Röh 1020 Bolivia 1925—29, då han hemkallades och av Hitler utnämndes till chef för SA och SS. På grund av misstankar att R. planerade en kupp blev han nedskjuten den 30 juni 1934. Jfr Hitler. Röhss [rös]. — 1. K. V. K. R., 1834—1900, affärsman i Göteborg, vars efterlämnade förmögenhet donerades till Göteborgs stad, dels till grundläggande av ett konstslöjdmuseum, dels till befrämjande av stadens handel och industri. — 2. J. A. A. R., 1836—1904, affärsman i Göteborg, broder till föregående. Liksom denne donerade R. stora summor till kulturella ändamål (Göteborgs museum m.m.). Röhsska konstslöjdmuseet, se Röhss. Rökelse, förbrännande av välluktande ämnen, ursprungligen kåda från en tropisk växt, sedermera även andra växtämnen. Rökkvarts, se Röktopas. Rökstenen, Östergötland. Rökstenen, den mest berömda svenska runstenen, belägen på Röks kyrkogård, Lysings härad, Östergötlands län. R. är 3,82 m hög och 1,38 m bred; dess inskrifter anses ristade under förra hälften av 800-t. men är till stora delar ännu otydda. Röksvamp (Lycoperdon, Bovista, Globaria, Geas-ter), svampsläkte, bildande familj Lycoperda'ceae bland buksvamparna (GasteromyceTes). Fruktkropparna är vita bollar, vilkas inre vid mognaden är en mörkbrun massa, som bl.a. utgörs av sporer. Då man trampar på en mogen röksvamp, utströmmar sporerna som ett fint rökmoln; därav namnet R. Röktopa's, rökkvarts, en rökfärgad el. brun va-rietet av bergkristall. Rö'mer, O., 1644—1710, dansk astronom, känd framför allt för sin beräkning av ljusets hastighet. Rönn, se Oxelsläktet. Rönnbärsmalen (Argyres'thia conjugelPa), mal-fjäril. Finns i s. och mell. Sverige. Larven lever på rönnbär men uppträder periodiskt som skadedjur på äpplen. Rönne, stad på Bornholms sv. udde, Danmark. 11 000 inv. 1945. Bornholms största stad. Residensstad för Bornholms amt. Lervaruindustri. God hamn. Norr om R. bryts sandsten och kaolin (för porslinstillverkning). Rönne å, vattendrag i Skåne. Utgör avlopp för Ringsjön, flyter i nv. riktning, utfaller i Skälder-viken. Längd 70 km. Rönninge, municipalsamhälle i Salems kommun i Södertörn nära Södertälje, nö. Södermanland. 1 458 inv. 1955. Rönnoxel, se Oxelsläktet. Rönnskär, anriknings- och metallförädlingsverk vid n. stranden av Skellefteälvens utlopp. Vid R. bearbetas malmen från Boliden. Vid verket finns en 145 m hög skorsten för bortledande av arsenikhal-tiga rökgaser. Den som biprodukt erhållna arseniken lagras. Mängden överstiger den totala världs-konsumtionen. Rönfgen, W. K., 1845—1923, tysk fysiker. R:s namn är framför allt knutet till den epokgörande upptäckten av de efter honom uppkallade röntgenstrålarna. För denna upptäckt erhöll han nobelpriset i fysik 1901. Rönt'genstrålar. Om en elektrisk urladdning åstadkommes i ett rör, i vilket luften förtunnats till en el. annan miljondels atmosfär, utgår från kato-den de s.k. katodstrålarna, som utgörs av elektro; ner. När dessa träffar rörets vägg el. än hellre en i röret anbragt metallplatta, som benämns antikato-den, utgår från denna R. R. är av samma natur som ljuset. Deras våglängd är dock vida mindre än även de ultravioletta ljusstrålarnas. R. visar i viss mån olika natur alltefter den grad, till vilken luftförtun-ningen i röntgenröret drivits. Är förtunningen större, erhålls röntgenstrålar med kortare våglängd än om förtunningen drivits mindre långt. R. med kortare våglängd benämns hårda R. Då R. passerar olika kroppar, absorberas de olika starkt. Särskilt starkt absorberas de i tunga metaller, framför allt av bly. Den användning inom medicinen, som R. fått, särskilt vid ställandet av diagnoser, beror på den olika absorptionsförmåga, som olika ämnen besitter gentemot R. De köttiga delarna av människokroppen genomträngs nämligen vida lättare av R. än ben och blod. R. påverkar särskilt växande vävnader och härpå grundar sig R:s användning vid behandling av kräfta o.d. R. har även i övrigt en hel serie karakteristiska egenskaper. En gas, som utsätts för R., joniseras och blir därigenom ledande för elektricitet. Den fotografiska plåten svärtas av R., på vilket förhållande röntgenfotograferingen, som blivit av utomordentlig betydelse för medicinen, grundar sig. Vissa kroppar fluorescerar, om de utsätts för R. Genom att låta R. reflekteras mot kristallameller har s.k. röntgenspektra kunnat framställas. Studiet av de röntgenspektra, som olika grundämnen ger, har varit av mycket stor betydelse för den kemiska och fysikaliska forskningen. — Moderna röntgenrör, elektronröntgenrör el. glöd-katodröntgenrör, är alldeles gasfria och innehåller en glödkatod för alstrande av elektroner. Genom att ändra glödströmmen och spänningen på antikatoden kan man reglera strålningens karaktär. Rördrom, vadarfågel, spräcklig i gulbrunt och svart; nattdjur med bölande läte. Fridlyst. Se sid. 423. Rörelseenergi, se Energi. Rörhöna, se Sumphönssläktet. Rörlig njure, se Vandrande njure. Rörligt tillägg el. dyrtidstillägg avser att ge viss kompensation vid levnadskostnadernas ökning. R. infördes först under den vid slutet av l:a världskriget insättande dyrtiden och kallades dyrtidstill-lägg. Nya bestämmelser utfärdades 1932 och 1939 samt 1947. R. utgår till statstjänstemän och till tjänstemän i enskilda företag, då avtal härom träffats, vilket numera i allmänhet är fallet. Rörmaskar, borstmaskar, som bildar rör genom avsöndring från huden, varigenom sandkorn, slam