1076 Skr 1791 och exemplet följdes under 1800-t. av andra länder. I Sverige upphävdes skråna 1846 och ersattes med friare hantverksföreningar. 1864 infördes näringsfrihet. Skräckväldet, skräcken, se Franska revolutionen. Skräcködlor, beteckning för Dinosaurier. Jfr Jätteödlor. Skräddare, se Vattenlöpare. Skräiingar, det fornnordiska namnet på eskimåer. Skräntärna (Sterna tschegraVa) har svart huvud, grå vingar och vit undersida. Näbben är röd och fotterna svarta. Den är vår största tärna och förekommer över stora delar av landet. Skugga uppstår bakom ett ogenomskinligt föremål, som belyses. Om ljuskällan är punktformig, uppstår en enhetlig S. Om däremot den lysande kroppen har utsträckning, uppstår dels en helskugga, där ljuset är alldeles utsläckt, dels en halvskugga utanför denna, som ej är fullt mörk, utan omfattar det område, dit ljusstrålar från en del av ljuskällan når. Jfr bild sid. 431, där halvskuggan är utmärkt med prickade linjer. Hel-och halvskugga kallas tillsammans slagskugga. Skuggspel från 1800-talets slut; scen ur Gustav Vasas äventyr i Dalarna. Skuggspel, ett slags teaterföreställningar, varvid förevisas skuggbilder, som iakttas på en skärm, vilken uppfångar skuggorna. Spanska skuggor benämns de bilder, som framkallas av förevisarna själva, italienska el. kinesiska skuggor framkallas genom silhuettklippta dockor, som rörs bakom skärmen. S. härstammar från Österlandet, utvecklades särskilt på Java och infördes över Italien till Europa. Skuld, se Nornor. Skulptu'r, bildsnideri. Se bilderna sid. 1077— 78. Skulpte'ra, utföra bildhuggeriarbeten. — S k u 1 p t ö' r, fem. s k u 1 p t r i' s, bildhuggare. Skum, Nils Nilsson, 1872—1951, målare av lappländskt ursprung, har i uttrycksfull hällristnings-stil inifrån skildrat lapparnas och renarnas liv i fjällnaturen. Obekant med all konstnärlig tradition framstår han som den mest genuint primitive målare vårt land frambragt i detta sekel. Skummjölk, har lägre fetthalt än vanlig mjölk. I handskummad mjölk är fetthalten omkr. 0,5 %; efter separering är den endast omkr. 0,04 %. S. används bl.a. till framställning av kasein och till utfodring. Skumsläckning används vid eldsläckning, särskilt vid eld i oljor, vilka flyter ovanpå vatten. Skum framställs genom att saponinlösning blandas med svavelsyra och karbonat (kemiskt skum) el. genom inpressning av tryckluft (mekaniskt skum). Skunkdjur (Viver'idae) tillhör rovdjurens ordning. S. har lång, smärt kropp och lång svans. Vid analöppningen finns körtlar, som avsöndrar en mycket illaluktande vätska. Lukten skyddar djuren mot angrepp. Pälsen är värdefull. Till S. hör s i b e t-kattor, manguster, genetter m.fl. arter, vilka lever i varma trakter i Gamla världen. I s. Europa finns endast två arter. Skup'sjtina, den jugoslaviska nationalförsamlingen. Skurup, köping i Vemmenhögs härad, Malmöhus län. 4 858 inv. 1956. Skunk. Skurusund, sund vid Värmdön, ö. om Stockholm. Över S. uppfördes 1914—15 en betongbro med en höjd över vattenytan av 32 m. Dess mittbåge har ej mindre än 72 meters fri spännvidd. 1956 färdigställdes en ny bro bredvid den äldre. Sku'tari. — 1. Balkanhalvöns största sjö, belägen på gränsen mellan Montenegro och Albanien. — 2. Stad (albanska namnet Shkodèr) i republiken Albanien. 29 209 inv. 1953. S. erövrades 1479 av turkarna. Under Balkankriget belägrades staden ay montenegriner och serber och överlämnades slutligen (1913) av Montenegro till Albanien. Under l:a världskriget besattes S. 1916 av Österrikarna men återtogs 1918 av serbernas och italienarnas förenade trupper. — 3. Stad i Turkiet, Üsküdar, belägen i nv. Mindre Asien vid Bosporen, mitt emot Istanbul, till vilken stad den utgör en förstad. Vid S. ligger Haidar Pascha, Bagdad-banans ändpunkt. Skutskär, kapellförsamling, som ingår i Älvkarleby kommun, Uppsala län, vid Dalälvens mynning, n. Uppland. 5 158 inv. 1951. Ett av världens största sågverk. Stor cellulosafabrik. Skvadro'n, underavdelning av kavalleriregemente. Skvaltkvarn, mindre vattenkvarn. Skvatfram, getpors (Le'dum palusTre), halvbuske, hörande till ljungväxternas familj (Bicornes). S. är tämligen högväxt och har jämnbreda, övervintrande, på undersidan brunulliga blad. Den har vita blommor i kvast. S. luktar starkt aromatiskt. Den är allmän på mossar och murar i hela vårt land. Förr begagnades S. som krydda i öl. Skvättesläktet (Saxic'ola), fågelsläkte, hörande till tättingarnas ordning. Stenskvättan (S. oenan-the) finns över hela vårt land. Den bor i stenrös, jordhålor o.d. Hit hör även b usksk vä tt an*. Sky, kött- el. fisksky, se Jus. Skyddande likhet, se Mimicry. Skyddsarbeten avser att förhindra förstörelse av maskiner o.d. och brukar få utföras med arbetarnas medgivande även under strejk. Skyddshem, numera avskaffat namn på ungdomsvårdsskola*. Skyddskonsulent är sedan 1939 en tjänsteman, som har att utöva tillsyn över och hjälpa frigivna fångar. Skyddskoppsympning, se Vaccination. Skyddskårer, tidigare i Finland trupper av militärt organiserade frivilliga, vilka spelade en stor roll under inbördeskriget och sedermera har utgjort ett komplement till armén. S. var direkt underställda presidenten. S. upplöstes 1944 i enlighet med vapenstilleståndsvillkoren i Moskva. Jfr även SA och SS. Skyddslagstiftning, se Arbetslagstiftning. Skyddsläkemedel, vitaminpreparat o.d., som är avsedda att förebygga sjukdomstillstånd på grund av underhaltig näring. S. lämnas kostnadsfritt till havande el. ammande kvinnor och till barn. Skyddsmakt, stat, som åtagit sig att under krig bevaka en krigförande stats intressen hos en annan krigförande stat med vilken sistnämnda avbrutit de diplomatiska förbindelserna. Skyddsmask, benämning på masker som avser att skydda ögon och luftvägar mot skadliga gaser (jfr Gaskrig), mot finfördelade partiklar, som inom