1045 Sedel, se Penningväsen. Sedelbank, se Bankväsen. Sedentä'r, stillasittande, orörlig. Sede's, bokformat, då papperet vikts till 16 blad. Sediment', bottensats, fällning. — S e d i m e n-tä'r, uppkommen genom fällning. Sedimentä'ra bergarter, se Bergarter. Se'dum, fetknopp, är ett till familjen Crassula'-ceae hörande växtsläkte, av vilket ett flertal arter odlas som prydnadsväxter. Arterna har i allmänhet köttiga blad. Inhemska hos oss är bl.a. S. a c r e, S. album och S. rupestre. See Fabrikers AB, stort järnverk i Sandviken med specialtillverkning av stålrör. Aktiekap. 5 760 000 kr 1956. Seebeck [se'-], Thomas Johann, 1770—1831, tysk fysiker, upptäckare av termoelektriciteten. Sefardi'm, se Judar. Sefi'r, se Zefyr. — S e f i' r g a r n, ett slags fint, mjukt, löst spunnet ullgarn, som används till bro-dering etc. Segantfni, G., 1858—99, italiensk målare. S. blev framför allt alpnaturens och alpfolkets målare. Han uppnådde en ovanlig teknisk skicklighet, särskilt i behandlingen av ljus- och luftproblem. Se'gelcke, Tore, f. 1901, norsk skådespelerska. Talrika gästspel i de nordiska länderna. Segelflygning, flygning med flygplan utan motor, varvid man använder sig av luftströmmar för att få planet att höja sig. Genom S. har man vunnit ökad kännedom om luftströmmars inverkan på flygplan och om de senares kon-struktionsmöjligheter. Rekordtiden för S. uppgår för närvarande till 3616 timme, största raka flyg-sträckan är 265 km och högsta flyghöjden är 3 850 m. Segelflygplan bogserade av motorflygplan användes under 2:a världskriget för truppförflyttningar. Segers normalkäglor, se Pyrometer. Segerstedt. — 1. T. K. S., 1876—1945, politisk skriftställare, professor i allmän religionshistoria i Stockholm 1913—17. S. blev redaktör för den liberala tidskriften ”Forum”, då den började utges 1914. 1917 blev S. redaktör för Göteborgs Handels-och Sjöfartstidning. Från 1933 till sin död gjorde S. i sin tidning en uppmärksammad insats för kampen mot diktatursystemen. — 2. Torgny S., f. 1908, professor i sociologi i Uppsala sedan 1947. Rektor magnificus vid Uppsala universitet sedan 1955. Seghers, Hercules, omkr. 1590—omkr. 1640, holländsk målare och grafiker, en av Hollands främsta landskapsmålare. S. anses som kopparfärgtryckets uppfinnare och hans konst hade betydelse för Rem-brandts utveckling. Segment'. — 1. Ett S. el. cirkelsegment är en del av en cirkel, som begränsas av en cirkelbåge och den till bågen hörande kordan. Ett sfäriskt S. är den del av en sfär (klot), som begränsas av ett plan, som skär klotet, och klotets yta. S. används även i vidsträcktare betydelse om varje begränsad del av en linje el. yta. Jfr Cirkel. — 2. Del av en djurkropp om denna består av efter varandra följande likartade delar (maskar, leddjur). Segni [senj'i], Antonio, f. 1891, italiensk jurist och politiker, tillhörande kristligt demokratiska partiets vänsterflygel. 1954 prof, i civilrätt vid Roms universitet. Jordbruksminister 1946—51, undervisningsminister 1951—54. Juli 1955 konseljpresident. Segno [sän'jå], it., tecken, se Dal segno. Segovia [-gå'-], A., f. 1894, spansk gitarrvirtuos. S. anses vara världens förnämsta gitarrspelare. Segring, utsmältning av en mera lättsmält metall från en blandning med mera hårdsmälta ämnen. Sehlstedt, E., 1808—74, skald. S:s sånger och visor vann stor popularitet liksom hans humoristiska skildringar från resor i Sverige. Seiches [säsj], fr. (plur., sing seiche), meteor.. Sek ”stående” vågor, beteckning på egensvängningar hos vattenmassor som uppstår i större insjöar och avspärrade havsområden vid plötsliga lufttrycksför-ändringar och efter storm. Sei'del, se Sej del. Seignettesalt [senjätt'-], kaliumnatriumtartra't, används inom medicinen som avförande medel. Seigneur [sänjö'r], fr., hög herre. — Grand S. [graq], rik och förnäm herre. Seine [sä'n], en av Frankrikes största floder. Upprinner på v. sidan av Långres högplatå, flyter i nv. riktning och utfaller i Engelska kanalen. Bland bifloder märks Marne, från höger. S. är 780 km lång och segelbar under nästan hela sitt lopp. Seip, D. A., f. 1884, norsk språkforskare, professor vid Oslo universitet 1916 samt rektor vid universitetet 1937—46. Efter den tyska ockupationen sökte S. hävda universitetets självständighet, vilket medförde att han fängslades 1941 och sedermera fördes till Tyskland, varifrån han återvände 1945. Seipel [saj-], L, 1879—1932, österrikisk politiker och teolog, vilken som förbundskansler 1922—24 lyckades genomdriva, att NF medverkade till upphjälpandet av Österrikes tilltrasslade statsfinansi-ella ställning. SeismograT, instrument, som registrerar jordskalv, även obetydliga, eljest omärkliga darrningar i jordskorpan. I vårt land finns S. i Uppsala, Lund c h Abisko. Seismologi', den vetenskap, som särskilt ägnar sig åt studiet av jordskalv. Sejd, hos de fornnordiska folken med vissa ceremonier utövad trolldom, som avsåg att utröna framtiden, bota sjukdom, vinna kvinnors kärlek etc. Sej'del, ett slags ölmugg av glas med handtag och (ibland) lock. Även ett tyskt rymdmått (ungefär 16 liter). Sejm, tidigare benämning på den polska riksdagens folkvalda kammare. Séjour [sesjo'r], fr., uppehåll, vistelse. Sejsa, hopfästa tåg. Sej val, se Fenvalsläktet. Sekant, rät linje, som i två el. flera punkter skär en kroklinje. Se'kel. — 1. Århundrade. — 2. Hebreiskt mynt-och viktenhet, jfr Sikel. — S e k u 1 a' r el. s e k u-1 ä' r, hundraårig, inträffande vart hundrade år. Seki'n, äldre österländskt och italienskt guldmynt. — Seki'ner, numera skämtsamt: pengar. Sekond. — 1. På örlogsfartyg chefens närmaste man. — 2. Medhjälpare åt de tävlande vid box-ningsmatch. Sekre't. — 1. Hemlig. — 2. Flytande el. fasta ämnen, som avsöndras från celler hos växter el. djur. Sekre'ta utskottet, den svenska riksdagens äldsta utskott, tillsatt första gången 1627. Utskottet förpliktade sig att hemlighålla vad som yppades inför detsamma. S. utvecklades så småningom till en sammanslutning från de tre högre stånden; bönderna fick ej säte däri. S:s huvudsakliga verksamhet låg på det utrikespolitiska området, ehuru det även ingrep på flera andra områden. 1723 bildades ett utvidgat S., ”stora sekreta deputationen”, där bondeståndet var representerat. Senare fördelade sig utskottet på olika avdelningar, deputationer. 1740 tillsattes en sekretissime beredning och 1746 en beredning för diplomatiska ärenden. Under sin största maktställning på 1700-t. var S. centrum för riks-dagsarbetet, senare förlorade det i betydelse. I 1810 och 1866 års riksdagsordningar nämns ej S. Sekrete'rarregemente, beteckning på de perioder i Sveriges historia, då det kungl. kansliets sekreterare haft stort inflytande på regeringen, t.ex. under Gustav Vasas söner och under Karl XI:s regering. Sekretess', hemlighetsfullhet, tystnadsplikt, grann-lagenhet.