Sek Sekretion, avsöndring. Jfr Inre sekretion och Körtel. Sekretä'r, byrå med en utfällbar klaff, avsedd för skrivning. Sekt, trossamfund, mer el. mindre avskilt från ett härskande kyrkosamfund. Sekt, tysk beteckning på en del vita, musserande viner. Sekte'r, konglig S., förr titel på e.o. tjänstemän i Kungl. Maj:ts kansli (förkortning av sekreterare). Sektion, skärning. — 1. Avdelning (t.ex. humanistiska sektionen inom den filosofiska fakulteten). — 2. Skärningslinjen mellan ett plan och en buktig yta. Sek'tor används inom matematiken i allmänhet i den begränsade betydelsen cirkelsektor, dvs den yta, som begränsas av två radier i en cirkel och den mellanliggande cirkelbågen. Med sfärisk sektor förstås den del av ett klot, som begränsas av en kon med spetsen i sfärens (klotets) medelpunkt och den del av klotytan, som innesluts av skärningslinjen mellan klotytan och könens mantelyta. Jfr Cirkel. Sekula'r, se Sekel. Sekularisation el. sekularisering, förvandling av kyrkliga egendomar el. rättigheter till världsliga. Under reformationen förekom S. särskilt i Tyskland, då protestantiska furstar underlade sig kyrkans besittningar. I Sverige skedde S., då Gustav Vasa underlade sig de svenska kyrkogodsen. — Sekularisera, förvandla kyrkliga egendomar till världsliga; göra världslig. Sekulä'ra förändringar (t.ex. i klimat, i fördelning mellan land och hav), förändringar, som försiggår så långsamt, att de blir märkbara först genom att de följs under lång tid (sekler). Sekund. — 1. Som tidsmått en sextiondedels minut. — 2. Som vinkelmått en sextiondedels minut (en grad = 60 minuter; en rät vinkel = 90°). — 3. Mus., den diatoniska skalans andra tonsteg. S. kan vara stor (c-d), liten (c-dess) el. överstigande (c-diss). Sekun'da, av mindre god kvalitet, av näst bästa slaget. Sekundant', biträde åt person, som duellerar. — Sekund e'ra, hjälpa, understödja; spela el. sjunga andra stämman. Sekundchef är inom militärväsendet i Sverige en benämning, som används om de officerare, som verkligen för befälet vid vissa regementen, vilkas högsta chef formellt är konungen (Svea livgarde, Livregementets grenadjärer m.fl.). Sekundpendel, se Pendel. Sekundä'r, av andra rangen, av underordnad betydelse, efterföljande. Motsats: Primä'r. Sekundä'rlån, se Tertiärlån. Sekurite't, säkerhet, trygghet. Sekvens', följ dsång, beteckning för vissa äldre, religiösa hymner. Inom kompositionsläran betecknar S. en melodis el. ackordföljds upprepning i ett högre el. lägre tonläge. SekvesTer, kvarstad. Se'l, lugnvatten mellan forsar i Norrland. Se'la, ett ord, som förekommer bl.a. i Davids psalmer, och som möjligen är ett slags avslutnings-ord för sången, efter vilket ackompanjemanget ensamt fortsatte. Selander, Sten, f. 1891, docent i växtbiologi i Uppsala sedan 1951, författare, som utgivit lyriska diktsamlingar, resekåserier m.m. S. är litteratur- och teaterkritiker i Svenska Dagbladet sedan 1936. En av de 18 i Svenska akademien 1953. Selaön, ö i Mälaren mellan Präst- och Tynnelsö-fjärdarna. 91 km2. Seldschu'ker, seldsjuker, turkisk folkstam, som på 1000- och 1100-t upprättade flera mäktiga välden i Främre Asien. Det förnämsta grundades av To- 1046 grul Beg i Bagdad 1055 och hade en period av stark blomstring, tills det gick under 1194. Ett annat hade av Sulejman bildats i Mindre Asien omkr. 1075. Detta väldes sultaner hade sin huvudstad i Ikonium, men deras makt krossades av mongolerna under senare hälften av 1200-t. Selektion, urval. Jfr Utvecklingslära. SelektiviteT, en radiomottagares förmåga att särskilja radiosändare, som har närliggande våglängder. Sele'n, med svavel besläktat, sällsynt grundämne. Kem. tecken Se. Atomnummer 34. Spec. vikt 4,8. Smältpunkt 220°. Atomvikt 78,96. Atomvärde 2,4 el. 6. — S. kan även erhållas i en metallisk modifikation, vilken har den märkliga egenskapen, att dess ledningsförmåga för elektrisk ström starkt ökas, om metallen belyses. Härpå grundar sig användandet av S. i apparater för telegrafering av bilder, liksom försök att konstruera apparater för att blinda skall erhålla uppfattning om ljusfördelningen i ett rum och därigenom ledsyn. — S. åtföljer i små mängder svavelkis och erhålls som biprodukt vid svavelsyre-tillverkning. S. upptäcktes 1817 av Berzelius. Sele'ncell, för olika ändamål använda apparater, som grundar sig på den egenskapen hos metallen selen*, att dess elektriska ledningsförmåga varierar allt efter styrkan av den belysning, för vilken den utsätts (ökar med stigande belysning och tvärtom). Sele'ne, enligt grekernas gudalära månens gudinna. Seleng'a, övre delen av Jenisejs biflod, Övre Tun-guska, före dess inflöde i Bajkalsjön. Sele'nlikriktare, apparat för omvandling av växelström till likström. S. består av metallplattor på ena sidan överdragna av ett tunt selenskikt. Den elektriska strömmen går nästan enbart i ena riktningen, dvs från selen till metall. SeleukFa el. Seleukeia, namn på flera antika städer, bl.a. S. vid Tigris n. om Babylon, som grundades omkr. 310 f.Kr. av Seleukos I och var en av antikens viktigaste handelsstäder. Förstördes av romarna 165 e.Kr. SeleukFder, en syrisk konungaätt, som härstammade från Seleukos I, vilken grundläde ett rike, som omfattade Syrien, Babylonien och senare även Mindre Asien och en del andra områden. Riket ägde bestånd från 312—64 f.Kr., då det intogs av romarna. Selfmade [self'mejd], eng., självskapad. S. används om personer, som skapat sig en framstående ställning uteslutande genom eget arbete. Se'ligersjön, insjö i v. Ryssand, belägen på s. sluttningen av Valdaihöjden. 260 km2. Seliva'nov [-åff], K., d. 1832, rysk bonde, grundade skoptsernas* sekt. S., som bl.a. påstod sig vara tsar Peter Fedorovitj, dog i fängelse. Selleri' (Ap'ium grave'olens), kryddluktande ört, tillhörande familjen Umbelliferae. S., som egentligen är hemmahörande i Medelhavsländerna, är en allmänt odlad kryddväxt. Såväl stjälk som rot (blad-och rotselleri) finner användning dels till sallat, dels som kryddtillsats. Bladen är glänsande och parbla-diga. Roten är köttig. Selo't, se Zelot. SeFtersvatten, ett alkaliskt koksalthaltigt och kol-syrehaltigt mineralvatten, som erhålls från Nieder-selters, en ort i Hessen, Tyskland. Framställs även artificiellt. SeFvas el. Silvas (Skogarna), benämning på ett stort urskogsområde i Brasilien omkring Amazonflodens södra bifloder. Sem, enligt Gamla testamentet Noaks äldste son, stamfader till semiterna. Semafo'r, signalapparat, i allmänhet bestående av en mast, som är försedd med en el. flera vridbara armar el. vingar el. (för signalering i mörker) med