1097 Sor’ber, slavisk folkstam, som under 700- och 800-t. levde i ö. Tyskland kring mell. Elbe. S. har under nyare tid förtyskats och numera finns endast två sorbiska land- och språkområden bevarade: ett nordligt, huvudsakligen protestantiskt, i Nieder-Lausitz kring Cottbus, och ett sydligt med huvudsakligen katoliker, i Ober-Lausitz kring Bautzen. Soribet el. scherbet, turkisk kylande dryck av vatten, fruktsaft m.m.; ett slags glass med likör el. vin. Sorbonne [sårbånn'], La S., byggnadskomplex i Paris med säte för de historisk-filologiska och naturvetenskapliga fakulteterna vid Paris universitet samt för École pratique des hautes études och för École des chartes. S. har uppkallats efter sin grundare Robert de Sorbon (1200-t.). S. fick ett storartat rykte över hela Europa. 1792 nedlades S. men återupprättades 1808. Den ståtliga byggnaden är uppförd i fyrkant. Grunden lades redan på 1200-t. Den har sedan genomgått flera ombyggnader. I S. förvaras universitetsbiblioteket. Sordi'n, ljuddämpare, dämmare på musikinstrument. Sorel [såräl'], Agnes, omkr. 1409—50, fransk adelsdam, älskarinna åt konung Karl VII. S. hade ett stort och huvudsakligen gynnsamt inflytande på konungens styrelse. Sorel [såräl'], G., 1847—1922, fransk filosof, vilken spelade en väsentlig roll för de nationella diktatursträvandena. S. gjorde bl.a. gällande, att föreställningar om sociala mål framför allt spelar en önskvärd roll genom att elda till heroism. Det är likgiltigt, om sådana föreställningar (myter) är sanna. Sorgmantel (Vanes'a anti'opa), dagfjäril, som har svarta vingar med vitgul kant och blåfläckigt band innanför kanten. Förekommer allmänt i vårt land, bild sid. 374. Sorksläktet (Arvic'ola) tillhör gnagare. Numera delas S. ibland på flera släkten. S. har i fällen dolda ytteröron och kort svans. Vattensorken (A. terres'tris el. amphibius) är den största av de svenska arterna. Den gräver gångar i jorden helst i närheten av vattendrag och samlar vinterförråd av rotfrukter, potatis o.d. Den finns över hela Sverige liksom åkersorken (A. agres'tis), som lever på åkrar och gräsvallar. Den är ovan brungrå och undertill vitgrå samt når en längd av 11—17 cm inberäknat svansen som är en tredjedel av längden. Sorma, Agnes, 1865—1927, tysk skådespelerska, i många år sitt lands främsta aktris. Uppträdde framför allt i Sudermanns och Hauptmanns pjäser. Soroka [sarå'ka], Belomorsk, stad vid Vita havet och Murmanskbanan i Karelsk-finska sovjetrepubliken, SSSR. 8 000 inv. S. är slutpunkt för Stalin-kanalen från Leningrad. Sorren'to, stad i Campanien, Italien, belägen på en halvö s. om Neapelgolfen. 27 000 inv. Ärkebiskopssäte. Berömd för sitt natursköna läge. Fiske. Sidenfabrikation. Sorsele, municipalsamhälle i Västerbottens län. 1 107 inv. 1955. Sorte'rverk, består av maskindrivna siktar som åtskiljer olikstora bitar av krossade råvaror. Sorti', fr. sortie, utgång; en skådespelares utträde från scenen. Motsats: entré*. Sortimenf, urval, varulager. Sorö, stad i det inre av Själland, Danmark. Ca 3 200 inv. (med förstäder). Residensstad för Sorö amt. Under den katolska tiden fanns här ett berömt cistercienserkloster. Gammalt berömt läroverk, Sorö akademi. SOS, internationell nödsignal per radio (... --------... ), motsvarande begynnelsebokstäverna i det engelska ”save our souls” (rädda våra själar). Sostenuto [såsteno'tå], it., mus., uthållet, med ut-hållande toner. Sou Sot, sjukdom. Sotenkanalen genom yttre delen av Sotenäset i Bohusläns skärgård invigdes 1935. Sothönssläktet (Ful'ica) hör till sumphönsartade fåglar. Näbben är kort och tjock och sträcker sig upp på pannan, där den bildar en kullrig plåt. Sothönan (F. atra) är svart med vitkantade vingar. Den är allmän i vattendrag över hela landet. Den lever av växtämnen och smådjur. Soto Major [såtå möjå'r], Antonio da Cunha, 1812—94, vicomte, portugisisk diplomat, som från 1856 var ministerresident i Stockholm. Genom sin elegans och sitt exotiska yttre blev S. en av Stockholms mest kända figurer. Sotsvampar, se Brandsvampar. Sottens, by nära Lausanne i Schweiz. Stark radiostation. Sotti's, fr. sottise, dumhet, elakhet, dumt och taktlöst yttrande. Sott'o voce [våt'je], it., med halvhög stämma, dämpat. Sou [so], äldre franskt mynt. Används nu som beteckning för femcentimesmynten el. vanl. för motsv. värde (t.ex. 20 S. = 100 cent. — 1 franc). Soubrette [sobrätt'], fr., se Subrett. Soufflot [sofflå'], J. G., 1713—80, fransk arkitekt, vars arbeten är utförda i nyklassisk stil. Hans förnämsta verk är kyrkan S:te Geneviève, som sedermera omändrats till Panthéon i Paris. Soulagera [solasje'-], understödja, hjälpa, trösta, lindra. — Soula gement [solasjmag'], lindring, tröst, hjälp, ersättning. Soult [so'lt], N., 1769—1851, fransk marskalk, hertig av Dalmatien. S. utmärkte sig i revolutions-och napoleonskrigen och avgjorde slaget vid Aus-terlitz 1805 till fransmännens fördel. Senare förde han befäl i Spanien. S. var en synnerligen skicklig härförare och den förnämste av Napoleons marskalkar. Efter Napoleons fall var han krigsminister och ministerpresident. Souper [sope'], fr., se Supé. Sousa [so'sö], J. P., 1856—1932, nordamerikansk tonsättare. S., som 1880—92 var anförare för flottans musikkår i USA, skrev populära marscher, danser. operetter m.m. Souschef [so'-], fr., underchef, chefens närmaste man. Souterrain [soterär]'], fr., källarvåning. Southampton [saothæmpt'n], stad och grevskap nv. om Portsmouth, s. England. 194 300 inv. 1954. Hamnstad, stor person- och posttrafik. Världens största flytdocka, uppförd 1924. S. bombades upprepade gånger under 2:a världskriget. South Bend [sa'oth-], stad i Indiana, USA. 115 911 inv. 1950. Tillverkning av åkerbruksredskap och papper. South Carolina [sa'oth kærolaj'nö], förkortat S. C., stat i ö. USA vid Atlanten. 80 000 km2. 2 117 027 inv. 1950, därav en stor del negrer. Huvudstad Columbia, 86 914 inv. Viktigaste stad Charleston, 70 174 inv. 1950. — S. är till övervägande del ett slättland. Kustområdet är synnerligen bördigt. Bomull, tobak och olika slags sydfrukter är de viktigaste produkterna. I fråga om bomullsodling överträffas S. endast av Texas. V. delen av S. är rik på skog. Fosfat är enda bergsbruksprodukt av betydelse. South Dakota [sa'oth dökå'tö], förkortat S. D., stat i n. USA. 20 000 km2. 652 740 inv. 1950. Huvudstad Pierre, 5 700 inv. 1950. — S. är till största delen ofruktbart. Endast de ö. delarna är lämpliga för åkerbruk. Vete och majs är viktigaste sädesslag. Jfr Dakota. Southend-on-Sca [sa'othend' ån si'], livligt besökt badort nära London, belägen vid mynningen av Thames. 152 000 inv. 1954. S. är starkt befäst. Southern Paeific Railraad [sath’ön pösif’ik rejl’- 35*