io6s Sis svart utan röd färg. Grönt och gult finns i dräkten. Den är allmän i s. och mell. Sveriges barrskogar. Sisley [sislä'], Alfred, 1839—99, fransk målare av engelsk härkomst, som utförde landskapsmålningar i impressionistisk stil. Sista dagarnas helige, se Mormoner. Sista smörjelsen, ett av den katolska kyrkans sakrament, som består i att prästen under bön be-stryker den sjuke (ögon, öron etc.) med olja. Sisu [sis'o], finskt ord, som betyder envishet, ihärdighet, tjurskallighet. Uttrycket används numera framförallt i sportkretsar. Sfsyfos, enligt en grekisk saga en konung, vilken för begångna missgärningar efter döden straffades i underjorden därigenom, att han fick till uppgift att rulla en stor sten uppför ett berg. När stenen kom upp till spetsen av berget, ramlade den emellertid alltid ned. — S.-a r b e t e betecknar i vanligt språkbruk ett ändlöst och hopplöst arbete. Sit down-strejk [-da'on-] el. sittstrejk, arbetsned-läggelse, vid vilken de strejkande kvarstannar på arbetsplatsen och därigenom förhindrar arbetets återupptagande. S. har särskilt använts i Frankrike och USA. Sifka, stad i det nordamerikanska territoriet Alaska, belägen på en ö vid sv. kusten. 1 985 inv. 1950, varav hälften indianer. Till 1906 var S. Alaskas huvudstad. Sitfing Bull [bol'], omkr. 1834—90, eng., ”sittande tjuren”, nordamerikansk indianhövding. S. intog tidigt en ledande ställning bland siouxindia-nerna och anförde indianernas strider mot de vita. Från 1883 levde S. fredligt i Syd-Dakota men arresterades, då man fruktade för ett indianuppror. Vid en strid, uppkommen då S:s anhängare sökte befria honom, dödades S. Sittstrejk, se Sit down-strejk. Situation, tillstånd, belägenhet, ställning, sakläge. Situe'rad, belägen. — Välsituerad, i god ekonomisk ställning. SitweH [sit'oäll], tre engelska syskon, Edith, f. 1887, Osbert, f. 1892, och Sacheverell, f. 1897, vilka arbetar tillsammans och vill bli betraktade som en författarfirma. De har bl.a. skrivit diktsamlingar på fri vers och satiriska samhällsskildringar. Sfüt (Assiut), stad i Övre Egypten, vid Nilen. 90 103 inv. 1947. Vid S. ligger en av de stora Nil-dammarna. Si'wa, oas i nö. Sahara i Egypten. Omkr. 5 000 inv. Siwertz, Sigfrid, f. 1882, författare. S. debuterade med lyriska dikter men har sedan ägnat sig åt roman- och novellförfattarskap. S:s arbeten utmärks av säker komposition och god psykologisk framställning, hans stil är samtidigt ledig och kärnfull. Till S:s förnämsta alster hör stockholmsskildring-arna En flanör, Selambs, Det stora varuhuset, Jonas och draken samt dramat Ett brott och komedin Medelålders herre. Medlem av Svenska akademien 1932. Sixtfnska kapellet, kapell i Vatikanpalatset i Rom, uppfört 1473—83. S. är prytt med freskomål-ningar, utförda av Michelangelo. Särskilt märks den stora målningen Yttersta d o m e n. På S:s dekorering arbetade även flera andra italienska mästare, såsom Rafael, Botticelli, Perugino. Sixtfnska madonnan, se Rafael. Sjablo'n, se Schablon. SjakunTala, se Kalidasa. Sjalja'pin, F. I., 1873—1938, rysk bassångare. S. var Rysslands främste operasångare och en tid verksam vid operan i Moskva. S. gästade svenska operan 1935. Sjamanism, se Schamanism. Sja'mo, den kinesiska benämningen på sandöken, särskilt öknen Gobi. Sixtinska kapellet. Sjanghaj, Shanghai (”ovan havet”), Kinas viktigaste hamnstad, belägen i provinsen Kiangsi, nära Yangtze-kiangs mynning. 6,2 milj. inv. 1953. S. har en av en mur omgiven kinesisk stadsdel, smutsig och illa byggd, samt en välbyggd europeisk stadsdel. S. var tidigare delat på ett internationellt, ett franskt och två kinesiska områden. Stor export av silke och te. Under kinesisk-japanska kriget blev 1937 stora delar av S. förstörda; staden var besatt 1937—45 av japanerna. Det engelska koncessions-området besattes i dec. 1941. 1943 slöt USA och Storbritannien ett fördrag med Kina, varigenom de avstod från sina koncessioner i S. Sjan-si, Shan-si, provins i n. Kina. 135 000 km2. 14 314 485 inv. 1955. Stora järn- och kolfyndighe-ter. Sjan-tung, Shan-tung, provins i nö. Kina, omfattande en halvö mellan Chilibukten och Gula havet. 100 000 km2. 48,9 milj. inv. 1955. Stenkols-, järn- och kopparfyndigheter. Huvudnäring är jordbruk, bland vars produkter märks vete, ris, bomull, hampa, tobak. Före l:a världskriget (sedan 1898) arrenderade Tyskland ett område i S., Kiaochow, vilket under l:a världskriget erövrades av japanerna men 1922 återlämnades till Kina. S. var ånyo ockuperat av japanerna 1937—45. Sjaposj'nikov, B. M., 1882—1945, rysk militär, ursprungligen överste i tsararmén. S. anslöt sig 1918 till Röda armén och blev 1930 medlem av kommunistpartiet. 1940 utnämndes han till marskalk. S. ledde febr. 1940 krigsoperationerna mot Finland på Karelska näset. I okt. 1941 blev S. chef för generalstaben och 1943 chef för Krigsakademin. Sjda'nov, A. A., 1896—1948, rysk politiker, generalsekreterare i kommunistpartiet 1934, sedermera guvernör i Leningrad 1945 och medlem av Högsta krigsrådet. Chef för Kominforms central 1947 —48. Sjelmat jåkko, fjällmassiv n. om Kebnekajse i Torne Lappmark. Högsta topp 2 000 m. Sjen-si, Shen-si, provins i inre Kina. 192 000 km2. 15,9 milj. inv. 1955. S. har stora malm- och olje-fyndigheter. Huvudstad Sian, 629 000 inv. 1952. Sjepilov, Dmitrij, f. 1906, rysk politiker, utrikesminister i Sovjetunionen sedan juni 1956, förut chefredaktör i Pravda. S. anses ha spelat en betydelsefull roll som utrikesexpert i olika ryska sammanhang, t.ex. sommaren 1955 vid underhandling