännedom. Son till R. 1. Rådstuga, se Allmän rådstuga. Rådstuvurätt, se Rådhusrätt. Råg (Sec'ale cerea'le) hör till familj Gramineae. Den odlade R. anses härstamma från S. monta'num, som förekommer vild i Svartahavstrakterna. R:s groddplantor har fyra groddrötter och rödbrun bladslida. Frömjölet sprids med vinden. Därför har ej så många skarpt skilda sorter kunnat utbildas. Korsbefruktning äger nämligen rum i rätt stor utsträckning. R. är, näst korn, det mest köldhärdiga sädesslaget. I Sverige odlas R. ända upp i Norrbotten. I nordliga trakter odlas i allmänhet höstråg, som har mera långsmala sädeskorn och lång halm. Sydliga sorter, t.ex. Östgöta gråråg och Petkusråg, har mera knubbiga sädeskorn och kortare och styvare halm. R. odlas framför allt i Ryssland, i de skandinaviska länderna, nö. Tyskland samt i vissa delar av Frankrike, Österrike-Ungern, Spanien och Nordamerika. Världsskörden beräknades 1953 till 21,3 milj, ton (exkl. Sovjet). I Sverige var skörden 1938 omkr. 375 000 ton och 1953 endast 305 000 ton. Rågummi framställs ur mjölksaften från en del tropiska växter. Jfr Gummi. R. används ibland till skosulor men förarbetas som regel på olika sätt innan det används. På senare tid har man efter ryskt mönster försökt framställa R. ur saft från maskros. Rågvete (Tritica'le), är en korsning mellan vete och råg. Har försöksodlats men har hittills ej fått någon praktisk betydelse. Rågång, gränslinje mellan olika jordegendomar, utmärkt genom vissa märken å marken, s.k. råmärken. Rågö, två estländska öar, tidigare bebodda av svenskar, belägna utanför Baltischport i Estland. Omkr. 400 inv., som mest lever av fiske. R. användes som förläggningsort av ryssarna 1940 och den största delen av svenskarna överflyttade då till Sverige. Rågört, se Nagelört. Rå'hu'mus, se Humus. Råkan (Corvus frugil'egus) hör till kråkfåglarna. R. är helsvart med violett metallglans. Hos äldre fåglar finns en grå fläck kring näbbroten, där borst och fjädrar bortnötts. R. finns i Europa och n. Asien. Hos oss finns den i s. delarna av landet. Häckar i kolonier i höga träd. Lever av insekter och larver, säd och frön. Flyttfågel. Råmjölk erhålls av kor under första veckan efter kalvningen. Den är tjockflytande och har hög halt av fett och äggviteämnen. R. används bl.a. till en maträtt, som benämns kalvost el. kalvdans. Rån föreligger, om någon medelst våld el. genom