IO55 fransmännen riktad folkresning i sicilianska städer 1282. S. gav anledning till att fransmännen och konungahuset Anjou i Neapel förjagades från ön, som senare (1302) kom under huset Aragonien. Sici'Iien, ö i Medelhavet, utgörande ett landskap i Italien. 25 700 km2. 4486749 inv. 1951. Viktigaste stad är Palermo, 501 000 inv. 1951. — S. är Medelhavets största och folkrikaste ö och mycket fruktbar. Stora delar av ön upptas av Apenninernas bergskedja. I ö. märks den ännu verksamma vulkanen Etna, som når 3 279 m ö.h. Vin- och fruktodling bedrivs i stor utsträckning på S. Viktigaste sädesslag är vete. Vid kusten är fisket givande. S. har världens rikaste svavelgruvor. — Historia. S:s äldsta kända invånare var sikanerna, sikulerna och elymerna. Tidigt kom feniciska nybyggare till ön. Redan på 700-t. f.Kr. började grekerna kolonisation av S. Naxos skall ha grundlagts 735 f.Kr., Syrakusa f.å. På 600-t. uppstod en del småstater, behärskade av ”tyranner” (envåldshärskare). Under det föjande århundradet blev tyranniet den vanliga styrelseformen på S. Kartagernas försök att underkuva de grekiska kolonierna på S. hejdades genom sicilianarnas seger vid Himer'a 480 f.Kr. Vid denna tid hade Syrakusa hävdat sin ställning som S:s mäktigaste stad. 415—413 företog atenarna en krigisk expedition mot Syrakusa men blev besegrade. Under Dionysios I (406—367) stärktes Syra-kusas maktställning, och Dionysios’ välde omfattade % av S. och stora områden i s. Italien. Kartagernas anfall blev emellertid allt farligare, vilket slutligen föranledde romarna att ingripa. Efter puniska krigen* (264—146) kom S. under romerskt herravälde. På 400-t. e.Kr. erövrades S. av vandalerna, kom sedan under östgotiskt välde och slutligen på 500- och 600-t. under bysantinskt välde. På 800-t. inföll araberna och bemäktigade sig ön. Under 1000-t. erövrades S. av normanderna. Neapel förenades med S., och 1130 antog den normandiske fursten titeln konung av S. Hertig Karl av Anjou erövrade S. 1266 men fördrevs under en resning 1282 (”den sicilianska* aftonsången”). I början av 1500-t. blev Neapel och S. ett spanskt lydrike. 1713 övergick S. till Savojen, men redan 1720 lämnades det till Österrike. 1734 erövrades ön av spanjorerna. F.å. upprättades av S. och Neapel konungariket Bägge Sicilierna under en gren av de spanska bourbonerna. Från 1800-t:s början behärskades Neapel för en tid av fransmännen, men 1815 återupprättades Bägge Sicilierna. S. förlorade därvid den friare ställning, det förut intagit. Flera uppror förekom under 1800-t., tills S. slutligen befriades av Gari-baldi 1860. S.å. lades S. som provins till det nyupp-rättade konungariket Italien. Sic i'tur ad ast'ra, lat., ”så går man till stjärnorna”, så gör man sin lycka. Sickati'v, beteckning för ämnen, som man tillsätter olja el. oljefärg för att påskynda oljans torkning. S. utgörs av salter av mangan, bly el. kobolt. Sick'ingen, F. von, 1481—1523, tysk riksriddare. S. var rik och mäktig och hade stort inflytande. Han påverkades av Ulrich von Hutten till att ansluta sig till reformationen. Slutligen lät han förmå sig till uppror mot kejsaren, men då han fick föga hjälp av sina meningsfränder, tvangs han att kapitulera. Sickla, industriområde i Nacka stad, Stockholms län, vid Stockholm—Saltsjöns järnväg. AB Atlas-Diesels verkstäder ligger i S. Sickling, putsning med ett instrument, där den verksamma delen är en plan stålskiva. S. används vid snickeri- och plåtslageriarbeten. Si'c tran'sit glo'ria mun'di, lat., ”så förgår världens härlighet”, början till en katolsk kyrkosång. Siddons [sid'ns], Sarah, f. Kemble, 1755—1831, engelsk skådespelerska. S. var sin tids främsta tra- Sie gedienn. S:s porträtt, utfört av målaren Gainsbo-rough, är mycket berömt. Sideboard [saj'dbåd], lågt matsalsskåp, som även används som serveringsbord. Sidenfibroi'n, kvävehaltigt, organiskt ämne, tillhörande den grupp av proteinämnen, som benämns albumoider. Råsilke utgörs till större delen av S. Sidenindustri. Det för S. nödvändiga silket erhålls från vissa fjärilars larver, de s.k. silkesmaskarna. Vid förpuppningen spinner dessa omkring sig en kokong av fina trådar. Efter lämplig behandling av kokongerna avhasplas trådarna, varvid råsilke erhålls, som omedelbart används för vissa ändamål el. vidare förarbetas till silkesgarner och sidenvävnader av olika slag. — S. är av mycket gammalt datum. I Kina tillverkades siden redan tvåtusen år före vår tideräknings början. Till Europa kom S. redan vid början av medeltiden, då siden började tillverkas i det grekiska kejsardömet. Till Spanien kom det genom araberna och spred sig därifrån vidare. Det främsta sidenproducerande landet i Europa är sedan gammalt Frankrike. Produktionen av silkeskokonger, som i olika länder bedrivs i stor skala på så sätt, att äggen av silkesfjärilarna kläcks på späda mullbärsblad i särskilt anordnade anläggningar och där får förpuppa sig, uppgick 1952 till ca 20 000 ton, bortsett från Kina, för vilket land produktionssiffrorna är mycket osäkra, men där dock produktionen med all säkerhet överstiger produktionen i världen i övrigt. Av kokongerna kan omkr. 10 % tillgodogöras som råsilke. Jfr även Konstsilke. Sidensvansen (Am'pelis garr'ulus), fågel, hörande till tättingarnas ordning (Passeres). Översidan är grå med rödbrun anstrykning. Den har tofs på huvudet och granna, lackröda bihang på ving- och stjärtpennor. Om sommaren finns den i Lappland. Vissa år kommer den i stora skaror om vintrarna söderut och håller då gärna till i rönnar. Side'risk tid, se St järntid. SiderFt, se Järnspat. SiderFter, järnmeteoriter, se Meteorer. Sidi, arab., herre. Si'di Barra'ni, hamn i Egypten på gränsen till Libyen. S. intogs av italienarna sept. 1940, återerövrades av engelsmännen dec. 1940 och intogs juni 1942 av tysk-italienska trupper, men kom s.å. igen definitivt i engelsmännens händer. Sidney [sid'ni], sir P., 1554—86, engelsk skald. S. var en av de främsta diktarna i England under Elisabets tidevarv. Hans mest bekanta arbete är sonettsamlingen Astrophel and Stella, i vilken han använder Petrarcas sonettform. Sidney, se Sydney. Sidolinje, inom juridiken använt uttryck som betecknar släktskap mellan sidoarvingar (i motsats till upp- el. nedstigande släktskap) el. på grund av utomäktenskaplig börd. Sidolinjen är ett för fiskarna speciellt organ, som består av ett smalt rör, klätt av sinnesceller, vilket löper längs kroppssidorna. S. står genom öppningar i förbindelse med ytan. Man vet ej med säkerhet, vad S. fyller för ändamål. Möjligen är S. ett organ, genom vilket fisken får intryck av vattnets beskaffenhet. Si'don, det forna Feniciens äldsta stad, belägen på en udde vid Medelhavet, något östligare än nuvarande Saida. Efter att ha tillhört assyrier, baby-lonier, perser och macedonier kom S. under det romerska väldet. S. var känt för sina konstalster samt sin handel med purpurfärg, bärnsten och glas. I närheten av S. finns många klippgravar. Siebenbürgen [si'benbyrgen] el. Transsylvanien, förr storfurstendöme i den österrikisk-ungerska monarkin, som 1918—40 helt tillhörde Rumänien. Genom den s.k. Wienskiljedomen 1940 tvangs Ru