Sav 1036 Huvudnäring boskapsskötsel och mejerihantering. — Historia. 121 f.Kr. införlivades S. med ro-marväldet, ingick senare i det frankiska riket och förenades slutligen med Burgund, tillsammans med vilket det 1032 kom under tyska kejsardömet. 1416 upphöjdes grevskapet S. till hertigdöme. Under de följande århundradenas strider mellan Frankrike och Spanien kom S. genom sitt läge i en svår politisk ställning. Dess maktställning stärktes emellertid genom Spanska tronföljdskriget, i vilket S. deltog på koalitionens sida. I Utrechtfreden 1713 hade S. fått Sicilien men måste 1720 utbyta detta mot Sardinien. Därefter utgjorde S. en del av det nya konungariket Sardinien. 1792 erövrades det av fransmännen men återställdes 1814 till Sardinien, som 1860 överlämnade det till Frankrike. Sayoykål, se Kål. Sa'volaks, ett inlandslandskap i Finland, som gränsar till Österbotten i n. och nv., till Karelen i ö. och s., till Nyland i sv. och till Tavastland i v. S. är delat på Kuopio, S:t Michels och Kymmene län. Savonarola [-vånarå'la], G., 1452—98, italiensk folkledare och religiös reformator. S. blev domini-kanmunk 1475 och uppträdde senare som botpredikant i Florens, oförskräckt angripande förfallet inom kyrka och samhälle. Han vann massor av anhängare och styrde för en tid Florens som diktator. S:s fiender arbetade emellertid energiskt på hans fall och lyckades få honom bannlyst 1497. Då påven hotade belägga Florens med interdikt, övergavs S. av sina anhängare och fängslades, torterades och brändes som kättare. Sa'vonlinna, finskt namn på Ny slott*. Sax'are, se Sachsare och Angelsaxare. Saxarfjärden i Stockholms skärgård begränsas av Trälhavet i v., Ljusterön i ö., Värmdön i s. och fastlandet i n. Saxifraga'ceae, växtfamilj, omfattande ca 650 arter, huvudsakligen örter. Vanligen 5-taliga blommor med 8—10 ståndare. Sax'o Grammaficus, Saxo (da. Sakse), omkr. 1150—1220, dansk hävdatecknare, författare till ett berömt verk på latin (Gesta danorum), vilket utgör den viktigaste källan till Danmarks äldre historia. Saxofo'n, biåsinstrument av mässing med klarinettmunstycke, konstruerat av den belgiske instru-mentmakaren A. Sax. S. har en egendomligt genomträngande klang; den används särskilt i dansmusik för orkester. Saxon, Johan Lindström, 1859—1935, journalist och författare, som utgav veckotidningen Sånings-mannen. S. arbetade för nykterhet och vegetaria-nism samt var motståndare till vaccinationen. Saxo'nia, lat., Sachsen. Say [sä], J. B., 1767—1832, fransk nationalekonom, professor i Paris, vilken spelade en betydande roll i den klassiska nationalekonomin. Sayers [sej'ös], Dorothy L., f. 1893, engelsk författarinna, världsberömd för sina skickligt skrivna detektivromaner av vilka ett flertal översatts till svenska. Sazo'nov, S. D., 1860—1927, rysk politiker, 1909 —16 rysk utrikesminister. S. arbetade för ett närmande till England och Frankrike. Under l:a världskriget råkade han i onåd hos tsaren. Efter den ryska revolutionen vistades han i Frankrike. Sb, kem. tecken för en atom antimon (Stibium). Sbirr'er, förr använd benämning på polisbetjänter i Italien. Se, kem. tecken för en atom skandium. S. C., officiell förkortn. på South Carolina, USA. Scaevola, se Mucius Scaevola. Sca'Ia, it., trappa, tonskala, skala. Den världsbekanta Operan i Milano heter La S. (egentl. Teatro alla S.). Sca'Ia sanTa, it., heliga trappan, marmortrappa i Rom, som ursprungligen skulle ha tillhört Pilatus’ palats i Jerusalem. En ström av katoliker kryper ständigt på knä uppför trappan för att erhålla syndernas förlåtelse. Scaman'der, se Skamandros. Scan'dia el. Scandinavia, se Skandinavien. Scandinavian Airlines System [skændinej'yjön ä'ölajns siss'töm], förkortat SAS, skandinaviskt samarbetsföretag för kommersiell flygtrafik, sammansatt av det svenska AB Aerotransport, Det Danske Luftfartselskab och Det Norske Luftfarts-selskap. S. bedriver reguljär lufttrafik inom hela Europa och till främmande världsdelar. 1956 trafikerades 39 länder och företagets avlägsnaste landningsorter var Tokyo, Santiago de Chile, Johannesburg och Los Angeles (via Nordpolen). S. har huvudkontor i Stockholm. Sca'nia, lat., Skåne. Scania-Vabis, aktiebolaget, i Södertälje, grundades 1921. Tillverkning av bilar m.m. Scapa Flow [skæp'ö flå], en stor fjärd bland Orkneyöarna, belägen s. om den största av öarna, Pomona. S. var under l:a världskriget en viktig bas för den engelska flottan. Då större delen av den tyska flottan 1918 överlämnades till England, fördes den till S., varest den på order av dess tyske befälhavare v. Reuter sänktes. — Under 2:a världskriget sänktes här det engelska slagskeppet Royal Oak vid ett tyskt u-båtsanfall okt. 1939. Scaramouche, franskt skådespelarporträtt, 1600-talets slut. Scaramouche (skaramosj'), storskrävlande figur i Commedia delFarte. Scarborough [ska'brö], hamnstad i England vid Nordsjön, N. Englands mest besökta badort. 44 130 inv. 1954. Scarlatfi, A., 1659—1725, italiensk tonsättare. S. var bl.a. verksam som hovkapellmästare i Neapel och grundläggare av den s.k. neapolitanska skolan. Av hans kompositioner märks ett flertal operor, kyrkokonserter, oratorier, serenader m.m. Scarron [skaråq'], P., 1610—60, fransk författare, vilkens hustru, F. d’Aubigné, efter S:s död blev markisinna Maintenon. Scavenius, Erik, f. 1877, dansk diplomat och politiker, utrikesminister 1909—10 och 1913—20, därefter sändebud bl.a. i Stockholm 1924—32. 1940