mg Karta över Sveriges stift. Stiftsjungfru, stiftsfröken, ogift adlig kvinna, inskriven i Vadstena* adliga jungfrustift. Stiftssekreterare, domkapitlets främste tjänsteman, som förr kallades konsistorienotarie. Stifttand. Om kronan på en tand skadats så att den ej kan lagas men roten är i gott skick kan stifttand anbringas på så sätt att i roten fastsätts ett stift av en platina-guldlegering, på vilken därefter anbringas en porslinskrona, som vid basen sluter tätt efter den avslipade övre rotytan. Om tanden är mindre skadad slipas kronan till en pelare. Över denna placeras en hylsa av guld. Numera används ofta s.k. jacket-krona av porslin. Denna senare retar ej tandköttet såsom guld. På senare tid har även kronor av konstharts kommit till användning. Stig'ma, plur. stig'mata, grek., märke, tecken; särmärke. Stigmatise'ring, en företeelse, som särskilt omtalas i helgonlegender, då genom uppgående i be Sti traktelser över Kristi lidande, sår, som motsvarar Kristi sår, uppstått utan yttre anledning. I många fall beror väl S. helt enkelt på simulation. I andra fall är det kanske fråga om rena tillfälligheter. Om sådana sår kan uppstå på rent psykisk väg genom självsuggestion, är minst sagt omstritt. Stik'lastad, namn på flera gårdar i N. Trondheims amt i Norge. Till denna trakt förlägger traditionen det slagfält, där Olof Haraldsson stupade i strid mot bönderna (1030). Stil, se Typsnitt. Stilb, enhet för ljustäthet. S. är ett normalljus per cm3. Stilett', ett slags dolk med fin, treeggad el. syl-formig klinga. Stilform, se Tryckform. Stilise'ra, framställa i medvetet förenklad form. Uttrycket används speciellt om teckningar och målningar. Stilisti'k, stillära. Stilkast el. kast, en låg låda, i vilken trycktyperna är inordnade i fack. Stilla bältet, en smal zon vid ekvatorn, som skiljer sydostpassaden på södra halvklotet från nord-ostpassaden på det norra och utmärker sig genom vanligen rådande vindstilla. På Atlanten faller S. mellan 1—2° och 10—12° n. bredd. Det förskjuts något med årstiderna och ligger längst mot n. i juli och längst mot s. i januari. Stilla havet, Stora oceanen (eng. Pacific ocean), det största av världshaven (184 milj, km2), beläget mellan Asien, Ostindiska arkipelagen och Australien i v. och den amerikanska kontinenten i ö. I n. förbinds S. med Norra ishavet genom det smala Berings sund, i s. övergår det utan bestämd gräns i Södra ishavet. Utmed Asiens kust avgränsar en del ögrupper (Japanska ökedjan, Filippinerna etc.) flera randhav, från n. till s. Berings hav, Ohotska sjön, Japanska havet, Östra kinesiska sjön och Södra kinesiska sjön. Utanför Australiens kust ligger öarna Nya Guinea och Nya Zeeland. S. är synnerligen rikt på småöar, till stor del korallöar (jfr Oceanien). S. är djupare än de övriga världshaven. Stora djup nås särskilt ö. om Japanska ökedjan. Det största djupet, 10 800 m, har uppmätts ö. om Filippinerna. Utmed Japanska ökedjan rinner en varm havsström, Kuro Sivo. Utmed mell. delen av Sydamerikas kust löper den kalla Peruströmmen. Still'eben (ty. still, orörlig, Leb en, liv), konstnärlig framställning av livlösa föremål (frukter, matvaror, husgeråd m.m.). Stillebensmotiv förekom redan i antikens konst. I det senare måleriet utvecklades S. till en självständig konstart av 1600-t:s nederländska målare. Stiller, M., 1883—1928, finländsk filmregissör, verksam i Sverige och sedan i USA. Banbrytare för svensk film. Stilmetall, en legering, vanligen hållande omkr. 55 % bly, 40 % antimon och 5 % tenn, som används vid gjutning av tryckstilar. Sammansättningen av legeringen är dock olika. Stilsättningsmaskin, se Sättmaskiner. Stilteater, en föreställning som överensstämmer med en viss periods stil. Stilt'je, vindstilla. StiFtonost, en sorts mjuk, möglig engelsk ost. Stim, förkortning för Svenska tonsättares internationella musikbyrå, en 1923 bildad förening u.p.a., som har till uppgift att bevaka tonsättares ekonomiska rättigheter. S. är ansluten till motsvarande föreningar i utlandet och mottar från dessa avgifter för i utlandet uppförda svenska verk samt lämnar i sin tur avgifter för i Sverige uppförda verk av utländska tonsättare, vilka är anslutna till resp, organisationer. Stimson [stim'sn], Henry, 1867—1950, ameri