Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sinnesorgan ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread.
/ Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io6i
dömas till straff för brott, som begåtts under
sinnessjukdom och annan själslig abnormitet. S. kan enl.
5:6 medföra lindring av straffet.
Sinnesorgan, sammanfattande beteckning för de
organ, som förmedlar känsel-, syn-, hörsel-,
smak-och luktintryck.
Sinnessjukdomar kallas vissa sjukdomar i
nervsystemet, vilka kännetecknas av abnorma psykiska
processer. S. är av mycket olika karaktär. Med
hänsyn härtill skiljer man emellan olika grupper av S.
Vanligast är schizofreni' el.
ungdomsvan-sinne, som vanligen utbryter mellan 15—25 år och
som bl.a. kännetecknas av sinnes- och tankevillor,
egendomliga idéer, förskruvade rörelser, stelhet etc.
Utsikterna för återställelse är vid denna sjukdom
dåliga. En jämförelsevis vanlig S. är m a n o
depressiv S., som utmärks av tidvis uppträdande
förskjutningar av känslolivet; perioder med
överdriven, nästan oredig glättighet omväxlar med
perioder av grubblande nedstämdhet. En annan form
av S. är förryckthet el. processvansinnet
(Demen'tia parano'ides), vilken sjukdom
kännetecknas av förvridna förföljelseidéer, som
sammanhänger till ett egendomligt system, medan
patienten för övrigt är tämligen normal. Denna sjukdom
påminner till en viss grad om schizofreni. Vid
syfilis uppträder någon gång en med talrubbning
förenad S., paralysie générale, som för till
fullständig slöhet. På senare tid har man med
framgång försökt behandla denna form genom att
inympa malaria på patienterna. Dessutom finns en
del mindre vanliga former av S. Orsakerna till S. är
föga utredda. Ärftliga anlag spelar säkerligen en
stor roll.
Behandlingen av sinnessjuka var under forna
tider ofta grymt barbarisk. Genom skrämsel o.d.
trodde man sig kunna bota S., och därför utsattes
patienterna ofta för våldsamma överraskningar.
Numera tillåts de sjuka på sinnessjukhus största
möjliga frihet under övervakning. Tvångsåtgärder
är nödvändiga i ytterst få fall. De flesta sjuka kan
få utöva lättare sysselsättningar. Genom
chockbehandling* har man på senare tid nått god effekt.
För intagning på sinnessjukhus fordras intyg av
läkare. Tyvärr täcker sjukhusplatserna ingalunda
behovet av vårdplatser, varför lättare fall måste
vårdas utanför sjukhusen.
Sinnessjuknämnd består av Medicinalstyrelsens
chef, två läkare och två lekmän, av vilka minst en
skall ha varit domare. Hos S. kan patienten el.
förmyndare el. anförvant påkalla utskrivning.
Nämnden skall vidare besluta om utskrivning av sådana
sjuka som begått våldsbrott under inflytande av
sinnessjukdom.
Sinnesslöa, se Psykiskt efterblivna.
Sinn Fein [fejn], gael., ”vi själva ensamma”,
benämning på en politisk rörelse i Irland, vars
anhängare (Fenierna) som sitt mål uppställde Irlands
absoluta oberoende. S. motarbetade de irländska
parlamentsledamöternas deltagande i det brittiska
parlamentets förhandlingar samt den brittiska
rekryteringen på Irland. Agitationen blev särskilt
häftig vid utbrottet av l:a världskriget och fick en allt
tydligare upprorisk anstrykning. 1916 utbröt en
resning i Dublin, vilken med stränghet nedslogs. 1919
uppsatte S. ett eget parlament och en egen regering
och motarbetade i allt den brittiska förvaltningen av
Irland. Irlands nuvarande konstitution antogs efter
förhandlingar mellan den brittiska regeringen och
representanter från S. Jfr Irland.
Sinolog [-lå'g], kännare av Kina, dess språk och
litteratur.
Sino'vjev el. Zinovjev, G. J., 1883—-1936,
bolsje-vikisk politiker, vilken 1917 med Lenin återvände
till Ryssland och här bl.a. blev ledare för tredje
in-ternationalen. Efter Lenins död kom han i
opposi
Sis
tion mot Stalin. Han uteslöts ur partiet 1927,
återupptogs därefter 1928, blev sedermera på nytt
anklagad för villomeningar och avrättades 1936.
Sinler, bergarter, som bildas genom avsättningar
ur varma källor (t.ex. kalksinter, kiselsinter).
Sinlra. En bergart e.d., som upphettas till
begynnande smältning, sägs S.
Sintra, se Cintra.
Si'nus. I en rätvinklig triangel är S. för en av de
båda icke räta vinklarna förhållandet mellan den
motstående katetens och hypotenusans längd. Se
Trigonometri.
Sinusi't, se Bihåleinflammation.
Sion, Zion, berg i Palestina, invid Jerusalem.
Symboliskt betecknar S. stundom Palestina el.
Israel, stundom den kristna kyrkan.
Sionismen (zionismen), judisk politisk rörelse,
organiserad i slutet av 1800-t., i syfte att
återförvärva Palestina åt judarna och återföra dem som
så önskade till hemlandet.
Sions sånger, en herrnhutisk sångbok, som utgavs
1743—45..— Sions nya sånger utgavs 1778.
Sions vises protokoll, en förfalskad
dokumentsamling från 24 föregivna sammanträden av den
hemliga judiska världsregeringen. S. publicerades
första gången 1905. 1921 kunde man visa att de i
själva verket till stor del var en avskrift av en
smä-deskrift, som offentliggjordes 1864 mot Napoleon
III.
Sioux [so], se Dakotas.
Sioux City [so' sitt'i], stad i lowa, USA, 83 991
inv. 1950. Kvarnindustri.
Sippranka, se Clematis.
Sir [sö], eng., herre, allmänt engelskt
tilltalsord till överordnad och äldre samt i brev; titel
framför en baronets el. knights dopnamn.
Sirakusa, se Syrakusa.
Sfrap, som erhålls som återstod vid
sockerfabrikationen, utgörs av rörsockermelass. S. används vid
bakning och matlagning.
Sira't, prydnad, utsirning. — S i r a' 11 i g,
prydlig, sirlig; omständlig.
Sir-darja, se Syr-darja.
Sire [sir], fr., allernådigaste herre (tilltalsord till
konungar och kejsare = Ers majestät).
Siren, O., f. 1879, finländsk konstforskare, sedan
1900 bosatt i Sverige, professor i konsthistoria vid
Stockholms högskola 1908—23, intendent vid
Nationalmuseum 1926—44. S. har utövat ett flitigt
konsthistoriskt författarskap och är en framstående
kännare av fjärran österns konst.
Sire'n, en visselanordning, som drivs med ånga
el. luftbälgar. Luften utsläpps genom en hålförsedd,
roterande skiva.
Sire'ndjur (Sire'nia), däggdjursordning. Kroppen
liknar valarna. Frambenen är fenlika, och fria
bakben saknas. Stjärten är fenlik. S. har ingen
hårbeklädnad. S. förekommer i floder el. i havet nära
stränderna, där de lever av växtämnen.
Sire'ner, enligt den grekiska mytologin kvinnliga
havsgudomligheter. S. var förföriska väsen, som
lockade människorna i fördärvet. De framställdes
vanligen som fåglar med kvinnohuvuden.
Sirius, hundstjärnan, himmelens ljusstarkaste
fix-stjärna, tillhörande stjärnbilden Stora Hunden, som
vintertiden syns på s. delen av himmelen. Jfr
Stjärnhimmeln.
Sirock'o, se Scirocco.
Sisalhampa erhålls av fibrer från en agaveart och
används till snören (skördegarn).
Siskesläktet (Acan'this), fågelsläkte av
tättingarnas ordning (Passeres). Hithörande arter är vackra
och behagfulla fåglar. Gråsiskan (A. linaria)
har panna och hjässa röda och saknar gult i
dräkten. Den finns allmänt i landets n. delar. G
rön-si s k a n (A. spinus) har hjässan mer el. mindre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Thu Nov 20 00:26:15 2025
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/skolupps/1083.html