Shv tämligen konstant varvantal. Jfr Elektriska maskiner. Shverinik (el. Sjvernik), Nikolaj, f. 1888, rysk politiker. 1946—53 ordförande i högsta sovjets presidium och därmed Rysslands statschef. Sekreterare i kommunistiska partiets centralkommitté från 1926. Shylock [sjaflåkk], judisk ockrare, huvudfiguren i Shakespeares drama ”Köpmannen i Venedig”. S. har blivit typen för en hänsynslös girigbuk. Si, kem. tecken för en atom kisel (silicium). Siam, tidigare namn på Thailand*. Siamang (Hylob'ates syndac'tylus), en gibbonart, som har lång- och pekfingrarna delvis sammanvuxna. Den är svart och når en höjd av en meter. S. förekommer på ostindiska öarna. Siamesiska tvillingarna, se Tvillingfödelser. Sfamviken, stor vik av Södra kinesiska sjön ö. om Malackahalvön. Si-an, Singan, stad i nv. Kina, i provinsen Sj en-si. 629 000 inv. 1952. Sedan gammalt berömd för sin sidenhandel. Var kinesiska väldets huvudstad 1230 f.Kr. och 220 e.Kr. samt 589—907 e.Kr. Livlig handelsstad. Siang-tan el. Hsing tan, stad i provinsen Hunan, s. Kina. 300 000 inv. Huvudort för Kinas droghandel. Sibbhult, stations- och industrisamhälle vid järnvägen Kristianstad—Älmhult i Hjärsås, Broby och Glimåkra kommuner. Sibe'lius, J. J. K., f. 1865, finländsk tonsättare, som skrivit sånger, pianostycken, orkesterverk. Hans tonsättningar utmärks av en egenartad, nationellt betonad stil och en nästan obändig kraft. Han räknas som Finlands störste kompositör. Afrikansk sibetkatt. SFbetkattor (Viverra), ett släkte skunkdjur. S. har mellan analöppningen och könsdelarna en körtelficka, som avsöndrar sibet, som används i parfymer. SFbetråtta, se Bisamråtta. Sibfrien, den n. och största delen av de ryska besittningarna i Asien, efter den ryska revolutionen utgörande en del av Ryska socialistiska federativa sovjetrepubliken. S. är uppdelat på nio förvaltningsområden, nämligen Kurgan, Sverdlovsk, Tjel-jabinsk, Omsk, Tiumen, Kemerovo, Irkutsk, Novo-sibirsk och Tjita, de autonoma republikerna Bur-jat-mongoliska republiken och Jakutsk samt territorierna Altaj med autonoma området Oj rot, Kras-nojarsk med Chakassiska autonoma området, Cha-barovsk med Amur och Kamtjatka samt Primori. Omkr. 12 milj. km3. Omkr. 21 milj. inv. S. är alltså synnerligen glest befolkat. I s. gränsar S. till Kina, Mongoliet och Turkestan, i v. till Europeiska Ryssland (se kartan till Asien). I n. gränsar S. med en låglänt, av tundror täckt kust till Norra Ishavet. I v. märks här en större halvö, Samojediska halvön, belägen mellan Kariska havet och Obviken. Bland större öar må nämnas Nya Sibirien och Wrangels land. I ö. gränsar S. till Stilla havet. Här utskjuter halvön Kamtjatka mellan kusthaven Be 1054 rings hav i nö. och Ochotska sjön i sv. Till S. hör n. delen av den v. om Ochotska sjön belägna ön Sachalin. — S. utgörs i v. av ett lågland, vilket i v. avgränsas från Europeiska Ryssland av Uralbergen och i sv. övergår i Kirgisstäppen. I ö. är S. tämligen bergigt (Nordöstasiatiska berglandet). S. genomflyts i syd-nordlig riktning av åtskilliga stora floder, vilka utfaller i Norra Ishavet. De viktigaste är Ob, Jenisej och Lena. — Klimatet är strängt med vintertemperaturer —60° och lägre. I Vercho-jansk, som anses vara jordens kallaste stad, är medeltemperaturen i jan. —49°. Somrarna är relativt varma, 4-15—16° medeltemperatur i juli. Marken är i stora delar av S. frusen till betydande djup. I de s. delarna av S:s lågland är jordbruket lönande. Av sädesslagen odlas mest vete och havre. Boskapsskötseln är ett viktigt näringsfång på stäpperna i v. (nötkreatur, får och getter) samt på tundrorna i n. (renavel). S. om tundran utbreder sig ett vidsträckt skogsbälte, där jakt på pälsdjur bedrivs. Skogsbruket försvåras av de dåliga avsättningsförhållan-dena. Fiske (särskilt laxfiske) bedrivs i floderna. S. är rikt på mineralfyndigheter, vilka under de senaste decennierna utnyttjats i allt större utsträckning. Genom den år 1903 fullbordade Sibiriska järnvägen har man sökt dra nytta av S:s rika naturtillgångar. — Befolkningen utgörs till största delen av slaver. I n. lever som nomader samojeder, j akuter, tungu-ser, tjuktjer. Förvisningsområde. — Bland viktigare städer märks Novosibirsk, 405 000 inv., Omsk, 281 000 inv., Tomsk, 141 000 inv., och Irkutsk, 243 000 inv. 1939. — Historia. De mongoliska stammarna i S. kom under slutet av 1500-t. och 1600-t. under ryssarnas välde. Ryssarnas sibiriska välde utökades mer och mer under hela 1800-t. Redan från slutet av 1500-t. har S. använts som ryskt deportationsland. SibiTiska järnvägen, järnväg, vilken genomlöper Sibirien från Ural (Tjeljabinsk) till Stilla havet (Vladivostok). 6 500 km lång, världens längsta järnväg. Resan tar omkr. 14 dagar. Påbörjades 1893, fullbordades 1903. S:s ekonomiska betydelse förminskas betydligt därigenom, att den nästan fullständigt saknar bibanor. Sibi'riskt ärtträd (Caraga'na arbore'scens) hör till familj Leguminosae. Den har parbladiga blad och gula blommor, vilka sitter enstaka el. två-tre tillsammans. S. odlas ofta, särskilt i häckar. Sibirja'ker, avkomlingar av storryssar utvandrade till Sibirien. Sibirjakov', A. M., 1849—1933, rysk finansman, vilken bekostade en tredjedel av Vegaexpeditionen och sedermera ruinerades genom ryska revolutionen. Han åtnjöt en hederspension från svenska staten. Sibiu, se Hermannstadt. Sibylla, f. 1908, prinsessa av Sachsen-Koburg och Gotha, förmäld med Sveriges arvfurste, framlidne prins Gustav Adolf. Barn: Margaretha, Birgitta, Désirée, Christina och Carl Gustaf. Sibylfa under den grekisk-romerska forntiden benämning på spåkvinna, sierska. De s.k. sibyllinska böckerna el. sibyllinerna förvarades i Jupitertem-plet på Roms Capitolium och innehöll orakelsvar, vilka tolkades av därtill utvalda män. Sibyllinerna förstördes vid Jupitertemplets brand 83 f.Kr. Sic, lat., så. Sätts t.ex. efter citat för att uttrycka ”så står här verkligen”. Sica, Vittorio de, f. 1902, italiensk skådespelare och filmregissör. S. är en framstående aktör och som regissör är han en av Europas konstnärligt mest betydande. Cykeltjuven. Sicilia'no [sitsji-] el. fr. sicilienne [sisiljänn'], ursprungligen folkdans från Sicilien i 6/s el. 12/s takt. S. förekommer som andantesats bl.a. hos Bach. Sicilia'nska aftonsången, benämning på en mot