1037 blev S. efter tysk påtryckning utrikesminister ocb sökte i viss utsträckning arbeta för samverkan med Tyskland. S. undertecknade antikominternpakten nov. 1941. Avgick 1943. Scelba [sjäFba], Mario, f. 1902, italiensk politiker, tillhörande kristligt demokratiska partiet. Inrikesminister i de Gasperis regering 1947—53. S. bildade febr. 1954 med stöd av liberaler och socialdemokrater en koalitionsregering. Avgick juni 1955. Scen [se'n], skådebana, skådeplats; den plats i en teater, där pjäsen uppförs; den ort, där handlingen försiggår; underavdelning av en akt i ett teaterstycke; i bildlik bemärkelse liktydigt med tavla el. häftigt uppträde i verkliga livet. Sceneri', rörelseschema på en teaterscen. Scepter [säp'-], spira. Schablo'n, i papp el. metallplåt utskuret mönster, formbleck, formbräde; vardaglig, utsliten typ el. modell. Schabra'k, elegant sadeltäcke. Scbacht, H., f. 1877, tysk bankman och politiker, riksbankspresident 1923—30. År 1933 blev S. av Hitler utnämnd till riksbankspresident och rikseko-nomiminister trots motstånd från den mera extrema flygeln av partiet. Så småningom uppstod slitningar mellan partiet och S., vilket resulterade i S:s avgång som ekonomiminister 1937. Kvarstod formellt som minister utan portfölj till 1944, då han arresterades av nazisterna. 1945 omhändertogs han av de allierade och anklagades som krigsförbrytare. Frikändes i Nürnberg 1946 men dömdes 1947 av en tysk denazifieringsdomstol till åtta års arbetsläger. Frikändes åter sept. 1948 efter ny rättegång. 1952 finansexpert i Persien. Numera privatbankir i Düsseldorf. Schack, ett spel, som spelas på ett i 64 rutor indelat bräde med 32 pjäser, hälften ljusa, hälften mörka. Spelet går ut på att ta motspelarens kung. S. anses ha uppfunnits i Indien f.Kr. Först under 1800-t. har man mera systematiskt börjat spela S. Numera utges schacktidskrifter och internationella turneringar hålls årligen etc. Schack'ra, driva handel i smått; ockra, skinna. Schad'ow, G. J., 1764—1850, tysk bildhuggare, 1805 direktör för Berlins konstakademi. S:s konst utmärks av en karaktärsfull realism och monumentalitet (statyetten av Fr e d r i k II, porträttbysten av Goethe), stundom av graciös behagfullhet (marmorgruppen av prinsessorna Lovisa och F r e d r ika). S. utförde även raderingar, litografier samt teckningar. SchafThausen, kanton i n. Schweiz. 298 km2. 57 515 inv. 1950. Huvudstad Schaffhausen, 22 498 inv. — Vinodling. Industrin omfattar bl.a. aluminium- och vapentillverkning. Schagg, ett slags möbeltyg av ylle med grov lugg. Schagräng, se Chagräng. Schah, titel för konungen i Iran (Persien). Schaka'1 (Can'is a'ureus) hör till hundsläktet. Den har grov päls med gråbrun färg, mörkare rygg och ljusgul buk. Den håller sig dold om dagen men strövar nattetid omkring i stora flockar. S:s tjut och närgångenhet har gjort den illa beryktad. Schakt, förbindelseled mellan markytan och de underjordiska rum i en gruva, i vilka arbetet försiggår. Schakå', cylindrisk soldathatt av läder el. filt. Schalburgkåren kallades en dansk poliskår som under den tyska ockupationen av Danmark under 2:a världskriget stod i tysk tjänst. Den upprättades av den danske officeren von Schalburg och deltog 1941 i kriget på östfronten. Schalotf enlök, en allmänt odlad löksort med vid huvudlöken fastsittande gulbruna bilökar. Schamanism, en hos vilda fokslag förekommande tro på andemakter. Schamanen är ett slags trollpräst, som med hjälp av andarna tros kunna göra Sch underverk. Till de schamanistiska religionerna hör framför allt de arktiska folkens religioner. Schamo, se Sjamo. Schampone'ring, rengöring av håret genom in-gnidning med något lämpligt medel och efterföljande tvättning och torkning med varm luft. Schan-hai, se Sjanghaj. Schank'er, se Mjuk schanker och Syfilis. Schansi, se Sjansi. Schar-Dagh, Sar Planina, berg i n. Albanien och s. Jugoslavien vid floderna Drins och Vardars källor. Högsta toppen, Ljubeten, når 2 500 m ö.h. Scha'rlakan [äv. sjarla'-], skarlakan, ett rött färgämne, som erhålls av Cochenille*. Scha'rlakansfeber [äv. sjarla'-], smittosam sjukdom, vilken 2—7 dagar efter smittotillfället utbryter med feber, allmänt illamående, kväljningar el. kräk-ningar och svälj ningsbesvär. Efter ytterligare någon dag uppträder en utbredd rodnad, som består av tätt liggande, röda fläckar, skilda genom blekare mellanrum. Ansiktet är fritt från utslag. Efter ytterligare några dagar bleknar utslagen, varefter huden börjar fjälla. Det dröjer ofta 5—6 veckor, innan fjällningen är avslutad. S. åtföljs ofta av komplikationer, såsom körtelsvullnad, inflammation i mellan-örat, njurinflammation etc. Sjukdomsförloppet växlar i hög grad. Vissa epidemier är mera elakartade än andra. Patienter lidande av S. skall enligt lag isoleras. Scharn'horst, G. J. D. v., 1755—1813, preussisk general, som stupade i befrielsekriget mot Napoleon. Schar'tau. — 1. H. S., 1757—1825, präst, verksam bl.a. i Lund. Han gjorde sig till målsman för en sträng, kristen åskådning, starkt pliktbetonad och med noggrant fastställda regler. S. vann anhängare särskilt i s. och v. Sverige. Den från honom utgående riktningen har karakteriserats av en viss hård intolerans. — 2. Frans S., 1797—1870, affärsman, vilken spelade en viktig roll för avvärjandet av en affärskris 1857. Stockholms fondbörs insamlade en hedersgåva till S., vilken han använde till upprättandet av Schartaus handelsinstitut. Schartaus handelsinstitut, se Stockholms stads handelsgymnasium. Schatt-el-Arab, Shatt al Arab (”arabfloden”), Eu-frats och Tigris’ gemensamma avloppsarm. S. utmynnar i Persiska viken. Schatte'ra, återge skuggor och dagrar, nyansera. — Schatte'ring, färgskiftning, olika grad av ljusstyrka. Schatull', litet skrin (särskilt för penningar). Schauman [sjå-], E. V., 1875—1904, finsk fri-hetssvärmare. S. var anställd som underordnad tjänsteman vid finska senaten. Upprörd över de av generalguvernör Bobrikov ledda förryskningssträ-vandena nedsköt han denne, varefter han omedelbart sköt sig själv. S. betraktas i Finland som nationalhjälte. Schaumburg-Lipp'e [sja'omborg-], f.d. riksdel i Tyska riket, belägen mellan Hannover och West-falen, ö. om mell. Weser. Ingår sedan 1946 i delstaten Niedersachsen, Västtyskland. 340 km2. 53 000 inv. Huvudstad Bückeburg. Slättland. Lantbruk med mejerihantering. Schavott', ställning för avrättningar. — S c havo 11 e' r a, utställas till offentlig vanära. Scheele, K. V., 1742—86, svensk kemist, som upptäckte bl.a. klor, barium, mangan och (samtidigt med Priestley) syre och som utförde ett stort antal andra undersökningar av utomordentlig betydelse. Scheeles grönt används som grön färg och är till sin kemiska sammansättning en arseniksyrlig kopparoxid [CuHAsO3]. SchetFel, J. H., 1690—1781, tyskfödd målare,