1043 kvarter var förlagt till Geneve 1920—39. Under krisen på 1930-t. led S. hårt av den minskade turisttrafiken. Ledningen har legat i de borgerliga partiernas händer, vilka dels gjort front mot en mindre nationalsocialistisk rörelse i S., dels också tagit avstånd från socialdemokratin och i vissa fall handlat tämligen egenmäktigt även mot vad majoriteten önskat vid folkomröstningar. Under 2:a världskriget genomförde S. en omfattande förstärkning av försvaret och hävdade med framgång sin neutralitet. Efter 2:a världskrigets slut har S. deltagit i det europeiska återuppbyggnadsarbetet. På grund av sin hävdvunna neutralitet har S. ej sökt inträde i FN men har å andra sidan medarbetat i flera av FN:s fackorgan. S. anslöt sig vidare till OEEC och medverkade i genomförandet av Marshallplanen. — President sedan 1956 är f.d. vicepresidenten och justitieministern Markus Feldmann. Schweizergarde, regemente av schweizare, som tidigare förekom speciellt i Frankrike. Numera livvakt hos påven. Schweizeri', tidigare benämning på kafé, där även sprit serveras. Schweizerost, en särskilt i Schweiz tillverkad, hel-el. halvfet, storpipig ostsort. Schweiziska edsförbundet, ty. Schweizerische Eidgenossenschaft, fr. Confédération helvétique, är det officiella namnet på Schweiz. Schwerfn, huvudstad i delstaten Mecklenburg, n. Östtyskland. 90 000 inv. 1946. Schweri'n, Vilhelm J. L. v., 1792—1808, finsk militär, som stupade i slaget vid Oravais. Han har besjungits av Runeberg i Fänrik Ståls sägner. Schwind [-t], M. von, 1804—71, tysk målare. S:s konst är nationellt betonad och har starkt romantisk prägel. S. ägnade sig även åt monumentalt måleri och utförde ett flertal dekorativa verk. Schwyz, kanton i mell. Schweiz, 908 km2. 71 082 inv. 1950. Huvudstad Schwyz, 10 000 inv. — Boskapsskötsel är huvudnäring. Industrin omfattar huvudsakligen sidenväverier. Schück, J. H., 1855—1947, litteratur- och kulturhistoriker, professor i estetisk litteratur och konsthistoria i Lund 1890, i Uppsala 1898—1920, rector magnificus vid Uppsala universitet 1905—18. Led. av Svenska akademien 1913. 1918 ordförande i Nobelstiftelsen. Som vetenskaplig författare var S. synnerligen produktiv och mångsidig (Shakespeare och hans tid, Svensk litteraturhistoria, Allmän litteraturhistoria). Schymberg, Hjördis, f. 1909, sopransångerska, anställd vid Kungl. teatern i Stockholm från 1935. Hovsångerska från 1943. Schiitt [sjytt], Stora S., 1 890 km2, och Lilla S., 280 km2, öar i Donau mellan Bratislava och Ko-marno. Stora S. tillhör Tjeckoslovakien, Lilla S. Ungern. Schäferhatt, damhatt med stora brätten som var modern mot slutet av 1700-t. Brättet var ofta ned-vikt över öronen och hatten försedd med knytband under hakan. Schäferhund, se Hundraser. Schäferi', anstalt för fåravel. SchälPack, se Gummilacka. Schäs, tvåhjuligt åkdon, senare även namn på fyr-hjuliga mindre vagnar. Schäslong', vilosoffa, halvsoffa med karm vid ena änden. Schönberg. — 1. A. S., 1874—1951, österrikisk tonsättare, som väckte ett visst uppseende med sina kompositioner, i vilka han hänsynslöst använde sig av disharmonier i avsikt att skapa en expressionistisk musik. S. var från 1933 verksam i USA. — 2. Ib S., 1902—55, dansk skådespelare; teater och film. Sco Schönbrunn', slott sv. om Wien, uppfört i början av 1700-t. Vidsträckta trädgårdar och parker. Schönherr, Karl, 1869—1943, österrikisk författare och läkare, som skrev folklivsberättelser från Tyrolen och skådespel av psykologisk karaktär (G1 au b e und Heimat). Scientia [sient'sia], lat., vetenskap, kunskap, insikt. Scillyöarna [sill'i-], ögrupp i Atlanten, sv. om England. 16 km2, 1 730 inv. Trädgårdsskötsel. Scipio [sji'-]. — 1. Publius Cornelius S. Africa-nus, 237 (el. 234)—183 f.Kr., romersk fältherre. S., som var allmänt beundrad för sin glänsande begåvning och tapperhet, tjänstgjorde som prokonsul och överbefälhavare i Spanien, vilket land han fullständigt erövrade (206). Därefter övergick han till Afrika och besegrade Hannibal vid Zama 202, varigenom det kartagiska stormaktsväldet krossades. S. dog i landsflykt. — 2. Publius Cornelius S. Aemi-lianus, 185 (el. 184)—129 f.Kr., romersk fältherre. I tredje puniska kriget erhöll S. överbefälet mot Kartago, som förstördes 146. S. ställde sig på det aristokratiska partiets sida i de agrariska striderna, som inletts av Graccherna. S. blev sannolikt mördad av demokraten Carbo. Scirocco [sjiråk'o], beteckning för en på Sicilien förekommande, från Sahara blåsande, torr, stoftförande och het sydvind. Samma vind kallas i Nordafrika Samu'm. Scones [skå'ns], eng., tekakor. Scooter [sko'tö], eng., speciell typ av motorcykel med i regel i bakpartiet inkapslad motor och mindre hjul än en vanlig motorcykel. Genom ramens konstruktion, som skiljer sig från en vanlig motorcykels, skyddas föraren mot stänk o.d. S. konstruerades först i Italien. Scofland, se Skottland. Scotland yard [skåtlönd ja'd], namn på polisens centrala tjänstebyggnad i London (egentligen New Scotland yard). Scott [skått]. — 1. Sir W. S., 1771—1832, engelsk romanförfattare och skald. S. är den egentlige skaparen av den historiska romanen, och han har utövat ett ofantligt inflytande på hela världslitteraturen. Han skrev med otrolig snabbhet en lång serie romaner (Waverley, Rob Roy, Ivanhoe, Kenilworth), vilka innehåller utomordentligt livfulla men ej alltid historiskt riktiga skildringar av forna tiders folk och sedvänjor. S. skrev även romantiska ballader på vers (Den siste bardens sång). — 2. R. F. S., 1868—1912, engelsk sjöofficer och sydpolsforskare. S. företog två syd-polsexpeditioner, den första 1901—04, och den andra 1910—12. Under den sista nådde S. sydpolen 1912, fem veckor senare än Amundsen, men omkom jämte fyra följeslagare under färden. Scotus, Johannes Duns, d. 1308, skotsk teolog, medlem av franciskanorden och verksam i Oxford, Paris och Köln. Vid utvecklandet av sina teologiska läror använde sig S. i stor utsträckning av skolas-tiska hårklyverier. Han är en av den medeltida katolska teologins förnämsta målsmän. Mellan hans anhängare, de s.k. scotisterna, och Tomas’ av Aqui-no meningsfränder, de s.k. tomisterna, uppstod en viss rivalitet. Kyrkan anslöt sig till den senares läror. S. har dock haft ett stort inflytande på den medeltida teologins utveckling. Scoutrörelsen [ska'ot-], boyscoutrörelsen, en av den engelske generalen Baden-Powell 1908 startad rörelse, som från de engelsktalande länderna snabbt spritt sig över hela världen. Under boerkriget organiserade generalen en kår av yngre gossar, vilka som spejare gjorde den engelska armén vissa tjänster. Med denna kår som förebild organiserade B.-P. i hemlandet kårer av yngre gossar (senare även flickor), vilka sammanhållna av en lindrigt militär