Sil som inandas. Partiklarna kan ej uppsugas utan kvarstannar i lungorna. Om kornen har skarpa kanter (kvartskorn), orsakar de kronisk retning. S. kan föra till höggradig invaliditet (stenlunga). Silisfra, befäst stad i Bulgarien (sedan 1940), belägen vid Donau, 17 000 inv. S. har omväxlande tillhört Rumänien och Bulgarien. Siljan, insjö i mell. Dalarna, med Orsasjön 354 km2. Enda betydande ö är Sollerön, 20 km2. I ö. och s. märks två vikar, Rättviken och Österviken. S. är berömd för sin naturskönhet; trakterna kring sjön är livligt besökta av turister. Silke, se Sidenindustri och Konstsilke. Silkeborg, stad vid Gudenå, i det inre Jylland, Danmark. 21 000 inv. Stort pappersbruk. Turistort. I stadens närhet stor vattenkuranstalt. Silkesapor, Calli'thrix, ett släkte sydamerikanska kloapor. S. är små och har en hårtofs framför och över öronen. Silkesfjäril med puppa. Silkesfjärilar hör till spinnarna, nämligen till familj Bombycidae och Saturniidae. Viktigast är mullbärssilkesfjärilen (Bombyx mori), som härstammar från Kina. Det är en gulvit fjäril med tjock, klumpig kropp och kamformiga antenner. Larven lever på vita mullbärsträdets blad. Av den kokong, som larven vid förpuppningen spinner, framställs silke. Silkessnöret. I Turkiet förekom fordom, att sultanen sände en misshaglig person ett S., vilket var liktydigt med en order till denna att strypa sig själv. — Räcka någon S. betyder i dagligt tal att tvinga någon att avgå från viss post, särskilt politisk sådan. Sill, se Sillsläktet. SilFanpää, F. E., f. 1888, finsk författare, som i romaner och novellsamlingar med en något tungsint humor skildrar finskt ödemarksliv och folkliv. (Nära jorden, Det fromma e 1 ä n-d e t.) S. erhöll 1939 nobelpriset i litteratur. Sillgrissla, se Grisslesläktet. Sillkung. — 1. Sankte Pers fisk (Zeus faber) har hoptryckt, hög kropp och på sidan av kroppen en stor svart fläck. Den förekommer i Medehavet. — 2. Ett till bandfiskar hörande släkte (Rega'lecus). En art (R. glesne) kan uppnå en längd av nära 6 m. Några exemplar har funnits vid Sveriges och Norges kuster. Sillsläktet (Clup'ea) hör till fam. Clupeidae inom ordningen biåsmunnar. S. utmärks av från sidorna hoptryckt kropp. Ryggfenan är placerad över el. bakom bukfenorna. Till S. hör sill (C. harengus), som har vidsträckt utbredning i Atlanten. Den är uppdelad på en hel del olika raser, vilka obetydligt skiljer sig från varandra. De har emellertid olika lektid. Strömming kan räknas som en sådan ras. Sillen lever framför allt av smådjur (plankton). 1058 Den fiskas utefter Atlantens kuster, i vårt land vid västkusten, där den periodvis förefunnits i kolossala stim. Numera fiskas den även på öppna havet med vad. I Sverige avkastade sillfisket 1952 51 milj. kr. Till S. hör även s k a r p s i 11 el. vassbuk (C. sprattus), som allmänt förekommer i Nordsjön och Östersjön. Den är mindre än sillen. Den inläggs till ansjovis vid västkusten. Sardin (C. pilchardus) förekommer vid Frankrikes kuster och i Medelhavet. Den konserveras i stor utsträckning. Saltad sardin kallas i handeln s a r d e 11. Sillval, se Fenvalsläktet. Silo, förvaringsrum för pressfoder och spannmål. Se Ensilage. Silo'ne, Ignazio, f. 1900, italiensk författare, som under fascismen levde i landsflykt. Bland hans romaner märks Fontamara, Bröd och vin, Sädeskornet under snön. Silrör består av långa celler, vilkas tvärväggar är genombrutna (silskivor). S. finns i oförvedade växter och leder vätska, innehållande huvudsakligen äggviteämnen. SilumFn, legering av kisel och aluminium, som används till gjutning. Jfr Duraluminium. Salu'rperioden, se Kambrisk-siluriska perioden. Sil'va, lat., skog. Silva'nus, fornromersk skogsgud, sedermera även herdarnas och lantmännens beskyddare. Silver. Kemiskt tecken Ag. Atomvikt 107,88. Atomvärde 1. Atomnummer 47. S. är en starkt glänsande, vit metall. Utmärkt ledare för värme och elektricitet. Dess specifika vikt är 10,5 och dess smältpunkt 960°. Varken vid vanlig temperatur el. vid upphettning förenar den sig med luftens syre. Den mörka färg, som silverföremål så småningom antar i luften, beror på att i luften förekommer svavelväte, som inverkar på silvret under bildning av svavelsilver, vilket är till färgen svart. Silver löses av salpetersyra och varm koncentrerad svavelsyra men är olösligt i saltsyra och kungsvatten. — Om silversaker utsätts för belysning, mörknar de, beroende på utreducering av metalliskt silver. På grund härav används de, särskilt silverkloriden [AgCl] och silverbromiden [AgBr], inom fotografin. Cyan-silver [AgCN] ger med cyankalium en komplex förening [K(CN)2Ag], som används vid försilvring på elektrolytisk väg. Lapis el. silvernitrat [AgNO3], som är lättlösligt i vatten, används vid tillverkning av fotografiska plåtar och vid spegeltillverkning samt inom medicinen. Svavelsilver [Ag2S] förekommer i naturen som mineralet silverglans. S.k. oxiderat S. är en blandning av svavelsilver och metalliskt S. — S. förekommer i naturen dels gediget, dels i vissa mineral, av vilka de viktigaste är silverglans [Ag2S] och en del andra svavelhaltiga mineral t.ex. silverblände el. rotgülden [AgsAsSbSs]. Bly- el. kopparmalmer är oftast silverhaltiga. I vårt land har S. framställts ur silverhaltig blyglans. S. framställs antingen på våta vägen el. också på torra vägen. Vid framställning av S. ur blyglans framställs först verkbly (silverhaltigt bly) genom malmens röstning. Då silverhalten i verkblyet i regel är ganska liten, söker man före den egentliga framställningen av S. öka denna. Detta sker antingen därigenom, att det smälta verkblyet långsamt får stelna, i vilket fall den först stelnande delen huvudsakligen består av bly, medan den största delen av S. finns i de sist stelnade delarna (Pattinsons metod), el. också genom tillsättning av en mindre mängd zink. I detta fall stannar vid stelningen nästan allt silvret jämte något bly i zinken (Parkes’ metod). Därefter avdestilleras zinken, varefter, liksom fallet är vid användning av Pattinsons metod, S. erhålls genom avdrivning av verkblyet, dvs genom dettas upphettning med bläster, varvid blyet men ej S. oxideras. Världsproduktionen av silvermalm utgjorde