1049 Septemberrevolutionen kallas revolutionen den 4 sept. 1870 i Frankrike, varvid Napoleon III:s kejsardöme störtades. Septenna't, tidsperiod av sju år. Septett', musikstycke för sju instrument. Sep'tima, mus., den diatoniska skalans 7:e tonsteg. S., som är en dissonant, kan vara liten (g—f), stor (g—fiss) el. förminskad (g—fess). Septim'ius Seve'rus, 146—211, romersk kejsare (193), vilken förde en kraftfull styrelse. S. dog under ett fälttåg i Britannien. Sep'tisk, som framkallar el. beror på blodförgiftning. Septisk tank, en förruttnelsebassäng, som används vid rening av kloakvatten. Septuage'sima, egentligen den sjuttionde dagen före påsk, är nionde söndagen el. sextiofjärde dagen före påsk. Septuagin'ta, se Bibel. Sepulkra'1, begravnings-. Seq'uens, lat., den el. det följande. — S e q u e n'-t e s, de följande. Sequoia. Sequo'ia, ett kaliforniskt barrträdssläkte, vars två arter utmärker sig för sina kolossala dimensioner. S. sempervirens (eng. redwood) kan nå en höjd av omkr. 100 m och mer än 5 m i diameter vid brösthöjd. Dess högsta ålder har uppskattats till ca 1 300 år. Mammutträdet (S. gigante'a) kan uppvisa friska stammar med ända till 2 100 årsringar. 3 000 år gamla träd har påträffats. Dessa båda S.-arter är de sista resterna av ett under forna geologiska perioder synnerligen artrikt släkte. Sera'fer, i Gamla testamentet omtalade väsen, som står nära Gud. — S e r a' f i s k, änglalik, himmelsk. Serafi'merlasarettet, statsunderstött sjukhus på Kungsholmen i Stockholm. Öppnades redan 1752. Vid S. bedrivs en del av den medicinska undervisningen. Fr.o.m. 1940 har en del av S:s verksamhet överflyttats till Karolinska sjukhuset. Seraffmerorden, Sveriges högsta orden, vilken fick sina stadgar av Fredrik I 1748. Seraing [söräq'], stad i ö. Belgien, i provinsen Liége, vid floden Meuse, sv. om staden Liége. Ser 42 589 inv. 1953. S. är bekant för sina stora maskinverkstäder, grundade 1817 (Cockerillverken). Seraje'vo, se Sarajevo. Seralj', den forne turkiske sultanens palats; stundom beteckning på hans harem. Séraphine de Senlis [serafin' dö sagli's] (Séraphi-ne Louis), 1864—1934, fransk målarinna, arbetade som städerska i Senlis 1911 när hon upptäcktes av den tyske konsthistorikern Wilhelm Uhde. Hennes praktfulla blomstermålningar tillhör det bästa av modern naiv konst. Sera'pis el. Sara'pis (Osiris-Apis), grekisk-egyptisk gud, skapad av Ptolemaios I såsom Alexan-drias stadsgud. S. dyrkades under 200-t. e.Kr. såsom universalgud. Ser'bien ingår efter 1918 i Jugoslavien*. — S:s äldsta invånare var illyriska och traciska stammar, senare även kelter. Under 2:a århundradet f.Kr. började romarna sina erövringar i dessa trakter, och landet införlivades efter hand med romarriket. På 500- och 600-t. inträngde slaviska stammar, bland vilka särskilt märks serberna, efter vilka landet uppkallades. Så småningom blev S. delat i två riken; det ena utgjordes av kustländerna, det andra omfattade det inre av landet. På 1100-t. blev det inre S. huvudmakten och stärktes alltmer, särskilt sedan Stefan Nemanja omkr. 1170 gjort sig till härskare. Stefans son blev krönt till konung. Under Stefan Dusjan (1331—55) inföll det serbiska rikets storhetstid. Stefan gjorde erövringar i Albanien, Bulgarien, Macedonien och Tessalien samt upprättade ett serbiskt kejsardöme. Efter hans död föll detta emellertid samman. 1371 utslocknade den nemanji-diska ätten. Strax därefter inträngde turkarna i S., som 1389 blev en turkisk provins, till en början med inhemska styresmän men efter 145^ lydande direkt under turkiska riket. Först 1804 gjorde serberna ett försök att frigöra sig från turkarnas herravälde. De leddes av Kara-Georg (turk.: Svarte Georg. Jfr Crni) som emellertid tvingades att fly av turkiska trupper, vilka 1813 återförde S. under sultanens välde. 1815 utbröt en ny resning under Milosj Obrenovitj, och till följd av denna erhöll S. en ganska vidsträckt självstyrelse 1817. 1830 erkände sultanen Milosjs ärftliga furstevärdighet. En revolution utbröt 1842, då Kara-Georgs son Alexander Karageorgevitj utropades till furste. 1859 måste han emellertid abdikera till förmån för Milosj Obrenovitj. Efter strider med turkarna 1876 och 1877 erkändes S:s självständighet på Berlinkongressen 1878. 1903 blev konung Alexander (son till Milosj Obrenovitj) och hans gemål mördade, varefter Peter I, Alexander Karageorgevitjs son, blev konung. Genom krig med Turkiet 1912 och Bulgarien 1913 (se Balkankrigen) utvidgade S. betydligt sitt område. Efter det av serbiska bosnier begångna mordet på den österrikiske tronföljaren Frans Ferdinand i Sarajevo 1914 förklarade Österrike S. krig s.å. Denna händelse blev signalen till l:a världskriget. S. intogs 1915 och förvaltades sedan av centralmakterna. 1918 bildades en ny stat, konungariket Jugoslavien*, av S., Montenegro samt en del områden, vilka förut tillhört Österrike-Ungern. — Sedan 1946 utgör S. tillsammans med provinsen Vojvodina och den autonoma regionen Kosovo-Metohija en folkrepublik i den federativa jugoslaviska republiken, 88 266 km2 och 6 983 544 inv., varav 4,5 milj, i egentliga S. 1953. Sere'n, av lat. sere'nus, klar, ren, lugn. Serena'd, musikstycke, avsett att utföras nattetid utanför en persons fönster till tecken på hyllning. S. förekom bland trubadurerna redan under medeltiden och upptogs sedan från 1600-t. av studenterna i universitetsstäderna. Sereniss'imus, fem. sereniss'ima, lat., egentligen den klaraste; titel för regerande furstar. Sere'no, mus., muntert, glatt.