Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sevebergen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sfo
1051
kriget belägrades S. nov. 1941—2 juli 1942, då
fästningen intogs av tyskarna efter blodiga strider.
Se'vebergen, förr använd beteckning för
svensknorska gränsfjällen.
Se'vegruppen, seveskiffer, beteckning för en del
kristalliniska skiffrar, som har stor utbredning i
våra fjälltrakter och vilkas ålder och
lagringsförhål-landen varit föremål för diskussion.
Severi'n, Frans, f. 1889, socialdemokratisk
politiker, medlem av andra kammaren sedan 1933 och
statssekreterare i kommunikationsdepartementet
1937—42. 1942—51 huvudredaktör för
Aftontidningen. Chef för Pressens tidning sedan 1951.
Severn [sev'ön], näst Thames Englands längsta
flod. Längd 340 km. Upprinner i Wales, flyter i
en stor båge åt sö. och utfaller i Bristolkanalen.
Severnaja Dvina, se Dvina.
Sevilla [sevil'ja], stad i Andalusien, s. Spanien,
vid floden Guadalquivir. 383 900 inv. 1952.
Ärkebiskopssäte. Universitet, grundat 1502. Bland
sevärdheterna märks flera moriska palats samt
katedralen (byggd 1402—1517) med målningar av
spanska mästare (Murillo m.fl.). I S. finns Christofer
Columbus’ grav. S. är centrum för
tjurfäktnings-sporten. Bland industriella anläggningar märks
cigarr- och cigarrettfabriker, sidenfabriker och
maskinverkstäder.
Sèvres [sävr], stad nära Paris. 15 500 inv. 1946.
S. är berömt för sin porslinsfabrik (jfr
Sèvres-porslin). I S. finns internationella byrån för vikt
och mått. 1920 undertecknades i S. en fred mellan
Turkiet och ententemakterna, enligt vilken Turkiets
område kraftigt beskars. Freden blev emellertid ej
ratificerad av Turkiet, och vid det definitiva
fredsslutet i Lausanne ernådde Turkiet fördelaktigare
villkor.
Sèvresporslin [sävr-], för sin höga kvalitet
världsberömt porslin från en 1756 anlagd porslinsfabrik
i franska staden Sèvres nära Paris. Fabriken ägs
av franska staten.
Sexa, lätt supé, bestående av smörgåsbord med
småvarmt.
Sexage'sima, den sextionde, benämning på
åttonde söndagen före påsk. Jfr Septuage'sima.
Sex appeal [-api'l], eng., dragningskraft på
individ av motsatt kön.
Sexf, se Tonskala.
Sext-ackord (egentligen terssext-ackord), den
första omvändningen av treklangen, t.ex. e g c i
stället för c e g.
Sextant', vinkelmätningsinstrument, som särskilt
används som hjälpmedel vid navigation.
Sextett', tonstycke för sex stämmor.
Sexua'lhormoner. Genom undersökningar på
senare tid har man lyckats isolera dels ett manligt
könshormon, testosteron, dels två kvinnliga
könshormoner, follikulin el. oestron och progesteron.
Det sistnämnda har betydelse egentligen vid
graviditet, medan det andra inverkar på
könskaraktä-rernas utveckling och könsorganens funktioner.
Genom upptäckten av dessa ämnen har man fått
nya möjligheter att behandla sjukdomstillstånd.
Frågorna på detta område är emellertid långt ifrån
utredda.
Sexualsystem, ett växtsystem, som uppställdes av
Linné och som ännu används vid undersökningar
av växter. S. omfattar 24 klasser, delade på två
avdelningar.
Sexuell', könslig.
Seychellerna [säsjäll'-], brittisk ögrupp i v.
Indiska havet, nö. om Madagaskar, bestående av 92
större och mindre vulkaniska öar, tillsammans 404
km2. 36 947 inv. 1954. Huvudstad Port Victoria,
belägen på ögruppens största ö, Mahé. Stor hamn
och kolstation. Omfattande sköldpaddsfiske bedrivs.
S. upptäcktes 1502 av Vasco da Gama. Namnet S.
efter en fransk sjöminister från 1700-t., då S. var
fransk besittning. — Sedan 1814 brittisk
kronkoloni.
SeySisfjörgur [se'jdisfjördör], hamnstad på
Islands ö. kust vid en fjord med samma namn. 748
inv. 1953. Betydande fiske och handel.
Seydlitz [sajd-], Friedrich Wilhelm von, 1721—
73, preussisk kavallerigeneral, en av Fredrik II:s
mest betydande fältherrar. Känd genom sin insats
i slaget vid Rossbach 1757.
Seyhan, turk, län, vila jet*, jfr Adana.
Seymour [si'mö], engelsk adelsätt. — 1. Edward
S. hertig av Somerset, omkr. 1506—52, förde efter
Henrik VIILs död ensam styrelsen i England i
egenskap av skattmästare, lordprotektor och
guvernör för Edvard VI. S. var en ivrig protestant. Han
blev på grund av sin hänsynslöshet illa omtyckt
och avrättades efter en högmålsprocess. — 2. Jane
S., omkr. 1509—37, drottning av England genom
giftermål med Henrik VIII 1536.
Seymour-Haden [si'mö-hej'dn], sir Francis, 1818
—1910, engelsk kirurg och etsare, en av skaparna
av den moderna engelska etsningskonsten.
Seyss-Inquart [sajs'-in'kvart], Arthur, 1892—1946,
österrikisk politiker. Han deltog i 1920-t:s
An-schlussrörelse och blev sedermera en av de ledande
i nazistpartiet. S. blev efter påtryckning från Hitler
inrikes- och säkerhetsminister 1938, och närmast på
S:s begäran intågade i mars 1938 tyska trupper i
Österrike. Schuschnigg avgick och S. efterträdde
honom som förbundskansler. 1939 utnämndes S.
till generalguvernör i Polen och maj 1940 till
riks-kommissarie i Nederländerna. Tillfångatogs av de
allierade 1945. Dömdes i Nürnbergprocessen till
döden och avrättades 1946.
Sfinxen vid Gize.
Sfinx, grekisk benämning på egyptiska
stenfigurer med lejonkropp och människohuvud. Den
berömdaste är jättesfinxen vid Gize, som är uthuggen
i klippan. Den grekiska S. var i motsats till den
egyptiska kvinnlig och tänktes vara ett ont väsen.
Hon framställdes vanligen med kvinnohuvud,
kvinnobröst, lejonkropp och fågelvingar. S. har
blivit symbolen för ett gåtfullt och outgrundligt
väsen.
Sfor'za, it., berömd italiensk ätt, vars
medlemmar var hertigar av Milano under 1400- och
1500-t. Bland släktens medlemmar märks: — 1.
Francesco S., 1401—66, italiensk kondottiär,
erövrade Milano 1450 och efterträdde Viscontierna
som hertig där. — 2. Carlo S., 1872—1952, greve,
italiensk diplomat, utrikesminister i Giolittis
ministär. Efter fascistrevolutionen levde S. i Belgien och
USA. Återvände till Italien 1943. Minister utan
portfölj i Bonomis regering juli—nov. 1944. Sept.
1945 ordförande i italienska rådgivande
församlingen. Utrikesminister i de Gasperis regering 1947
—51. Framträdde även som politisk författare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skolupps/1073.html