Sen och filosofiska frågor. Bland hans arbeten märks de tio s.k. dialogerna (Om vreden, Om livets korthet m.fl.). Sene'cio, växtsläkte, tillhörande familjen Compo-sitae, med ca 1 300 arter. Dessa har strödda° blad, vanligen gula blomkorgar och frukt med hårpensel. Flera arter odlas som prydnadsväxter såsom silverek och ”Cineraria”. Korsört (S. vulga'ris) har parflikade blad och små blomkorgar utan strålblommor. Är vanlig som ogräs. Se'negal [även -gall'], fr. Sénégal. — 1. Flod i Franska Västafrika. Uprinner med två källfloder i v. Sudan, flyter i nv. riktning och utfaller i Atlanten vid S:t Louis, bildande ett delta. S., som är omkring 1 400 km lång, är segelbar vissa tider av året för mindre djupgående fartyg upp till staden Kayes. Ovanför Kayes hindras sjöfarten av forsar. Fartyg av främmande nationalitet äger ej tillträde till S. — 2. Fransk koloni i Västafrika, omfattande dels området mellan mell. och nedre loppet av floderna Senegal och Gambia, dels området mellan engelska kolonin Gambia och Portugisiska Guinea samt Dakar, som inkorporerades 1946. Tillsammans 208 800 km2 med 2 092 800 inv. 1951, varav omkring 6700 européer, de övriga negrer av olika stammar. Ö. delen av S. är bergig, v. delen är ett bördigt, delvis mycket sumpigt slättland. Klimatet är under den våta årstiden mycket osunt, varför S. är svårt hemsökt av febersjukdomar. Infödingarna lever av åkerbruk och boskapsskötsel. Viktigaste produkt är jordnötter. Bland städer märks S:t Louis, huvudstad, 64000 inv. 1951, och Dakar, säte för generalguvernören över Franska Västafrika. S:t Louis och Dakar har regelbunden flygtrafik med Frankrike. — S. är Frankrikes äldsta koloni i Västafrika. Senegam'bien, den ursprungliga benämningen på landet omkring floderna Senegal och Gambia i Västafrika. Finns numera ej som officiellt namn men tilldelas ofta den franska kolonin Senegal*. Se'negarot erhålls från en nordamerikansk växt. S. innehåller ämnen, som verkar retande på slemhinnor. S. används för beredande av läkemedel, avsedda att öka slembildningen i luftrören, och vilka därför används vid luftrörskatarr. Senescens', lat., ålderdom. Senglacia'1, beteckning för istidens slutskede, t.ex. senglaciala havet (jfr Yoldiahavet). Sengångare. Sengångare (Bradypod'idae), familj hörande till trögdjurens ordning (Edentata). S. har litet huvud och grov hårbeklädnad samt saknar svans. De är fredliga djur, som lever i träden av blad och gre 1048 nar. Finns i Sydamerika. A i (Brad'ypus tridac'ty-lus) har tre klor på alla fotterna. U n a u (Choloe-pus) har blott två klor på framfötterna. Senhinnan, se Öga. Senhor [senjo'r], port, herre. — Senhora [-njo'ra], fru, fröken. Seni'l, ålderssvag, gammal. Se'nior, äldre, den äldre, den äldste inom ett visst samfund; medlem av en nationsförenings äldre och förnämligare avdelning. Sen'jen, Senja, norsk ö mellan Tromsö och Narvik. 1 600 km2, näst Hindö Norges största ö. S. är bergig; högsta topparna når över 1 000 m ö.h. Senn'a. Sennablad erhålls från afrikanska buskar. De innehåller ämnen, som verkar retande på tarmen och används därför som avföringsmedel. S. verkar jämförelsevis kraftigt. I vanliga fall används lämpligen karlsbadersalt el. ricinolja. Seno'n, en avdelning av kritformationen. Senor [-njå'r], sp., herre. — S e n o' r a, fru. — S e n o r i' t a, fröken. Sensation, sinnesförnimmelse; uppseende. — Sensationell, uppseendeväckande. Sensi'bel, känslig, ömtålig. — Sensibilite't, känslighet. Sensibilisa'tor, ämne, som används för att få till stånd el. påskynda sådana kemiska reaktioner, som äger rum under ljusets inflytande. Sensiti'v, känslig. Sensiti'va (Mimo'sa pudi'ca), en till ärtväxternas familj hörande buske med parbladiga blad, som vid retning t.ex. genom en stöt hopfäller småbladen. S. hör hemma i tropikerna. Sensitometri', mätning av fotografiska plåtars (films, pappers) ljuskänslighet. Sens-moral' [sags-], fr., egentligen sedlig känsla, används i svenskt språkbruk oftast i betydelsen grundmening, praktisk levnadsregel, som kan dras ur en berättelse el. händelse. Senso'risk el. sensoriell', avseende förnimmelsen el. sinnesintrycken. Sensualism, inom filosofin åskådningar, vilka ur kunskapsteoretisk el. etisk synpunkt särskilt lägger vikt vid sinnesintrycken. I vanligt språkbruk betecknar S. en åskådning el. karaktärsrjktning, som särskilt söker tillfredsställelse av de sinnliga drifterna. Sensuell', sinnlig, vällustig. — Sensualite't, sinnlighet. Senta, se Zenta. Sente'ra, känna, uppfatta, värdesätta. — Sentens', tänkespråk, levnadsregel. — S e n t e n-tiö's, rik på sentenser, tankediger, moraliserande. Sentiment', känslofullhet, sinnesrörelse; tanke, mening. — Sentiment a'1, känslofull, känslosam, gråtmild. — Sentimentalite't, känslofullhet, känslopjunk. Separation, åtskiljande, söndring, skilsmässa. — Sep ar e'r a, avskilja, avsöndra, skiljas åt. — Separ a't, avskild, särskild. Separa'tor. Aktiebolaget S., som grundades 1883 för exploatering av en av svensken G. de Laval uppfunnen mjölkskumningsmaskin, tillverkar numera förutom denna en hel del andra maskiner för mejeridrift m.m. Aktiekapital 81 700 000 kr (1956). Bolaget, som är ett av Sveriges största industriella företag, har dotterbolag i ett flertal främmande länder. Sephardi'm, se Judar. Se'pia, färg, framställd ur den bruna bläcksäcks-vätskan hos en bläckfisk. Användes särskilt förr vid utförandet av teckningar. Sep'sis, blodförgiftning*. Septembermorden, massmord, utförda i Paris 2—6 sept. 1792, huvudsakligen på medlemmar av franska aristokratin. (Se vidare Franska revolutionen.)